Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mikronäringsämnen i svensk spannmål

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833513
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 11 juni 2015
Huvudsökande: Holger Kirchmann
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: holger.kirchmann@slu.se
Telefon: 018-672292
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Marken utarmas mycket långsamt på mikronäringsämnen. Trots bortförsel med höga skördar sker ingen signifikant minskning i marken efter 50 år. Långliggande fältförsök visar att organiska gödselmedel (stallgödsel och avloppsslam) inte påverkar koncentrationer av mikronäringsämnen i spannmålskärnor. Organiska gödselmedel är ingen växttillgänglig källa för mikroämnen. Grödans möjlighet till upptag av mikronäringsämnen påverkas dock genom pH förändringar i marken och rotpenetration av alven. Tesen att kvävegödsling minskar grödans halt av mikronäring och på så sätt kvalitén är fel, det är tvärtom. En gröda med ett högt kväveinnehåll har ett större behov av mikroämnen och har högre halter av koppar, zink och bor medan järn och mangan inte påverkas. Någon utspädning av mikroämnen i grödan vid kvävegödsling har inte observerats. Eftersom behovet av mikroämnen i grödan verkar vara beroende av kvävehalten, bör också kritiska koncentrationer i grödan definieras i relation till kvävehalten.

Utarmas jorden på mikronäringsämnen på våra växtodlingsgårdar?
Det finns en oro för en utarmning av jordar på mikronäringsämnen följt av lägre halter eller brist i grödan samt sämre kvalitet. Bortförsel sker i form av skördeprodukter och genom utlakning. På många gårdar sker ingen gödsling av grödor med mikronäringsämnen. En viss tillförsel till marken sker genom deposition från luften och genom föroreningar i fosforgödselmedel. På djurgårdar, där fodermineral används, anrikas stallgödseln. Regelbunden tillförsel av stallgödsel eller avloppsslam innebär i regel större till- än bortförsel för alla mikronäringsämnen medan växtodlingsgårdar som enbart använder mineralgödsel har en negativ balans. Resultat från olika fältförsök visar dock att utarmningen av våra jordar går så pass långsamt att inga skillnader går att mäta i jord under en rimlig tidsperiod vid olika driftsinriktningar.
Är organiska gödselmedel en källa för mikronäring?
Resultaten visar också att regelbunden tillförsel av organiska gödselmedel generellt inte leder till ett ökat upptag av mikroämnen i grödan. Även om tillförseln med organiska gödselmedel ofta är större än grödans behov så ökar inte upptaget i grödan. Mikronäringsämnen i organiska material har en mycket låg växttillgänglighet. Detta förklarar också varför t. ex. koppar är svårtillgänglig för växter i mulljordar.
En kväverik gröda har högre halter av mikronäringsämnen än en kvävefattig
Analyser från fältförsök har visat att vid en högre skörd och högre proteinhalt så ökar också grödans behov av flera mikronäringsämnen som t.ex. zink och koppar och halterna i grödan ökar. Därmed vederläggs teorin om en utspädning av mikronäringsämnen genom NPK gödsel. Detta förutsätter dock att jorden klarar av att försörja grödan med den mängd som den behöver. Vi har sett från två bördighetsförsök, där rotsystemet hos grödan är begränsat, att halten av bl.a. koppar sjunker vid NPK gödsling, vilket tyder på en oförmåga att försörja grödan.
Hur kan vi upptäcka brister hos grödan?
Det kan förekomma dolda brister av mikronäringsämnen hos grödor som ger en skördesänkning utan synliga bristsymptom. Eftersom bristerna inte är synliga så behövs hjälpmedel för att upptäcka problemet. Ett sätt är att identifiera riskjordar. Den totala halten i marken av olika mikronärings-ämnen är ofta positivt korrelerat till lerhalten i jorden. Vi vet också att ett ökat pH-värde i jorden leder till en lägre grad av växttillgänglighet för alla mikronäringsämnen förutom molybden. Detta gör att lätta jordar med högt pH-värde kan klassas som riskjordar där man bör vara extra observant.
En växtanalys som tas under växtsäsongen är ett sätt att identifiera eventuell brist. Problemet är dock att referensvärden som används för att bedöma om en brist föreligger är baserade på ett ganska begränsat material och för ett specifikt utvecklingsstadium av grödan. Om provet tas vid en annan tidpunkt så stämmer inte gränsvärdet. Tolkningen av en växtanalys bör därför göras med stor försiktighet. Som har nämnts ovan är koncentrationer dessutom beroende av kvävehalten.. Därför tror vi att det är mer relevant att prata om en lägsta kvot i relation till kvävehalten. Sådana värden kommer att utarbetas.
Analysvägen framåt
Traditionellt sett så görs analyser av totalhalter t.ex. koppar i jorden för att fastställa risken för brist. Detta har visat sig vara ett ganska trubbigt instrument, som visserligen ger en fingervisning, men lerhalt och pH-värde kan ge väl så god information. Jordanalyser baserade på svaga saltextrakt eller mätningar av frigörelsehastigheten, som indikerar den växttillgängliga delen av mikronäringsämnen, är mer tillförlitliga dock ännu inte standard.
Kärnanalyser är ett enkelt sätt att få en uppfattning av statusen i grödan. Det verkar dock bara fungera för vissa ämnen eftersom kärnhalten inte alltid är en bra spegelbild av statusen i den växande grödan. För vilka ämnen det gäller utvärderas fortfarande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Utveckling av växtsjukdomar i framtida odlingssystem med majs och höstvete
Hanna Friberg, SLU

Projektnummer: H1033190 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Fusariumsvampar är allvarliga skadegörare som orsakar såväl skördesänkningar som kontaminering med mykotoxiner. I det här projektet har vi sett att ensidig odling av majs eller höstvete ökar koloniseringen av Fusarium graminearum och F. culmorum. Däremot kunde vi inte se någon tydlig skillnad …

Läs mer

Effektivitet och stabilitet hos gårdsbiogasanläggningar - betydelsen av mikroorganismssamhällets struktur
Anna Schnürer, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1340046 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2015

Biogas at fram site is highly interesting as this allows the farmers to simultaneously treat organic waste fractions, produce energy and a valuable fertilizer. With a biogas plant the farmer can be self sufficient on energy and also contribute to the development of a sustainable agriculture. To …

Läs mer

Förekomst och betydelse av herpesvirus 2 och 5 hos svenska travhästar
Jean-Francois Valarcher, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1247140 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

The equine ? herpesviruses 2 and 5 (EHV-2 and -5), viruses that persistently infect horses and that can be reactivated with stress or illness, were initially thought as harmless. Recently however there is growing evidence that those can cause low-grade respiratory disease or even severe lung …

Läs mer

Förekomst av mykotoxiner i majsensilage
Ulf Bondesson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V0930013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 november 2015

Majsodlingen i Sverige för foderändamål ökar stadigt. Kunskapsuppbyggnad sker men primärt om odling och skörd och kunskapen om ensilagets hygieniska kvalitet är bristfällig. Projektet syftade att undersöka mykotoxininnehåll i majsensilage. Två Penicilliummykotoxinerna, roquefortine C och MPA, …

Läs mer

Sverige söker bonde - Unga lantbrukares framtida strategier i en föränderlig näring
Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Projektnummer: H0946336 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt …

Läs mer

Interaktioner mellan P- och N-gödsling
Gunnar Börjesson, SLU

Projektnummer: H1233102 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2015

The recent reduction in phosphorus fertilisation can affect plant production negatively on a large part of Swedish arable land, because low P levels in the soil can cause lowered N-efficiency. The goal of this project is to contribute to improved recommendations on optimal doses of phosphorus (and …

Läs mer

Biologisk markkartering i fältförsök - DNA-baserad analys av jordburna växtsjukdomar
Anders Jonsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V0960049 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 oktober 2015

Jordprov från 43 fältförsök analyserade på förekomst av DNA från Plasmodiophora brassicae. P brassicae är den organism som orsakar klumprotsjuka på oljeväxter. I 26% av proven detekterades P.brassicae DNA och i 3 st >50 fg DNA g-1 jord. Jordprov från de sk bördighetsförsöken, startade 1957-1966 och …

Läs mer

Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion
Richard Ferguson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1246021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 oktober 2015

The aim in this study is to investigate Swedish farmers’ experiences with collaborative initiatives in farm-based biogas production. Analysis will focus on identifying the effects of different forms of collaboration on the biogas venture and farm firm profitability, environmental impacts, and …

Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer
Robert Olsson, Nordic Beet Research foundation

Projektnummer: H1044083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2015

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. …

Läs mer

Spädgrisdiarré -Ett nygammalt och allvarligt problem i moderna grisbesättningar.
Magdalena Jacobson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1050154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2015

Spädgrisdiarré förknippas vanligen med specifika kolibakterier, men utvecklandet av effektiva vaccin har minskat förekomsten. På senare år har dock rapporterats att spädgrisdiarré återigen blivit ett allt vanligare problem. Drabbade besättningar har ofta en hög och effektiv produktion och en god …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev