Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully diagnosing and treating PCBD in the North Swedish Draught horse and the Dole horse, with focus on associated pathogens such as Chorioptes mites, fungi and bacteria. We intend to: 1. examine the occurrence of these disorders in these Nordic breeds with a questionnaire; 2. characterize PCBD clinically and microbiologically in the same breeds; 3. develop a PCR diagnostic method for the detection of Chorioptes mites in cutaneous swabs; 4. compare four different methods to test and diagnose Chorioptes mites; 5. evaluate the efficacy of different treatments against Chorioptes mites (in vivo), and against fungi and bacteria (in vitro).

Mugg och rasp är ett samlingsnamn för inflammation av huden på de nedre delarna av benen på häst. Raser med mycket hovskägg är mest benägna att drabbas av dessa lidanden. Målet med denna svensk-norska studie är att förbättra möjligheterna att framgångsrikt diagnostisera och behandla mugg och rasp hos nordsvensk brukshäst och dölehäst, med fokus på de bakomliggande orsakerna Chorioptes-kvalster, svamp och bakterier. Vi avser att: 1. undersöka förekomsten av dessa åkommor hos de aktuella raserna med en enkätstudie; 2. karakterisera mugg och rasp kliniskt och mikrobiologiskt hos de aktuella raserna; 3. utveckla PCR-diagnostik för detektion av Chorioptes-kvalster i svabbprov från huden, 4. jämföra fyra olika metoder för att ta prov och diagnostisera Chorioptes-kvalster; 5. utvärdera effekten av olika behandlingsstrategier riktade mot Chorioptes-kvalster (in vivo) och mot svamp och bakterier (in vitro).

Förekomst av mugg och rasp (M/R) hos dölehäst och nordsvensk brukshäst undersöktes i en enkätstudie som visade att sjukdomen är vanligt förekommande och orsakar lidande och försämrad livskvalitet både hos drabbade hästar och deras ägare. Därtill genomfördes kliniska, parasitologiska, bakteriologiska och mykologiska undersökningar av 103 hästar med olika grader av hudproblem. En känslig analysmetod med PCR utvecklades för att påvisa Chorioptes bovis, ett kvalster som ofta förekommer i samband med M/R. C. bovis kunde konfirmeras hos 39% av de undersökta hästarna, liksom hos många av kontakthästarna till dessa. Vi fann att sekundära bakteriella infektioner kan förekomma vid M/R, medan svampinfektioner var mer sällsynta. Nästan hälften av de undersökta hästarna led av så kallad ”mallenders/sallenders”, eller kroniskt progressivt lymfödem. Genomförda behandlingar mot benskabb var ofta framgångsrika kliniskt, även om DNA från Chorioptes påvisades en tid efter behandling i en del prover.

Projektets första delmål var att studera förekomst och karaktär vid hudlidandena mugg och rasp på benen hos de skandinaviska hästraserna dölehäst och nordsvensk brukshäst. Eftersom hudparasiten, kvalstret Chorioptes bovis som orsakar benskabb ofta förekommer vid dessa tillstånd, men kan vara svår att finna vid traditionell mikroskopidiagnostik, var ett annat delmål att ta fram och utvärdera en ny, känsligare analysmetod, som använder polymeraskedjereaktion (PCR) för att spåra parasitens arvsmassa (DNA). Ytterligare ett mål var att utvärdera effekten av tillgängliga antiparasitära behandlingsmetoder.
För att karakterisera sjukdomen genomfördes en enkätstudie bland ägare till dölehästar, nordsvenska brukshästar och andra hästar med mugg och rasp. Därtill genomfördes kliniska undersökningar av 103 hästar med olika grad av hudproblem. Från dessa analyserades hudprover för bakterier, svamp och C. bovis.

Enkätstudien med över 1500 svar visade att mugg och rasp var ganska vanligt förekommande lidanden året runt, men främst på vintern, och att de orsakar en betydande nedsättning av den upplevda livskvaliteten både hos drabbade hästar och deras ägare. Med hjälp av den kliniska studien kunde de vanligaste skadorna beskrivas liksom de vanligaste utbredningsområdena på benen. Ett intressant fynd var att nästan hälften av hästarna med mugg/rasp led av så kallad ”mallenders/sallenders”, vilket är områden med torr och förtjockad, fjällande hud i böjvecken vid carpus (framknä) och hasleder, eller kroniskt progressivt lymfödem (CPL) som ger kraftigt förtjockade hudveck. utformades med hjälp av publicerade gensekvenser och referensmaterial. Den nya PCR-analysen för C. bovis togs fram och validerades med hjälp av publicerade gensekvenser och referensmaterial. Metodens styrkor är dess snabbhet och förmågan att detektera mycket små mängder av smittämnet i fråga, så det behöver inte vara hela kvalsterdjur med i provet, som vid mikroskopi.
I studierna av Chorioptes bovis som bakomliggande orsak, togs även den bästa provtagningsmetoden fram, så att denna metod kunde appliceras i den kliniska delen. Benskabb kunde konfirmeras med PCR (den känsligare metoden) hos 39% av de undersökta hästarna, liksom hos över hälften av testade kontakthästar till dessa. Klåda och hudförändringar förekom på 80,5 respektive 90,5% av hästarna med benskabb. De mikrobiologiska odlingarna visade att det förekommer sekundära bakteriella infektioner med bland annat Staphylococcus aureus och Streptococcus dysgalactia equisimilis vid mugg/rasp, men att svampinfektioner var mer sällsynta. Genomförda behandlingar mot benskabb var i de flesta fall framgångsrika, även om DNA från Chorioptes ännu kunde påvisas i en del prover under en tid efter behandling.
Studiens resultat är relevanta för hela hästsektorn eftersom de ökar kunskapen och medvetenheten om problemen med mugg, rasp och benskabb, och presenterar för första gången i världen en ny och effektiv, känslig PCR-metod för att påvisa den mest betydande bakomliggande orsaken, C. bovis. Rekommendationerna efter denna studie är att analys av Chorioptes bovis, som orsakar benskabb, alltid ska ingå i den kliniska undersökningen av mugg och rasp, och att kontakthästar, som lever tillsammans med hästar med benskabb, också ska behandlas för att stoppa möjliga smittkedjor i besättningen. Ytterligare studier behöver göras för att finna optimala behandlingar mot C. bovis, “mallenders”, “sallenders” och CPL.