Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-742
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 27 maj 2021
Huvudsökande: Lars Johan Höglund
Organisation: Lars Johan Höglund
E-postadress: johan.hoglund@slu.se
Telefon: 070-2574156
Medsökande: Bitte Ljungström
Medsökande: Katarina Gustafsson
Beviljade medel: 2 039 000 SEK

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, will be compared with and eventually replace the currently used systems. The goal is to prevent the spread of resistant parasites to sheep flocks in a more efficient manner than is the case today.
Our hypothesis is that the morbidity of parasite-afflicted flocks is generally higher than in those which can still control the pathogens. A consequence of the lack of accurate parasite monitoring is that anthelmintics are used inappropriately. This inevitably leads to increased resistance, which in turn provides increased morbidity whereby production is adversely affected by, for example, reduced growth and higher lamb mortality.

I projektet utvecklas molekylära tester för detektion av mag- och tarmparasiter hos får och för mätning om de är resistenta mot avmaskningsmedel. De genetiska markörerna kommer initialt att utvärderas i två större fårbesättningar för att lägga grunden till ett övervakningsprogram som kommer att jämföras med och som på sikt är tänkt att ersätta den diagnostik som används idag. Målet är att förhindra spridning resistenta parasiter till större fårbesättningar på ett effektivare sätt än vad som sker idag.
Vår hypotes är att sjukligheten i parasitbelastade besättningar generellt är högre än i de som effektivt kontrollerar dessa smittämnen. En följd av bristande övervakning är att avmaskningsmedel används i onödan och på ett felaktigt vis. Detta leder till att problem med anthelmintikaresistens sprids och blir allt vanligare vilket i sin tur ger ökad sjuklighet. Produktionen påverkas i dessa fall negativt genom exempelvis nedsatt tillväxt och högre lammdödlighet.

En fungerande strategi för parasitkontroll är viktigt att ha för att bedriva en hållbar betesbaserad lammuppfödning med god djurvälfärd. Tillgång till effektiva avmaskningsmedel är en av hörnstenarna för framgångsrik parasitbekämpning. Resistensutveckling hos parasiterna mot dessa läkemedel hotar denna resurs.
Syftet med projektet var att utveckla molekylära verktyg för parasitdiagnos samt provtagningsmetoder och genetiska markörer för detektion av läkemedelsresistens. Genom projektet har vi idag tillgång till olika molekylära metoder såväl för att påvisa de viktigaste parasiterna som förekomst av bensimadazol-resistenta H. contortus i fårflockar. Däremot var allelfrekvenserna hos de genetiska markörer som utvecklades för att påvisa resistens mot ivermektin eller levamisol inte korrelerade med en nedsatt behandlingseffekt. Sammanfattningsvis kan H. contortus och förekomst av resistens mot bensimidasoler nu övervakas med högre precision än tidigare.

Ur veterinärmedicinsk synvinkel är infektioner med mag-tarmparasiter en av de viktigaste orsakerna till sjukdom hos får. Hos dessa djur lever parasitmaskarna på bekostnad av djurets hälsa och välfärd, och där de kan orsaka kostsamma produktionsbegränsande sjukdomar. Graden av parasitangrepp måste därför begränsas vilket ofta sker genom att djuren avmaskas i kombination med olika betesstrategier. Överanvändning av avmaskningsmedel (anthelmintika) har dessvärre resulterat i att parasiterna utvecklat motståndskraft (resistens) mot dessa läkemedel. Detta är ett ökande problem runt om i världen som har rapporterats från 21 europeiska länder. Resistensläget är så vitt vi idag känner till bättre i Sverige än andra länder med en mer omfattande fårproduktion. Ökad resistens mot flera substanser har dock nyligen beskrivits även i Sverige såväl på konventionella som på ekologiska gårdar. Tillgång till uppdaterade och känsliga diagnostiska markörer för tidig upptäckt av parasiterna och deras resistensstatus är därför ofta avgörande för att kunna vidmakthålla produktiva friska fårflockar.
Det primära syftet med projektet var att utveckla diagnostiska verktyg, främst för detektion av stor löpmagsmask (Haemonchus contortus), vilken är den viktigaste patogenen hos får.
Specifika forskningsmål var att:
• Ta fram molekylära metoder för diagnostik av de viktigaste mag-tarmparasiterna och deras resistensstatus
• Validera en ny metod för parasitundersökning som används på fårgårdar med betesbaserad lammproduktion
• Undersöka parasitdynamiken hos tackor och lamm vid avmaskning
I olika studier tog vi fram molekylära tester som jämfördes med diagnostik baserad på mikroskopisk undersökning. Resultaten visade i regel på god överenstämmelse mellan de olika metoderna, men de molekylära testerna var generellt sett känsligare. Vi visade även att tidpunkten för undersökning är av avgörande betydelse. Det visades alltså tydligt att chansen för att upptäcka stor löpmagsmask ökar vid användning av de molekylära verktygen samt med de metoder för provtagning som utvecklades i projektet.
Genom nemabiomsekvensering utvärderade vi effekten av olika substanser som ingår i de avmaskningsmedel som används idag till får i Sverige (eg. albendazol, ivermektin och viss mån levamisol). Det visade sig att framförallt Haemonchus ibland överlevde avmaskning både med ivermektin och bensimidazoler, men vi upptäckte också andra maskar efter behandlingarna.
Med avseende på molekylära tester för detektion av resistens, fann vi dessvärre att endast analysen för att påvisa bensimidazol-resistenta Haemonchus gav tillförlitliga resultat. Följaktligen behövs ytterligare forskningsinsatser för att utveckla liknande tester även för de andra substanserna och parasiterna. Det bör även betonas att innan någon av dessa diagnostiska analyser kan användas i större skala av fårnäringens aktörer måste de etableras i laboratorier som arbetar med rutindiagnostik.
För att undvika en spridning av den stora löpmagsmasken, som enligt senaste uppskattningar finns i cirka 40% på gårdsnivå, är det viktigt att undvika parasiten införs till besättningar där parasiten inte förekommer. När djur rekryteras, måste dessa separeras (helst på stall) från övriga djur. Om djuren är infekterade måste de avmaskas men även undersökas (diagnostiseras) efter behandling innan de kommer i kontakt med den nya besättningen. Särskilt när djuren importeras men också när de rekryteras från nationella besättningar. På gårdar där parasiten förekommer bör även användningen av avmaskningsmedel behovsprövas. Detta genom att undersöka parasitstatus hos djuren innan de avmaskas.
Resultaten är av nytta för fårnäringen eftersom de ökar förutsättningarna för ett riktad nyttjande av avmaskningsmedel. Detta kommer att på sikt minska risken för att det sker ett urval (selektion) av läkemedelsresistenta parasiter. Därmed blir användningen mer effektiv och långsiktig på svenska fårgårdar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev