Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870013
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 23 januari 2013
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland studerades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med nötflytgödsel. Målet var att identifiera risker för och åtgärder mot fosfor- och kväveläckage. Kompletterande studier gjordes i matjordskolonner från olika jordar som bevattnades på lab efter olika stallgödselbehandlingar. Resultaten visar att uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger ökad läckagerisk. För alla jordar bör stallgödselhanteringen på gården därför ses i ett långsiktigt perspektiv. Fältförsöket visade att mellanleran är en riskjord för fosforläckage. Tidpunkt för spridning hade större betydelse än givan. För kväve gav höstspridning på stubb ökat läckage men inte på vall. För fosfor skedde däremot det största läckaget efter spridning på växande vall i oktober. Om gödsel sprids nära avrinningssäsongen bör den myllas. Enligt labstudien minskar myllning det potentiella fosforläckaget med 50%.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Syfte
Ett effektivt utnyttjande av växtnäringen på gården är viktigt både för produktionen och för miljön. Fosforförlusterna är alltid små i förhållande till mängder i grödor och gödsel, men av stor betydelse för övergödningsproblemen i sjöar och vattendrag. Frågor kring hantering och spridning av stallgödsel är mycket centrala i detta sammanhang. Stallgödseln påverkar fosforhushållning och risken för fosforförluster både långsiktigt, genom uppbyggnad av markens fosforinnehåll, och kortsiktigt, genom direkta förluster. I projektet undersökte vi växtföljder med spridning av flytgödsel från svin och nöt. Målet var att identifiera var riskerna uppstår i växtföljden och hur de bör hanteras genom val av tidpunkt och teknik för spridning av gödsel. Främst studerades fosfor, men målet var att främja arbetet med ett effektivt utnyttjande på gården av både kväve och fosfor. Projektet omfattade mätningar av utlakning i fält, men också mer detaljerade studier på lab.

Resultat
I studierna på lab kunde vi visa att risker för fosforläckage i samband med spridning av flytgödsel är mycket jordartsberoende. Lerjorden (30% ler) i fältförsöket, som har en struktur där vattnet snabbt kan röra sig nedåt i stora porer och sprickor, klassades som en högriskjord för fosforläckage. Mo- och sandjordar, med stort innehåll av järn och aluminium som kan binda fosfor, är däremot lågriskjordar. På sådana jordar innebär inte enstaka givor av mineral- eller stallgödsel någon påtaglig risk för fosforläckage. Vi kunde däremot konstatera att en uppbyggnad av fosfortillståndet genom tillförsel av stallgödsel under lång tid ger en ökande trend för fosforläckaget även på lågriskjordar. Detta visade sig vara viktigare för fosforläckaget än den direkta effekten av en enstaka giva.

Tidpunkt för spridning av gödsel hade avsevärd betydelse för både kväve- och fosforläckaget enligt fältstudien, där vårspridning var att föredra för både gödslingseffekt och förlustrisker. Tillförsel av flytgödsel på hösten var kritiskt, särskilt på växande vall där ingen myllning skedde. Det årliga fosforläckaget uppgick där i medeltal till 0.74 kg/ha, vilket var dubbelt så stort som efter spridning vid sådd av vårsäd. Vid spridning på stubb med efterföljande plöjning var utlakningen också något förhöjd (0.57 kg/ha). Kväveläckaget var däremot litet i vallväxtföljden, även vid höstspridning av nötflytgödsel (6 kg/ha), men betydande efter spridning i stubb efter stråsäd (23 kg/ha). Det är högst troligt att någon form av myllning i vallen skulle kunnat minska fosforläckaget. Vid spridning på våren i fältförsöket gav visserligen ytspridning respektive myllning ingen skillnad i fosforutlakning, men myllning kan vara viktigt vid spridning i nära anslutning till avrinningssäsongen. Labstudien, där man vattnade efter gödsling, visade att myllning av gödseln, istället för att sprida på ytan, minskade det potentiella läckaget av fosfor med 50% från mellanleran.

Metod
Grunden i projektet var ett nyanlagt försök för utlakningsmätningar på mellanlera (30%) i Halland. Där anlades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med tillförsel av nötflytgödsel. Olika tidpunkter för gödselspridning tillämpades. Läckage av kväve och fosfor mättes, liksom skördar och innehåll av mineralkväve i marken vid olika tidpunkter. Fältstudierna kompletterades med mer detaljerade läckagestudier av matjordskolonner som bevattnades på lab efter olika gödslingsbehandlingar. Ostörda kolonner, 20 cm långa, togs i fältförsöket samt i försök på mojord med olika nivåer av stallgödselgivor under en längre tid.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
För alla typer av jordar är det viktigt att se stallgödselhanteringen på gården i ett långsiktigt perspektiv, genom att en uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger en ökad läckagerisk på sikt.

För jordar med snabba transportvägar i sprickor och porer kan fosforläckaget bli betydande i samband med spridning av gödsel. Resultaten från fältförsöket visade att tidpunkt och metod för spridning av flytgödsel hade större betydelse än gödselgivan. Myllning av gödseln gynnar fosforinbindningen i marken och kan minska läckaget med 50%. På det viset går åtgärder för minskade ammoniak- och fosforförluster hand i hand. Höstspridning av flytgödsel är ett riskmoment för både kväve- och fosforläckage. Växande vall dämpar effektivt kväveläckaget men inte fosforläckaget. Särskilt höstspridning på växande vall gav stort fosforläckage, och vi drar slutsatsen att det kan vara en viktigt att arbeta med metoder för att mylla gödseln vid spridning på vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev