Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Minskad fosfor i gödsel från ungnötsuppfödning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870019
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 12 november 2012
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosforstatus hos unga nötkreatur är dåligt känd och det finns misstankar att ungnöt överutfodras med fosfor. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och träckprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4 – 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och träcken analyserades. För träcken bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Sistnämnda fraktion anses var den del som lätt kan läcka ut från åkermark. Analyserna visade att den saltsyralösliga fosforfraktionen var betydligt lägre hos ungnöt jämfört med resultaten från liknande undersökningar av träcken från mjölkkor. En orsak till detta är troligen att ungnöt utfodras övervägande med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ungnöt har inte fosforöverskott

Fosforanalyser av gödseln från ungdjur i mjölkkobesättningar visar på låga nivåer. Det är tvärtemot resultaten från liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. En trolig förklaring är att ungdjuren till övervägande del utfodras med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.
Fosfor har stor betydelse för olika funktioner hos däggdjur, exempel på detta är djurens energiomsättning där fosfor ingår i de energibärande ämnena och arvsmassan där fosfor ingår som en viktig beståndsdel. För lite fosfor till djur innebär med andra ord stor problem. Å andra sidan är fosforunderskott hos nötkreatur mycket ovanligt, fosforunderskott hos nötkreatur finns egentligen bara rapporterades från slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet nötkreatur för nötkreatur som betat på extremt fosforfattiga betesmarker, t.ex. Sydafrika eller Australien. Tvärtom, idag är fosforöverskott vid utfodring av nötkreatur ett mycket större problem, framförallt vid utfodring av mjölkkor. Fosforöverskott från nötkreatur hamnar i träcken och därmed förr eller senare på åkern. Fosfor kan läcka ut från åkermarken och så småningom hamna i Östersjön där det en av orsakerna till algblomning. Dessutom är jordens tillgångar av fosfor en ändlig resurs – det gäller att använda fosforn på bästa sätt i jordbruket.
Fosforstatus hos mjölkkor är relativt välkänd, många undersökningar har visat att mjölkkor överutfodras med fosfor. Däremot är fosforstatus hos yngre nötkreatur betydligt mindre känd. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och gödselprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4– 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och gödseln analyserades. För gödseln bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Den saltsyralösliga fosforfraktionen kan lätt läcka från gödsel och därmed från åkermark för att till sist hamna i havet och därmed i värsta fall ställa till problem med algblomning.
Resultaten från undersökningarna visade betydligt lägre nivåer i gödseln från ungdjur jämfört med liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. Från tidigare undersökningar av gödsel från mjölkkor har man också fastställt en övre gräns för den saltsyralösliga fosforfraktionen i kogödsel. Överskrids denna gräns anses det vara stor risk för fosforläckage. För ungdjurens del överskreds denna gräns i ett enda fall av 34 gödselprover dvs. cirka 2 procent av proverna. Det innebär att gödsel från ungdjuren i de undersökta mjölkkobesättningarna inte kan anses utgöra ett fosforproblem.
Ungdjuren i de besökta besättningarna utfodrades framförallt med grovfoder eller grovfoder blandat med kraftfoder, i de flesta fall spannmål. Tilldelning av foder skedde mera ”på känn”, intrycket var att i åtminstone de besökta mjölkkobesättningarna var fokus på utfodring av mjölkkorna.
En trolig förklaring till de låga fosfornivåerna i gödsel var att foderstaten till övervägande del består av grovfoder med relativt låga fosforhalter jämfört med spannmål och kraftfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev