Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0941372 |
Kategori: | Research program | Pasture and forage crops |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 25 april 2014 |
Huvudsökande: | Bengt-Ove Rustas |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | Bengt-Ove.Rustas@slu.se |
Telefon: | 018-671663 |
Sammanfattning av slutrapport
Ensilage är det viktigaste fodret till nötkreatur och får i Sverige och växer också i betydelse för hästar. Under ensilering bildas fermentationsprodukter som återfinns i det färdiga ensilaget och har inverkan på djurens foderkonsumtion och mjölkkvalitet. Syftet med det här projektet var att ta fram modeller för att kunna förutsäga det färdiga ensilagets kvalitet utifrån information om den färska grödan. De prognosmodeller som arbetades fram i projektet baserades på grönmassans kemiska sammansättning och förekomsten av mikrobiell fältflora. Modellerna kunde i begränsad omfattning förklara innehållet av fermentationsprodukter i vall- och majsensilage. För att kunna göra prognosmodeller med hög förklaringsgrad krävs mer heltäckande information om grödans mikrobiella fältflora än som finns tillgänglig i existerande data samt metoder för att kunna beskriva förjäsningssubstratens tillgänglighet under ensileringsprocessen.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Grönmassans sammansättning påverkar ensilagekvaliteten
Bakgrund och syfte
Ensilage av gräs och klöver är det viktigaste fodret till nötkreatur och får i Sverige och ökar även i betydelse som foder till hästar. Ensilering innebär att det färska fodret, antingen direkt efter att det skördats eller efter att det fått torka på marken, läggs i en silo där det packas och täcks med plast eller att det pressas till en bal och lindas in med plastfilm för att förhindra att syre tränger in. När syretillförseln hindras sker en förjäsning varvid främst mjölksyrabakterier, som finns naturligt på den färska grödan, utnyttjar socker som finns i växterna och producerar organiska syror, i första hand mjölksyra. När detta sker förhindras andra mikroorganismer att växa och fodret konserveras. Vid en lyckad ensilering sjunker pH relativt snabbt i silon eller balen varvid energi och protein från den ursprungliga grödan i hög utsträckning bevaras och kan utnyttjas av djuren. Vid en mindre lyckad ensilering, till exempel på grund av att grödan innehållit mycket vatten eller att det funnits för få mjölksyrabakterier, ändras sammansättningen av de organiska syrorna och en högre andel av foderproteinet bryts ned till ammoniak. Konsekvensen av en misslyckad ensilering kan bli att djuren äter mindre ensilage och att mjölkens smak påverkas. En annan konsekvens är att djuren tillgodogör sig foderproteinet sämre och att därför en större andel kväve riskerar följa med urin och träck vilket kan påverka miljön negativt.
Sannolikheten för att lyckas med ensilering beror på förutsättningarna och för att veta när det är aktuellt att göra åtgärder, som t.ex. att tillsätta ensileringsmedel, är prognosverktyg av stort värde. Syftet med det här projektet var att undersöka hur information om den färska grödans sammansättning kan användas för att förutsäga det färdiga ensilagets egenskaper.
Metod
Information från flera års ensileringsförsök med olika grödor som gjorts vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbuksuniversitet, samlades in och sammanställdes i en databas. Databasen innehöll information om grödan och det färdiga ensilaget. Till exempel botanisk sammansättning, torrsubstanshalt, sockerhalt, proteinhalt och koncentration av mjölksyrabakterier i grönmassan samt pH-värde, andel av olika organiska syror och ammoniak i ensilaget. Databasen innehöll resultat från ensilering av mer än ett hundra grödor, varav ungefär hälften vallgrödor och hälften grovfodermajs. För att utvärdera effekten av grödans sammansättning på det färdiga ensilaget analyserades data bl.a. med hjälp av regressionsanalys.
Resultat
Eftersom majs och vallgrödor har så olika sammansättning, t.ex. innehåller majs en betydande andel stärkelse vilket inte finns i vallväxter, analyserades de två grödtyperna var för sig.
Torrsubstanshalten i grönmassan hade den tydligaste inverkan på ensilaget från vallgrödorna. Högre torrsubstanshalt innebar lägre koncentration av samtliga fermentationsprodukter, d.v.s. organiska syror och ammoniak. I majs hade torsubstanshalten ingen tydlig effekt på ensilagets sammansättning. I majsgrödorna hade istället råprotein- och stärkelsehalt störst påverkan. Högre råproteinhalt innebar mer mjölksyra, ättiksyra och etanol medan mer stärkelse i majsen resulterade i högre andel ammoniumkväve och smörsyra.
Det fanns inga starka samband mellan grödornas och ensilagets sammansättnig. Anledningen är förmodligen att fler egenskaper hos grödan än de som fanns tillgängliga i projektet har betydande inverkan på ensileringsprocessen. Till exempel kan pektin och hemicellulosa som finns i den färska grödan sönderdelas när pH sjunker under ensileringsprocessen. Nedbrytningsprodukterna kan i sin tur fermentras vilket påverkar det färdiga ensilagets sammansättning. En annan viktig faktor som påverkar ensileringen är förekomsten av mikroorganismer i grönmassan. I projektet fanns endast information om mjölksyrabakterier, som också har störst betydelse, men även andra bakterier deltar vid fermentering och utan information om dessa blir bilden ofullständig.
Slutsatser
Grönmassans sammansättning har stor inverkan på resultatet vid ensilering men det är inte möjligt att göra prognoser med hög precision utifrån den information om grödan som idag finns tillgänglig. För att kunna göra prognoser, och därmed veta om och i sådana fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att undvika en misslyckad ensilering, behövs en mer heltäckande bild av den färska grödans egenskaper, t.ex. vilka mikroorganismer som finns på grödan vid skörd samt vilka näringsämnen som kan bli tillgängliga för fermentation under ensileringsprocessen. Utifrån resultaten i det här projektet har nya studier initierats med syfte att klarlägga vilka faktorer hos grödan som inverkar på ensilageresultatet.
Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 0352013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 9736003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 9630014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 0337003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 0233018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 9933029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 0230056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 9933004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:
Projektnummer: 0430038 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: