Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of reducing phosphorus losses from agriculture. Farmers participated voluntarily. However, there has been no financial support for a follow-up programme to evaluate the long-term effects on water quality. This project aims to be the first comprehensive evaluation in Sweden of the effectiveness of the chain of phosphorus and sediment mitigation measures at reach and catchment scale. We will use hourly sampling and modelling to show the effect of measures in the Focus on Phosphorus catchment. Through this we aim to increase the awareness and use of the mitigation measures by Swedish farmers and move a step closer towards environmentally friendly Swedish agriculture in the long-term.

Svenska lantbrukare, myndigheter och forskare arbetar tillsammans mot samma mål av Ingen Övergödning genom att minska förlusterna av näringsämnen och sediment från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och Östersjön. Fokus på Fosfor-projektet genomfördes för att testa åtgärder för att minska fosforförluster från jordbruket. Bönder deltog frivilligt. Däremot har det inte funnits någon ekonomiskt stöd till ett uppföljningsprogram för att utvärdera de långsiktiga effekterna på vattenkvaliteten. Projektet syftar till att vara den första omfattande utvärderingen i Sverige av effektiviteten i kedjan av fosfor- och sedimentbegränsande åtgärder vid vattendrag och i avrinningsområden. Vi kommer att använda provtagning varje timme och modellering för att visa effekten av åtgärderna i Fokus på Fosfors upptagningsområde. Genom detta vill vi öka medvetenheten och användningen av riskreducerande åtgärder av svenska bönder och flytta ett steg närmare miljövänligt svenskt jordbruk på lång sikt.

Vi tittade på den kumulativa effekten av alla åtgärder vid avrinningsområdet och för enskilda åtgärder: kalkfilterdike, tvåstegsdike och sedimentationsdamm. Vi fann inga signifikanta skillnader i flöde och gödsling under de analyserade perioderna (före och efter), vilket tyder på att den observerade minskningen av fosfor och sediment och ökningen av nitratkvävekoncentrationer och -belastningar vid avrinningsområdets utlopp sannolikt är en effekt av de förmildrande åtgärderna. Kalkfilterdiken bidrog till en minskning av fosfor- och sedimentkoncentrationer med en ökning av nitratkväve, troligtvis på grund av förbättrad infiltration och mineralisering. Tvåstegsdiket och sedimentdammen var varken ansamlingar eller föroreningskällor och deras effekt varierade beroende på förekomsten av flöde. Sammantaget visar dessa resultat att förbättringar av vattenkvaliteten kan uppnås på avrinningsområdesnivå med hjälp av mildrande åtgärder, men en bättre analys av flera stressfaktorer bör övervägas.

Svenska lantbrukare, myndigheter och forskare arbetar tillsammans mot samma mål av Ingen Övergödning genom att minska förlusterna av näringsämnen och sediment från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och Östersjön. Fokus på Fosfor-projektet genomfördes för att testa åtgärder för att minska fosforförluster från jordbruket. Bönder deltog frivilligt. Däremot har det inte funnits någon ekonomiskt stöd till ett uppföljningsprogram för att utvärdera de långsiktiga effekterna på vattenkvaliteten.

Projektet målsättning var att utvärdera effekten av genomförde åtgärder för att minska förluster av fosfor och jordpartiklar från jordbruksmark i pilotprojektet Greppa Fosforn (avrinningsområdet E23) genom att använda högtidsupplöst provtagning med våt-kemiska analysatorer och optiska sensorer. Vi utvärderade följande åtgärder för att minska belastningen av fosfor och jordpartiklar på vattendraget:
• Förbättrad dränering och strukturkalkning i jämförelse med ett parallellt fält som inte åtgärdats. Utvärdering av skördeutfallet ingår,
• Ett tvåstegsdike längs det öppna diket som berör fyra lantbrukare,
• En tvåstegs sedimentationsdamm för att fånga partiklar och sedimentbunden fosfor.

I det här projektet visade vi hur genomförandet av tre mer eller mindre oprövade åtgärder (strategiskt placerade the i område E23) har påverkat transporten av fosfor och jordpartiklar och hur processer i själva vattendraget styr koncentrationerna. Kalkfilterdike visade sig vara väldigt effektivt och minskade utsläpp av fosfor med 76% och jordpartiklar med 80% jämfört med fält utan kalkfilterdike. Å andra sidan ökade utsläppen av nitratkväve med 45%. Det kan bero på ökad infiltration eller mineralisering av kväve som kalkningen ger upphov till. Fosfordamm och tvåstegsdike visade sig vara mindre effektiva på att minska utsläpp, något som kan bero på många tillfällen av extremväder under försökstiden som påverkat dess funktionalitet. Vid stora regnoväder ökar vattenflödet och sedimenterade näringsrika partiklar rivs upp från botten och förs vidare nedströms. Den uteblivna effekten av tvåstegsdiket kan bero på instabila terrasser som även dem rivits upp av höga flöden, något som kan motverkas med tät och etablerad växtlighet.

Bekämpning av eutrofiering och klimatanpassning kräver kraftfulla åtgärder för att fördröja vattnet i landskapet och minska läckage och erosion från åkermark till omgivande vattensystem. Detta behov blir kritiskt i framtiden då ökad efterfrågan på mat och extrema väderändringar sannolikt kommer öka näringsförluster, torka och översvämningar. Vi behöver bättre vetenskaplig förståelse av faktorerna som styr deras effektivitet och påverkan på nedströms ekosystem och kunskap/verktyg om optimal val och placering av åtgärder.