Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Minskad fosfor i gödsel från ungnötsuppfödning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870019
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 12 november 2012
Huvudsökande: Christian Swensson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: christian.swensson@slu.se
Telefon: 040-415106
Beviljade medel: 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fosforstatus hos unga nötkreatur är dåligt känd och det finns misstankar att ungnöt överutfodras med fosfor. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och träckprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4 – 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och träcken analyserades. För träcken bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Sistnämnda fraktion anses var den del som lätt kan läcka ut från åkermark. Analyserna visade att den saltsyralösliga fosforfraktionen var betydligt lägre hos ungnöt jämfört med resultaten från liknande undersökningar av träcken från mjölkkor. En orsak till detta är troligen att ungnöt utfodras övervägande med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ungnöt har inte fosforöverskott

Fosforanalyser av gödseln från ungdjur i mjölkkobesättningar visar på låga nivåer. Det är tvärtemot resultaten från liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. En trolig förklaring är att ungdjuren till övervägande del utfodras med grovfoder och fosforinnehållet i grovfoder är tillräckligt för att täcka ungnötens fosforbehov.
Fosfor har stor betydelse för olika funktioner hos däggdjur, exempel på detta är djurens energiomsättning där fosfor ingår i de energibärande ämnena och arvsmassan där fosfor ingår som en viktig beståndsdel. För lite fosfor till djur innebär med andra ord stor problem. Å andra sidan är fosforunderskott hos nötkreatur mycket ovanligt, fosforunderskott hos nötkreatur finns egentligen bara rapporterades från slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet nötkreatur för nötkreatur som betat på extremt fosforfattiga betesmarker, t.ex. Sydafrika eller Australien. Tvärtom, idag är fosforöverskott vid utfodring av nötkreatur ett mycket större problem, framförallt vid utfodring av mjölkkor. Fosforöverskott från nötkreatur hamnar i träcken och därmed förr eller senare på åkern. Fosfor kan läcka ut från åkermarken och så småningom hamna i Östersjön där det en av orsakerna till algblomning. Dessutom är jordens tillgångar av fosfor en ändlig resurs – det gäller att använda fosforn på bästa sätt i jordbruket.
Fosforstatus hos mjölkkor är relativt välkänd, många undersökningar har visat att mjölkkor överutfodras med fosfor. Däremot är fosforstatus hos yngre nötkreatur betydligt mindre känd. För att undersöka detta och dessutom testa en snabbmetod för att påvisa eventuellt fosforöverskott genomfördes en fältundersökning i Skåne. 14 mjölkgårdar och en dikobesättning besöktes och gödselprover togs ut från 5-7 ungdjur i de olika besättningarna. Ungdjuren var mellan 4– 12 månader. Representativa foderprover uttogs också vid besöket. Fosforinnehållet i foder och gödseln analyserades. För gödseln bestämdes det totala fosforinnehållet och en saltsyralöslig fosforfraktion. Den saltsyralösliga fosforfraktionen kan lätt läcka från gödsel och därmed från åkermark för att till sist hamna i havet och därmed i värsta fall ställa till problem med algblomning.
Resultaten från undersökningarna visade betydligt lägre nivåer i gödseln från ungdjur jämfört med liknande undersökningar av gödseln från mjölkkor. Från tidigare undersökningar av gödsel från mjölkkor har man också fastställt en övre gräns för den saltsyralösliga fosforfraktionen i kogödsel. Överskrids denna gräns anses det vara stor risk för fosforläckage. För ungdjurens del överskreds denna gräns i ett enda fall av 34 gödselprover dvs. cirka 2 procent av proverna. Det innebär att gödsel från ungdjuren i de undersökta mjölkkobesättningarna inte kan anses utgöra ett fosforproblem.
Ungdjuren i de besökta besättningarna utfodrades framförallt med grovfoder eller grovfoder blandat med kraftfoder, i de flesta fall spannmål. Tilldelning av foder skedde mera ”på känn”, intrycket var att i åtminstone de besökta mjölkkobesättningarna var fokus på utfodring av mjölkkorna.
En trolig förklaring till de låga fosfornivåerna i gödsel var att foderstaten till övervägande del består av grovfoder med relativt låga fosforhalter jämfört med spannmål och kraftfoder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev