Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870013
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 23 januari 2013
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland studerades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med nötflytgödsel. Målet var att identifiera risker för och åtgärder mot fosfor- och kväveläckage. Kompletterande studier gjordes i matjordskolonner från olika jordar som bevattnades på lab efter olika stallgödselbehandlingar. Resultaten visar att uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger ökad läckagerisk. För alla jordar bör stallgödselhanteringen på gården därför ses i ett långsiktigt perspektiv. Fältförsöket visade att mellanleran är en riskjord för fosforläckage. Tidpunkt för spridning hade större betydelse än givan. För kväve gav höstspridning på stubb ökat läckage men inte på vall. För fosfor skedde däremot det största läckaget efter spridning på växande vall i oktober. Om gödsel sprids nära avrinningssäsongen bör den myllas. Enligt labstudien minskar myllning det potentiella fosforläckaget med 50%.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Syfte
Ett effektivt utnyttjande av växtnäringen på gården är viktigt både för produktionen och för miljön. Fosforförlusterna är alltid små i förhållande till mängder i grödor och gödsel, men av stor betydelse för övergödningsproblemen i sjöar och vattendrag. Frågor kring hantering och spridning av stallgödsel är mycket centrala i detta sammanhang. Stallgödseln påverkar fosforhushållning och risken för fosforförluster både långsiktigt, genom uppbyggnad av markens fosforinnehåll, och kortsiktigt, genom direkta förluster. I projektet undersökte vi växtföljder med spridning av flytgödsel från svin och nöt. Målet var att identifiera var riskerna uppstår i växtföljden och hur de bör hanteras genom val av tidpunkt och teknik för spridning av gödsel. Främst studerades fosfor, men målet var att främja arbetet med ett effektivt utnyttjande på gården av både kväve och fosfor. Projektet omfattade mätningar av utlakning i fält, men också mer detaljerade studier på lab.

Resultat
I studierna på lab kunde vi visa att risker för fosforläckage i samband med spridning av flytgödsel är mycket jordartsberoende. Lerjorden (30% ler) i fältförsöket, som har en struktur där vattnet snabbt kan röra sig nedåt i stora porer och sprickor, klassades som en högriskjord för fosforläckage. Mo- och sandjordar, med stort innehåll av järn och aluminium som kan binda fosfor, är däremot lågriskjordar. På sådana jordar innebär inte enstaka givor av mineral- eller stallgödsel någon påtaglig risk för fosforläckage. Vi kunde däremot konstatera att en uppbyggnad av fosfortillståndet genom tillförsel av stallgödsel under lång tid ger en ökande trend för fosforläckaget även på lågriskjordar. Detta visade sig vara viktigare för fosforläckaget än den direkta effekten av en enstaka giva.

Tidpunkt för spridning av gödsel hade avsevärd betydelse för både kväve- och fosforläckaget enligt fältstudien, där vårspridning var att föredra för både gödslingseffekt och förlustrisker. Tillförsel av flytgödsel på hösten var kritiskt, särskilt på växande vall där ingen myllning skedde. Det årliga fosforläckaget uppgick där i medeltal till 0.74 kg/ha, vilket var dubbelt så stort som efter spridning vid sådd av vårsäd. Vid spridning på stubb med efterföljande plöjning var utlakningen också något förhöjd (0.57 kg/ha). Kväveläckaget var däremot litet i vallväxtföljden, även vid höstspridning av nötflytgödsel (6 kg/ha), men betydande efter spridning i stubb efter stråsäd (23 kg/ha). Det är högst troligt att någon form av myllning i vallen skulle kunnat minska fosforläckaget. Vid spridning på våren i fältförsöket gav visserligen ytspridning respektive myllning ingen skillnad i fosforutlakning, men myllning kan vara viktigt vid spridning i nära anslutning till avrinningssäsongen. Labstudien, där man vattnade efter gödsling, visade att myllning av gödseln, istället för att sprida på ytan, minskade det potentiella läckaget av fosfor med 50% från mellanleran.

Metod
Grunden i projektet var ett nyanlagt försök för utlakningsmätningar på mellanlera (30%) i Halland. Där anlades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med tillförsel av nötflytgödsel. Olika tidpunkter för gödselspridning tillämpades. Läckage av kväve och fosfor mättes, liksom skördar och innehåll av mineralkväve i marken vid olika tidpunkter. Fältstudierna kompletterades med mer detaljerade läckagestudier av matjordskolonner som bevattnades på lab efter olika gödslingsbehandlingar. Ostörda kolonner, 20 cm långa, togs i fältförsöket samt i försök på mojord med olika nivåer av stallgödselgivor under en längre tid.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
För alla typer av jordar är det viktigt att se stallgödselhanteringen på gården i ett långsiktigt perspektiv, genom att en uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger en ökad läckagerisk på sikt.

För jordar med snabba transportvägar i sprickor och porer kan fosforläckaget bli betydande i samband med spridning av gödsel. Resultaten från fältförsöket visade att tidpunkt och metod för spridning av flytgödsel hade större betydelse än gödselgivan. Myllning av gödseln gynnar fosforinbindningen i marken och kan minska läckaget med 50%. På det viset går åtgärder för minskade ammoniak- och fosforförluster hand i hand. Höstspridning av flytgödsel är ett riskmoment för både kväve- och fosforläckage. Växande vall dämpar effektivt kväveläckaget men inte fosforläckaget. Särskilt höstspridning på växande vall gav stort fosforläckage, och vi drar slutsatsen att det kan vara en viktigt att arbeta med metoder för att mylla gödseln vid spridning på vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Hösilage"intolerans" hos häst?
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 februari 2020

The purpose is to examine haylage 'intolerance' in horses, which is expressed as diarrhoeic faeces in some horses when they are fed haylage (sometimes also when fed hay). A typical appearance is two-phase faeces - one solid and one liquid. It is not known why or how this condition appears, and it …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev