Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870013
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 23 januari 2013
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland studerades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med nötflytgödsel. Målet var att identifiera risker för och åtgärder mot fosfor- och kväveläckage. Kompletterande studier gjordes i matjordskolonner från olika jordar som bevattnades på lab efter olika stallgödselbehandlingar. Resultaten visar att uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger ökad läckagerisk. För alla jordar bör stallgödselhanteringen på gården därför ses i ett långsiktigt perspektiv. Fältförsöket visade att mellanleran är en riskjord för fosforläckage. Tidpunkt för spridning hade större betydelse än givan. För kväve gav höstspridning på stubb ökat läckage men inte på vall. För fosfor skedde däremot det största läckaget efter spridning på växande vall i oktober. Om gödsel sprids nära avrinningssäsongen bör den myllas. Enligt labstudien minskar myllning det potentiella fosforläckaget med 50%.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Syfte
Ett effektivt utnyttjande av växtnäringen på gården är viktigt både för produktionen och för miljön. Fosforförlusterna är alltid små i förhållande till mängder i grödor och gödsel, men av stor betydelse för övergödningsproblemen i sjöar och vattendrag. Frågor kring hantering och spridning av stallgödsel är mycket centrala i detta sammanhang. Stallgödseln påverkar fosforhushållning och risken för fosforförluster både långsiktigt, genom uppbyggnad av markens fosforinnehåll, och kortsiktigt, genom direkta förluster. I projektet undersökte vi växtföljder med spridning av flytgödsel från svin och nöt. Målet var att identifiera var riskerna uppstår i växtföljden och hur de bör hanteras genom val av tidpunkt och teknik för spridning av gödsel. Främst studerades fosfor, men målet var att främja arbetet med ett effektivt utnyttjande på gården av både kväve och fosfor. Projektet omfattade mätningar av utlakning i fält, men också mer detaljerade studier på lab.

Resultat
I studierna på lab kunde vi visa att risker för fosforläckage i samband med spridning av flytgödsel är mycket jordartsberoende. Lerjorden (30% ler) i fältförsöket, som har en struktur där vattnet snabbt kan röra sig nedåt i stora porer och sprickor, klassades som en högriskjord för fosforläckage. Mo- och sandjordar, med stort innehåll av järn och aluminium som kan binda fosfor, är däremot lågriskjordar. På sådana jordar innebär inte enstaka givor av mineral- eller stallgödsel någon påtaglig risk för fosforläckage. Vi kunde däremot konstatera att en uppbyggnad av fosfortillståndet genom tillförsel av stallgödsel under lång tid ger en ökande trend för fosforläckaget även på lågriskjordar. Detta visade sig vara viktigare för fosforläckaget än den direkta effekten av en enstaka giva.

Tidpunkt för spridning av gödsel hade avsevärd betydelse för både kväve- och fosforläckaget enligt fältstudien, där vårspridning var att föredra för både gödslingseffekt och förlustrisker. Tillförsel av flytgödsel på hösten var kritiskt, särskilt på växande vall där ingen myllning skedde. Det årliga fosforläckaget uppgick där i medeltal till 0.74 kg/ha, vilket var dubbelt så stort som efter spridning vid sådd av vårsäd. Vid spridning på stubb med efterföljande plöjning var utlakningen också något förhöjd (0.57 kg/ha). Kväveläckaget var däremot litet i vallväxtföljden, även vid höstspridning av nötflytgödsel (6 kg/ha), men betydande efter spridning i stubb efter stråsäd (23 kg/ha). Det är högst troligt att någon form av myllning i vallen skulle kunnat minska fosforläckaget. Vid spridning på våren i fältförsöket gav visserligen ytspridning respektive myllning ingen skillnad i fosforutlakning, men myllning kan vara viktigt vid spridning i nära anslutning till avrinningssäsongen. Labstudien, där man vattnade efter gödsling, visade att myllning av gödseln, istället för att sprida på ytan, minskade det potentiella läckaget av fosfor med 50% från mellanleran.

Metod
Grunden i projektet var ett nyanlagt försök för utlakningsmätningar på mellanlera (30%) i Halland. Där anlades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med tillförsel av nötflytgödsel. Olika tidpunkter för gödselspridning tillämpades. Läckage av kväve och fosfor mättes, liksom skördar och innehåll av mineralkväve i marken vid olika tidpunkter. Fältstudierna kompletterades med mer detaljerade läckagestudier av matjordskolonner som bevattnades på lab efter olika gödslingsbehandlingar. Ostörda kolonner, 20 cm långa, togs i fältförsöket samt i försök på mojord med olika nivåer av stallgödselgivor under en längre tid.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
För alla typer av jordar är det viktigt att se stallgödselhanteringen på gården i ett långsiktigt perspektiv, genom att en uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger en ökad läckagerisk på sikt.

För jordar med snabba transportvägar i sprickor och porer kan fosforläckaget bli betydande i samband med spridning av gödsel. Resultaten från fältförsöket visade att tidpunkt och metod för spridning av flytgödsel hade större betydelse än gödselgivan. Myllning av gödseln gynnar fosforinbindningen i marken och kan minska läckaget med 50%. På det viset går åtgärder för minskade ammoniak- och fosforförluster hand i hand. Höstspridning av flytgödsel är ett riskmoment för både kväve- och fosforläckage. Växande vall dämpar effektivt kväveläckaget men inte fosforläckaget. Särskilt höstspridning på växande vall gav stort fosforläckage, och vi drar slutsatsen att det kan vara en viktigt att arbeta med metoder för att mylla gödseln vid spridning på vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev