Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mikronäringsämnen i svensk spannmål

Status: Avslutat
Projektnummer: H0833513
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 11 juni 2015
Huvudsökande: Holger Kirchmann
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: holger.kirchmann@slu.se
Telefon: 018-672292
Beviljade medel: 1 845 000 SEK

Marken utarmas mycket långsamt på mikronäringsämnen. Trots bortförsel med höga skördar sker ingen signifikant minskning i marken efter 50 år. Långliggande fältförsök visar att organiska gödselmedel (stallgödsel och avloppsslam) inte påverkar koncentrationer av mikronäringsämnen i spannmålskärnor. Organiska gödselmedel är ingen växttillgänglig källa för mikroämnen. Grödans möjlighet till upptag av mikronäringsämnen påverkas dock genom pH förändringar i marken och rotpenetration av alven. Tesen att kvävegödsling minskar grödans halt av mikronäring och på så sätt kvalitén är fel, det är tvärtom. En gröda med ett högt kväveinnehåll har ett större behov av mikroämnen och har högre halter av koppar, zink och bor medan järn och mangan inte påverkas. Någon utspädning av mikroämnen i grödan vid kvävegödsling har inte observerats. Eftersom behovet av mikroämnen i grödan verkar vara beroende av kvävehalten, bör också kritiska koncentrationer i grödan definieras i relation till kvävehalten.

Utarmas jorden på mikronäringsämnen på våra växtodlingsgårdar?
Det finns en oro för en utarmning av jordar på mikronäringsämnen följt av lägre halter eller brist i grödan samt sämre kvalitet. Bortförsel sker i form av skördeprodukter och genom utlakning. På många gårdar sker ingen gödsling av grödor med mikronäringsämnen. En viss tillförsel till marken sker genom deposition från luften och genom föroreningar i fosforgödselmedel. På djurgårdar, där fodermineral används, anrikas stallgödseln. Regelbunden tillförsel av stallgödsel eller avloppsslam innebär i regel större till- än bortförsel för alla mikronäringsämnen medan växtodlingsgårdar som enbart använder mineralgödsel har en negativ balans. Resultat från olika fältförsök visar dock att utarmningen av våra jordar går så pass långsamt att inga skillnader går att mäta i jord under en rimlig tidsperiod vid olika driftsinriktningar.
Är organiska gödselmedel en källa för mikronäring?
Resultaten visar också att regelbunden tillförsel av organiska gödselmedel generellt inte leder till ett ökat upptag av mikroämnen i grödan. Även om tillförseln med organiska gödselmedel ofta är större än grödans behov så ökar inte upptaget i grödan. Mikronäringsämnen i organiska material har en mycket låg växttillgänglighet. Detta förklarar också varför t. ex. koppar är svårtillgänglig för växter i mulljordar.
En kväverik gröda har högre halter av mikronäringsämnen än en kvävefattig
Analyser från fältförsök har visat att vid en högre skörd och högre proteinhalt så ökar också grödans behov av flera mikronäringsämnen som t.ex. zink och koppar och halterna i grödan ökar. Därmed vederläggs teorin om en utspädning av mikronäringsämnen genom NPK gödsel. Detta förutsätter dock att jorden klarar av att försörja grödan med den mängd som den behöver. Vi har sett från två bördighetsförsök, där rotsystemet hos grödan är begränsat, att halten av bl.a. koppar sjunker vid NPK gödsling, vilket tyder på en oförmåga att försörja grödan.
Hur kan vi upptäcka brister hos grödan?
Det kan förekomma dolda brister av mikronäringsämnen hos grödor som ger en skördesänkning utan synliga bristsymptom. Eftersom bristerna inte är synliga så behövs hjälpmedel för att upptäcka problemet. Ett sätt är att identifiera riskjordar. Den totala halten i marken av olika mikronärings-ämnen är ofta positivt korrelerat till lerhalten i jorden. Vi vet också att ett ökat pH-värde i jorden leder till en lägre grad av växttillgänglighet för alla mikronäringsämnen förutom molybden. Detta gör att lätta jordar med högt pH-värde kan klassas som riskjordar där man bör vara extra observant.
En växtanalys som tas under växtsäsongen är ett sätt att identifiera eventuell brist. Problemet är dock att referensvärden som används för att bedöma om en brist föreligger är baserade på ett ganska begränsat material och för ett specifikt utvecklingsstadium av grödan. Om provet tas vid en annan tidpunkt så stämmer inte gränsvärdet. Tolkningen av en växtanalys bör därför göras med stor försiktighet. Som har nämnts ovan är koncentrationer dessutom beroende av kvävehalten.. Därför tror vi att det är mer relevant att prata om en lägsta kvot i relation till kvävehalten. Sådana värden kommer att utarbetas.
Analysvägen framåt
Traditionellt sett så görs analyser av totalhalter t.ex. koppar i jorden för att fastställa risken för brist. Detta har visat sig vara ett ganska trubbigt instrument, som visserligen ger en fingervisning, men lerhalt och pH-värde kan ge väl så god information. Jordanalyser baserade på svaga saltextrakt eller mätningar av frigörelsehastigheten, som indikerar den växttillgängliga delen av mikronäringsämnen, är mer tillförlitliga dock ännu inte standard.
Kärnanalyser är ett enkelt sätt att få en uppfattning av statusen i grödan. Det verkar dock bara fungera för vissa ämnen eftersom kärnhalten inte alltid är en bra spegelbild av statusen i den växande grödan. För vilka ämnen det gäller utvärderas fortfarande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress