Miljövänlig mjöldaggsbekämpning i korn

Sammanfattning av slutrapport
Mjöldagg är i dag den viktigaste sjukdomen på korn. Alternativa växtskyddspreparat, t.ex. fysikaliska växtskyddsmedel, som redan används mot mjöldagg i andra grödor och i andra länder testades för effekt mot mjöldagg i korn, i växthus och i fält. Om den kemiska växtskyddsmedelsanvändningen i stråsäd skall minska och IPM tillämpas i större utsträckning enligt EU-direktivet 2009/128/EG, så behövs rejäla forskningsinsatser för att identifiera alternativa bekämpningsmetoder. Vi har tidigare visat att naturligt förekommande, antagonistiska bakterier helt kan förhindra angrepp av mjöldagg. Nu har vi även positiva resultat från försök med naturliga oljor och såplösning. Fältförsöket visade dessutom att andra bladfläcksjukdomar i korn hämmas efter besprutning med såpa eller oljor. Det finns en stor mängd miljövänliga alternativ att utforska för framtiden. Dessa forskningsresultat utgör en viktig ledtråd som kan vara till nytta i IPM-sammanhang och för ekoodlare.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Miljövänlig mjöldaggsbekämpning i korn

Syftet med pilotprojektet var att testa miljövänliga preparat som skulle kunna fungera som alternativ till kemiska växtskyddsmedel, t.ex. vegetabiliska oljor, bikarbonater, växtextrakt och såpa för mjöldaggsbekämpning i korn. Införlivandet av direktivet om hållbar användning av växtskyddsmedel kommer att ställa krav på omställningar mot miljövänligare bekämpningsmetoder. Detta projekt var ett steg i den riktningen.

Resultat från växthusförsök visade att alla behandlingar med de vegetabiliska oljorna och GrummeTM grönsåpa gav 100% skydd mot mjöldagg. Behandling med MilsanaTM, som är ett extrakt från växten Reynoutria sachaliensis, gav ca 70% skydd mot mjöldagg. Fältförsöket analyserades i första hand med avseende på kornets bladfläcksjuka, pga av svagt mjöldaggstryck i fält. Det visade att behandlingar med GrummeTM grönsåpa och en blandning av natriumkarbonat och rapsolja ledde till signifikant lägre angrepp av bladfläcksjuka och av andra bladsjukdomar, t.ex. sköldfläcksjuka, rost och mjöldagg.

Metod. Följande preparat testades i växthusförsöken: majsolja, senapsolja, rapsolja, solrosolja, GrummeTM grönsåpa, glycerol, MilsanaTM, natrium- och kaliumbikarbonat, samt blandningar av desamma. Blad av kornplantor i ettbladsstadiet behandlades genom att doppa dem i respektive preparat och sedan låta det lufttorka. Bladen hos testplantorna spändes upp mellan två band för att erhålla en jämn infektion. Bladen blev sedan utsatta för sporer av mjöldaggssvampen, genom att kraftigt angripna kornplantor skakades över testplantorna. Plantorna placerades sedan i växthus i 5-7 dagar. Avläsningen gjordes genom att räkna antalet mjöldaggskolonier längs hela bladets längd eller längs en viss bladlängd. Fältförsöket utfördes i en vårkornodling i Skara. Det utfördes enligt plan med fyra randomiserade upprepningar av fem behandlingsled: obehandlad, GrummeTM grönsåpa, MilsanaTM (0.5%) med 0,01 % Tween80, Natriumbikarbonat med Tween80, samt Natriumbikarbonat med rapsolja. Preparaten sprutades på plantorna när första flaggbladet höll på att utvecklas. Två behandlingar utfördes inom loppet av en vecka. Försöket förlitade sig på naturlig infektion. En månad senare lästes angreppen av som procent angripen bladyta. Statistisk analys av varians (ANOVA) utfördes, varpå behandlingarnas effekt jämfördes för signifikans i Tukeys HSD test.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Resultaten från detta pilotprojekt visade att de miljövänliga alternativen (främst oljor och såpa) var effektiva mot mjöldagg, både i växthus- och fältförsök. Eftersom endast ett fältförsök utfördes skulle det vara önskvärt att utföra fler fältförsök i framtiden, och att förlägga dem till mjöldaggsdrabbade områden. Det skulle också vara bra att utöka undersökningarna i växthus till att omfatta ännu fler miljövänliga /fysikaliska preparat. Tidigare krävdes inget tillstånd att använda såpor och olja i odlingen. Just nu befinner sig Sverige i ett mellanläge, där regelverket förhindrar användningen av dessa preparat om de inte går den ordinarie vägen för registrering. Kemikalieinspektionen försöker att hitta en lösning, och det verkar troligt att dessa hinder bara är tillfälliga. Därför finns all anledning att fortsätta denna typ av forskning. Resultaten skulle kunna hjälpa både ekologiska och konventionella odlare att ställa om till hållbar användning av växtskyddsmedel så snabbt och smidigt som möjligt.