Minskad fosfor i gödsel från ungnötsuppfödning

Sammanfattning av slutrapport
Fosforstatus hos unga nötkreatur är dåligt känd och det finns misstankar att ungnöt överutfodras med fosfor. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och träckprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4 – 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och träcken analyserades. För träcken bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Sistnämnda fraktion anses var den del som lätt kan läcka ut från åkermark. Analyserna visade att den saltsyralösliga fosforfraktionen var betydligt lägre hos ungnöt jämfört med resultaten från liknande undersökningar av träcken från mjölkkor. En orsak till detta är troligen att ungnöt utfodras övervägande med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ungnöt har inte fosforöverskott

Fosforanalyser av gödseln från ungdjur i mjölkkobesättningar visar på låga nivåer. Det är tvärtemot resultaten från liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. En trolig förklaring är att ungdjuren till övervägande del utfodras med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.
Fosfor har stor betydelse för olika funktioner hos däggdjur, exempel på detta är djurens energiomsättning där fosfor ingår i de energibärande ämnena och arvsmassan där fosfor ingår som en viktig beståndsdel. För lite fosfor till djur innebär med andra ord stor problem. Å andra sidan är fosforunderskott hos nötkreatur mycket ovanligt, fosforunderskott hos nötkreatur finns egentligen bara rapporterades från slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet nötkreatur för nötkreatur som betat på extremt fosforfattiga betesmarker, t.ex. Sydafrika eller Australien. Tvärtom, idag är fosforöverskott vid utfodring av nötkreatur ett mycket större problem, framförallt vid utfodring av mjölkkor. Fosforöverskott från nötkreatur hamnar i träcken och därmed förr eller senare på åkern. Fosfor kan läcka ut från åkermarken och så småningom hamna i Östersjön där det en av orsakerna till algblomning. Dessutom är jordens tillgångar av fosfor en ändlig resurs – det gäller att använda fosforn på bästa sätt i jordbruket.
Fosforstatus hos mjölkkor är relativt välkänd, många undersökningar har visat att mjölkkor överutfodras med fosfor. Däremot är fosforstatus hos yngre nötkreatur betydligt mindre känd. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och gödselprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4– 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och gödseln analyserades. För gödseln bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Den saltsyralösliga fosforfraktionen kan lätt läcka från gödsel och därmed från åkermark för att till sist hamna i havet och därmed i värsta fall ställa till problem med algblomning.
Resultaten från undersökningarna visade betydligt lägre nivåer i gödseln från ungdjur jämfört med liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. Från tidigare undersökningar av gödsel från mjölkkor har man också fastställt en övre gräns för den saltsyralösliga fosforfraktionen i kogödsel. Överskrids denna gräns anses det vara stor risk för fosforläckage. För ungdjurens del överskreds denna gräns i ett enda fall av 34 gödselprover dvs. cirka 2 procent av proverna. Det innebär att gödsel från ungdjuren i de undersökta mjölkkobesättningarna inte kan anses utgöra ett fosforproblem.
Ungdjuren i de besökta besättningarna utfodrades framförallt med grovfoder eller grovfoder blandat med kraftfoder, i de flesta fall spannmål. Tilldelning av foder skedde mera ”på känn”, intrycket var att i åtminstone de besökta mjölkkobesättningarna var fokus på utfodring av mjölkkorna.
En trolig förklaring till de låga fosfornivåerna i gödsel var att foderstaten till övervägande del består av grovfoder med relativt låga fosforhalter jämfört med spannmål och kraftfoder.