Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-742
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 27 maj 2021
Huvudsökande: Lars Johan Höglund
Organisation: Lars Johan Höglund
E-postadress: johan.hoglund@slu.se
Telefon: 070-2574156
Medsökande: Bitte Ljungström
Medsökande: Katarina Gustafsson
Beviljade medel: 2 039 000 SEK

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, will be compared with and eventually replace the currently used systems. The goal is to prevent the spread of resistant parasites to sheep flocks in a more efficient manner than is the case today.
Our hypothesis is that the morbidity of parasite-afflicted flocks is generally higher than in those which can still control the pathogens. A consequence of the lack of accurate parasite monitoring is that anthelmintics are used inappropriately. This inevitably leads to increased resistance, which in turn provides increased morbidity whereby production is adversely affected by, for example, reduced growth and higher lamb mortality.

I projektet utvecklas molekylära tester för detektion av mag- och tarmparasiter hos får och för mätning om de är resistenta mot avmaskningsmedel. De genetiska markörerna kommer initialt att utvärderas i två större fårbesättningar för att lägga grunden till ett övervakningsprogram som kommer att jämföras med och som på sikt är tänkt att ersätta den diagnostik som används idag. Målet är att förhindra spridning resistenta parasiter till större fårbesättningar på ett effektivare sätt än vad som sker idag.
Vår hypotes är att sjukligheten i parasitbelastade besättningar generellt är högre än i de som effektivt kontrollerar dessa smittämnen. En följd av bristande övervakning är att avmaskningsmedel används i onödan och på ett felaktigt vis. Detta leder till att problem med anthelmintikaresistens sprids och blir allt vanligare vilket i sin tur ger ökad sjuklighet. Produktionen påverkas i dessa fall negativt genom exempelvis nedsatt tillväxt och högre lammdödlighet.

En fungerande strategi för parasitkontroll är viktigt att ha för att bedriva en hållbar betesbaserad lammuppfödning med god djurvälfärd. Tillgång till effektiva avmaskningsmedel är en av hörnstenarna för framgångsrik parasitbekämpning. Resistensutveckling hos parasiterna mot dessa läkemedel hotar denna resurs.
Syftet med projektet var att utveckla molekylära verktyg för parasitdiagnos samt provtagningsmetoder och genetiska markörer för detektion av läkemedelsresistens. Genom projektet har vi idag tillgång till olika molekylära metoder såväl för att påvisa de viktigaste parasiterna som förekomst av bensimadazol-resistenta H. contortus i fårflockar. Däremot var allelfrekvenserna hos de genetiska markörer som utvecklades för att påvisa resistens mot ivermektin eller levamisol inte korrelerade med en nedsatt behandlingseffekt. Sammanfattningsvis kan H. contortus och förekomst av resistens mot bensimidasoler nu övervakas med högre precision än tidigare.

Ur veterinärmedicinsk synvinkel är infektioner med mag-tarmparasiter en av de viktigaste orsakerna till sjukdom hos får. Hos dessa djur lever parasitmaskarna på bekostnad av djurets hälsa och välfärd, och där de kan orsaka kostsamma produktionsbegränsande sjukdomar. Graden av parasitangrepp måste därför begränsas vilket ofta sker genom att djuren avmaskas i kombination med olika betesstrategier. Överanvändning av avmaskningsmedel (anthelmintika) har dessvärre resulterat i att parasiterna utvecklat motståndskraft (resistens) mot dessa läkemedel. Detta är ett ökande problem runt om i världen som har rapporterats från 21 europeiska länder. Resistensläget är så vitt vi idag känner till bättre i Sverige än andra länder med en mer omfattande fårproduktion. Ökad resistens mot flera substanser har dock nyligen beskrivits även i Sverige såväl på konventionella som på ekologiska gårdar. Tillgång till uppdaterade och känsliga diagnostiska markörer för tidig upptäckt av parasiterna och deras resistensstatus är därför ofta avgörande för att kunna vidmakthålla produktiva friska fårflockar.
Det primära syftet med projektet var att utveckla diagnostiska verktyg, främst för detektion av stor löpmagsmask (Haemonchus contortus), vilken är den viktigaste patogenen hos får.
Specifika forskningsmål var att:
• Ta fram molekylära metoder för diagnostik av de viktigaste mag-tarmparasiterna och deras resistensstatus
• Validera en ny metod för parasitundersökning som används på fårgårdar med betesbaserad lammproduktion
• Undersöka parasitdynamiken hos tackor och lamm vid avmaskning
I olika studier tog vi fram molekylära tester som jämfördes med diagnostik baserad på mikroskopisk undersökning. Resultaten visade i regel på god överenstämmelse mellan de olika metoderna, men de molekylära testerna var generellt sett känsligare. Vi visade även att tidpunkten för undersökning är av avgörande betydelse. Det visades alltså tydligt att chansen för att upptäcka stor löpmagsmask ökar vid användning av de molekylära verktygen samt med de metoder för provtagning som utvecklades i projektet.
Genom nemabiomsekvensering utvärderade vi effekten av olika substanser som ingår i de avmaskningsmedel som används idag till får i Sverige (eg. albendazol, ivermektin och viss mån levamisol). Det visade sig att framförallt Haemonchus ibland överlevde avmaskning både med ivermektin och bensimidazoler, men vi upptäckte också andra maskar efter behandlingarna.
Med avseende på molekylära tester för detektion av resistens, fann vi dessvärre att endast analysen för att påvisa bensimidazol-resistenta Haemonchus gav tillförlitliga resultat. Följaktligen behövs ytterligare forskningsinsatser för att utveckla liknande tester även för de andra substanserna och parasiterna. Det bör även betonas att innan någon av dessa diagnostiska analyser kan användas i större skala av fårnäringens aktörer måste de etableras i laboratorier som arbetar med rutindiagnostik.
För att undvika en spridning av den stora löpmagsmasken, som enligt senaste uppskattningar finns i cirka 40% på gårdsnivå, är det viktigt att undvika parasiten införs till besättningar där parasiten inte förekommer. När djur rekryteras, måste dessa separeras (helst på stall) från övriga djur. Om djuren är infekterade måste de avmaskas men även undersökas (diagnostiseras) efter behandling innan de kommer i kontakt med den nya besättningen. Särskilt när djuren importeras men också när de rekryteras från nationella besättningar. På gårdar där parasiten förekommer bör även användningen av avmaskningsmedel behovsprövas. Detta genom att undersöka parasitstatus hos djuren innan de avmaskas.
Resultaten är av nytta för fårnäringen eftersom de ökar förutsättningarna för ett riktad nyttjande av avmaskningsmedel. Detta kommer att på sikt minska risken för att det sker ett urval (selektion) av läkemedelsresistenta parasiter. Därmed blir användningen mer effektiv och långsiktig på svenska fårgårdar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev