Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870013
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 23 januari 2013
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland studerades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med nötflytgödsel. Målet var att identifiera risker för och åtgärder mot fosfor- och kväveläckage. Kompletterande studier gjordes i matjordskolonner från olika jordar som bevattnades på lab efter olika stallgödselbehandlingar. Resultaten visar att uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger ökad läckagerisk. För alla jordar bör stallgödselhanteringen på gården därför ses i ett långsiktigt perspektiv. Fältförsöket visade att mellanleran är en riskjord för fosforläckage. Tidpunkt för spridning hade större betydelse än givan. För kväve gav höstspridning på stubb ökat läckage men inte på vall. För fosfor skedde däremot det största läckaget efter spridning på växande vall i oktober. Om gödsel sprids nära avrinningssäsongen bör den myllas. Enligt labstudien minskar myllning det potentiella fosforläckaget med 50%.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Syfte
Ett effektivt utnyttjande av växtnäringen på gården är viktigt både för produktionen och för miljön. Fosforförlusterna är alltid små i förhållande till mängder i grödor och gödsel, men av stor betydelse för övergödningsproblemen i sjöar och vattendrag. Frågor kring hantering och spridning av stallgödsel är mycket centrala i detta sammanhang. Stallgödseln påverkar fosforhushållning och risken för fosforförluster både långsiktigt, genom uppbyggnad av markens fosforinnehåll, och kortsiktigt, genom direkta förluster. I projektet undersökte vi växtföljder med spridning av flytgödsel från svin och nöt. Målet var att identifiera var riskerna uppstår i växtföljden och hur de bör hanteras genom val av tidpunkt och teknik för spridning av gödsel. Främst studerades fosfor, men målet var att främja arbetet med ett effektivt utnyttjande på gården av både kväve och fosfor. Projektet omfattade mätningar av utlakning i fält, men också mer detaljerade studier på lab.

Resultat
I studierna på lab kunde vi visa att risker för fosforläckage i samband med spridning av flytgödsel är mycket jordartsberoende. Lerjorden (30% ler) i fältförsöket, som har en struktur där vattnet snabbt kan röra sig nedåt i stora porer och sprickor, klassades som en högriskjord för fosforläckage. Mo- och sandjordar, med stort innehåll av järn och aluminium som kan binda fosfor, är däremot lågriskjordar. På sådana jordar innebär inte enstaka givor av mineral- eller stallgödsel någon påtaglig risk för fosforläckage. Vi kunde däremot konstatera att en uppbyggnad av fosfortillståndet genom tillförsel av stallgödsel under lång tid ger en ökande trend för fosforläckaget även på lågriskjordar. Detta visade sig vara viktigare för fosforläckaget än den direkta effekten av en enstaka giva.

Tidpunkt för spridning av gödsel hade avsevärd betydelse för både kväve- och fosforläckaget enligt fältstudien, där vårspridning var att föredra för både gödslingseffekt och förlustrisker. Tillförsel av flytgödsel på hösten var kritiskt, särskilt på växande vall där ingen myllning skedde. Det årliga fosforläckaget uppgick där i medeltal till 0.74 kg/ha, vilket var dubbelt så stort som efter spridning vid sådd av vårsäd. Vid spridning på stubb med efterföljande plöjning var utlakningen också något förhöjd (0.57 kg/ha). Kväveläckaget var däremot litet i vallväxtföljden, även vid höstspridning av nötflytgödsel (6 kg/ha), men betydande efter spridning i stubb efter stråsäd (23 kg/ha). Det är högst troligt att någon form av myllning i vallen skulle kunnat minska fosforläckaget. Vid spridning på våren i fältförsöket gav visserligen ytspridning respektive myllning ingen skillnad i fosforutlakning, men myllning kan vara viktigt vid spridning i nära anslutning till avrinningssäsongen. Labstudien, där man vattnade efter gödsling, visade att myllning av gödseln, istället för att sprida på ytan, minskade det potentiella läckaget av fosfor med 50% från mellanleran.

Metod
Grunden i projektet var ett nyanlagt försök för utlakningsmätningar på mellanlera (30%) i Halland. Där anlades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med tillförsel av nötflytgödsel. Olika tidpunkter för gödselspridning tillämpades. Läckage av kväve och fosfor mättes, liksom skördar och innehåll av mineralkväve i marken vid olika tidpunkter. Fältstudierna kompletterades med mer detaljerade läckagestudier av matjordskolonner som bevattnades på lab efter olika gödslingsbehandlingar. Ostörda kolonner, 20 cm långa, togs i fältförsöket samt i försök på mojord med olika nivåer av stallgödselgivor under en längre tid.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
För alla typer av jordar är det viktigt att se stallgödselhanteringen på gården i ett långsiktigt perspektiv, genom att en uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger en ökad läckagerisk på sikt.

För jordar med snabba transportvägar i sprickor och porer kan fosforläckaget bli betydande i samband med spridning av gödsel. Resultaten från fältförsöket visade att tidpunkt och metod för spridning av flytgödsel hade större betydelse än gödselgivan. Myllning av gödseln gynnar fosforinbindningen i marken och kan minska läckaget med 50%. På det viset går åtgärder för minskade ammoniak- och fosforförluster hand i hand. Höstspridning av flytgödsel är ett riskmoment för både kväve- och fosforläckage. Växande vall dämpar effektivt kväveläckaget men inte fosforläckaget. Särskilt höstspridning på växande vall gav stort fosforläckage, och vi drar slutsatsen att det kan vara en viktigt att arbeta med metoder för att mylla gödseln vid spridning på vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev