Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0833513 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 11 juni 2015 |
Huvudsökande: | Holger Kirchmann |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | holger.kirchmann@slu.se |
Telefon: | 018-672292 |
Marken utarmas mycket långsamt på mikronäringsämnen. Trots bortförsel med höga skördar sker ingen signifikant minskning i marken efter 50 år. Långliggande fältförsök visar att organiska gödselmedel (stallgödsel och avloppsslam) inte påverkar koncentrationer av mikronäringsämnen i spannmålskärnor. Organiska gödselmedel är ingen växttillgänglig källa för mikroämnen. Grödans möjlighet till upptag av mikronäringsämnen påverkas dock genom pH förändringar i marken och rotpenetration av alven. Tesen att kvävegödsling minskar grödans halt av mikronäring och på så sätt kvalitén är fel, det är tvärtom. En gröda med ett högt kväveinnehåll har ett större behov av mikroämnen och har högre halter av koppar, zink och bor medan järn och mangan inte påverkas. Någon utspädning av mikroämnen i grödan vid kvävegödsling har inte observerats. Eftersom behovet av mikroämnen i grödan verkar vara beroende av kvävehalten, bör också kritiska koncentrationer i grödan definieras i relation till kvävehalten.
Utarmas jorden på mikronäringsämnen på våra växtodlingsgårdar?
Det finns en oro för en utarmning av jordar på mikronäringsämnen följt av lägre halter eller brist i grödan samt sämre kvalitet. Bortförsel sker i form av skördeprodukter och genom utlakning. På många gårdar sker ingen gödsling av grödor med mikronäringsämnen. En viss tillförsel till marken sker genom deposition från luften och genom föroreningar i fosforgödselmedel. På djurgårdar, där fodermineral används, anrikas stallgödseln. Regelbunden tillförsel av stallgödsel eller avloppsslam innebär i regel större till- än bortförsel för alla mikronäringsämnen medan växtodlingsgårdar som enbart använder mineralgödsel har en negativ balans. Resultat från olika fältförsök visar dock att utarmningen av våra jordar går så pass långsamt att inga skillnader går att mäta i jord under en rimlig tidsperiod vid olika driftsinriktningar.
Är organiska gödselmedel en källa för mikronäring?
Resultaten visar också att regelbunden tillförsel av organiska gödselmedel generellt inte leder till ett ökat upptag av mikroämnen i grödan. Även om tillförseln med organiska gödselmedel ofta är större än grödans behov så ökar inte upptaget i grödan. Mikronäringsämnen i organiska material har en mycket låg växttillgänglighet. Detta förklarar också varför t. ex. koppar är svårtillgänglig för växter i mulljordar.
En kväverik gröda har högre halter av mikronäringsämnen än en kvävefattig
Analyser från fältförsök har visat att vid en högre skörd och högre proteinhalt så ökar också grödans behov av flera mikronäringsämnen som t.ex. zink och koppar och halterna i grödan ökar. Därmed vederläggs teorin om en utspädning av mikronäringsämnen genom NPK gödsel. Detta förutsätter dock att jorden klarar av att försörja grödan med den mängd som den behöver. Vi har sett från två bördighetsförsök, där rotsystemet hos grödan är begränsat, att halten av bl.a. koppar sjunker vid NPK gödsling, vilket tyder på en oförmåga att försörja grödan.
Hur kan vi upptäcka brister hos grödan?
Det kan förekomma dolda brister av mikronäringsämnen hos grödor som ger en skördesänkning utan synliga bristsymptom. Eftersom bristerna inte är synliga så behövs hjälpmedel för att upptäcka problemet. Ett sätt är att identifiera riskjordar. Den totala halten i marken av olika mikronärings-ämnen är ofta positivt korrelerat till lerhalten i jorden. Vi vet också att ett ökat pH-värde i jorden leder till en lägre grad av växttillgänglighet för alla mikronäringsämnen förutom molybden. Detta gör att lätta jordar med högt pH-värde kan klassas som riskjordar där man bör vara extra observant.
En växtanalys som tas under växtsäsongen är ett sätt att identifiera eventuell brist. Problemet är dock att referensvärden som används för att bedöma om en brist föreligger är baserade på ett ganska begränsat material och för ett specifikt utvecklingsstadium av grödan. Om provet tas vid en annan tidpunkt så stämmer inte gränsvärdet. Tolkningen av en växtanalys bör därför göras med stor försiktighet. Som har nämnts ovan är koncentrationer dessutom beroende av kvävehalten.. Därför tror vi att det är mer relevant att prata om en lägsta kvot i relation till kvävehalten. Sådana värden kommer att utarbetas.
Analysvägen framåt
Traditionellt sett så görs analyser av totalhalter t.ex. koppar i jorden för att fastställa risken för brist. Detta har visat sig vara ett ganska trubbigt instrument, som visserligen ger en fingervisning, men lerhalt och pH-värde kan ge väl så god information. Jordanalyser baserade på svaga saltextrakt eller mätningar av frigörelsehastigheten, som indikerar den växttillgängliga delen av mikronäringsämnen, är mer tillförlitliga dock ännu inte standard.
Kärnanalyser är ett enkelt sätt att få en uppfattning av statusen i grödan. Det verkar dock bara fungera för vissa ämnen eftersom kärnhalten inte alltid är en bra spegelbild av statusen i den växande grödan. För vilka ämnen det gäller utvärderas fortfarande.
Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018
The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …
Läs merProjektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …
Läs merProjektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018
The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …
Läs merProjektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …
Läs merProjektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018
Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …
Läs merProjektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018
Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …
Läs merProjektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018
A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …
Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018
Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …
Läs merProjektnummer: H-16-47-194 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 maj 2018
The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …
Läs merProjektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018
The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …
Läs mer