Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870013
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 23 januari 2013
Huvudsökande: Helena Aronsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: helena.aronsson@slu.se
Telefon: 018-672466
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I ett utlakningsförsök på mellanlera i Halland studerades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med nötflytgödsel. Målet var att identifiera risker för och åtgärder mot fosfor- och kväveläckage. Kompletterande studier gjordes i matjordskolonner från olika jordar som bevattnades på lab efter olika stallgödselbehandlingar. Resultaten visar att uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger ökad läckagerisk. För alla jordar bör stallgödselhanteringen på gården därför ses i ett långsiktigt perspektiv. Fältförsöket visade att mellanleran är en riskjord för fosforläckage. Tidpunkt för spridning hade större betydelse än givan. För kväve gav höstspridning på stubb ökat läckage men inte på vall. För fosfor skedde däremot det största läckaget efter spridning på växande vall i oktober. Om gödsel sprids nära avrinningssäsongen bör den myllas. Enligt labstudien minskar myllning det potentiella fosforläckaget med 50%.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Syfte
Ett effektivt utnyttjande av växtnäringen på gården är viktigt både för produktionen och för miljön. Fosforförlusterna är alltid små i förhållande till mängder i grödor och gödsel, men av stor betydelse för övergödningsproblemen i sjöar och vattendrag. Frågor kring hantering och spridning av stallgödsel är mycket centrala i detta sammanhang. Stallgödseln påverkar fosforhushållning och risken för fosforförluster både långsiktigt, genom uppbyggnad av markens fosforinnehåll, och kortsiktigt, genom direkta förluster. I projektet undersökte vi växtföljder med spridning av flytgödsel från svin och nöt. Målet var att identifiera var riskerna uppstår i växtföljden och hur de bör hanteras genom val av tidpunkt och teknik för spridning av gödsel. Främst studerades fosfor, men målet var att främja arbetet med ett effektivt utnyttjande på gården av både kväve och fosfor. Projektet omfattade mätningar av utlakning i fält, men också mer detaljerade studier på lab.

Resultat
I studierna på lab kunde vi visa att risker för fosforläckage i samband med spridning av flytgödsel är mycket jordartsberoende. Lerjorden (30% ler) i fältförsöket, som har en struktur där vattnet snabbt kan röra sig nedåt i stora porer och sprickor, klassades som en högriskjord för fosforläckage. Mo- och sandjordar, med stort innehåll av järn och aluminium som kan binda fosfor, är däremot lågriskjordar. På sådana jordar innebär inte enstaka givor av mineral- eller stallgödsel någon påtaglig risk för fosforläckage. Vi kunde däremot konstatera att en uppbyggnad av fosfortillståndet genom tillförsel av stallgödsel under lång tid ger en ökande trend för fosforläckaget även på lågriskjordar. Detta visade sig vara viktigare för fosforläckaget än den direkta effekten av en enstaka giva.

Tidpunkt för spridning av gödsel hade avsevärd betydelse för både kväve- och fosforläckaget enligt fältstudien, där vårspridning var att föredra för både gödslingseffekt och förlustrisker. Tillförsel av flytgödsel på hösten var kritiskt, särskilt på växande vall där ingen myllning skedde. Det årliga fosforläckaget uppgick där i medeltal till 0.74 kg/ha, vilket var dubbelt så stort som efter spridning vid sådd av vårsäd. Vid spridning på stubb med efterföljande plöjning var utlakningen också något förhöjd (0.57 kg/ha). Kväveläckaget var däremot litet i vallväxtföljden, även vid höstspridning av nötflytgödsel (6 kg/ha), men betydande efter spridning i stubb efter stråsäd (23 kg/ha). Det är högst troligt att någon form av myllning i vallen skulle kunnat minska fosforläckaget. Vid spridning på våren i fältförsöket gav visserligen ytspridning respektive myllning ingen skillnad i fosforutlakning, men myllning kan vara viktigt vid spridning i nära anslutning till avrinningssäsongen. Labstudien, där man vattnade efter gödsling, visade att myllning av gödseln, istället för att sprida på ytan, minskade det potentiella läckaget av fosfor med 50% från mellanleran.

Metod
Grunden i projektet var ett nyanlagt försök för utlakningsmätningar på mellanlera (30%) i Halland. Där anlades två växtföljder; en med vårspannmål och tillförsel av svinflytgödsel och en vallväxtföljd med tillförsel av nötflytgödsel. Olika tidpunkter för gödselspridning tillämpades. Läckage av kväve och fosfor mättes, liksom skördar och innehåll av mineralkväve i marken vid olika tidpunkter. Fältstudierna kompletterades med mer detaljerade läckagestudier av matjordskolonner som bevattnades på lab efter olika gödslingsbehandlingar. Ostörda kolonner, 20 cm långa, togs i fältförsöket samt i försök på mojord med olika nivåer av stallgödselgivor under en längre tid.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
För alla typer av jordar är det viktigt att se stallgödselhanteringen på gården i ett långsiktigt perspektiv, genom att en uppbyggnad av fosfor i jorden till följd av gödsling år efter år ger en ökad läckagerisk på sikt.

För jordar med snabba transportvägar i sprickor och porer kan fosforläckaget bli betydande i samband med spridning av gödsel. Resultaten från fältförsöket visade att tidpunkt och metod för spridning av flytgödsel hade större betydelse än gödselgivan. Myllning av gödseln gynnar fosforinbindningen i marken och kan minska läckaget med 50%. På det viset går åtgärder för minskade ammoniak- och fosforförluster hand i hand. Höstspridning av flytgödsel är ett riskmoment för både kväve- och fosforläckage. Växande vall dämpar effektivt kväveläckaget men inte fosforläckaget. Särskilt höstspridning på växande vall gav stort fosforläckage, och vi drar slutsatsen att det kan vara en viktigt att arbeta med metoder för att mylla gödseln vid spridning på vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev