Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mulljordarna och växthuseffekten – hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733481
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 januari 2012
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från torvjordarna med hjälp av dränerings- och odlingsintensiteten. Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord styrs i första hand av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid för grödan optimal dränering, eftersom det även gynnar mikrobiell nedbrytning. Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser och mellan år på samma plats än mellan olika grödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mulljordarna och växthuseffekten –
hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Syftet med studien
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från organogena jordar med hjälp av dräneringintensitet och gröda.

Resultat
Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord i första hand styrs av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid optimal dränering när grödan växer bra, då trivs även mikroorganismerna som bryter ned torven. Så fort man får in lite luft i jorden (5-15 cm dränering) så börjar en ganska snabb nedbrytning av torven vilket leder till koldioxidavgång (CO2). Sedan planar kurvan ut och vid ytterligare dränering ökar inte koldioxidavgången och kan vid mycket torra förhållanden avta. När man höjer vattenytan igen så minskar gasavgången successivt och vid vattenmättnad är flödena noll eller mycket små. Lustgasemissionerna (N2O) kan vara stora om kvävetillgången är stor och ingen gröda konkurrerar om kvävet. I dränerade jordar är metangasavgången (CH4) princip noll.

Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser, och mellan år på samma plats, än mellan olika grödor. Endast i ett par grödjämförelser visade mätningarna på säkra skillnader i gasavgång mellan olika grödor. På en plats var koldioxidavgången högre från morötterna än från vårrapsen, på en högre från vårvetet än från palsternackorna och på en plats högre från vårkornet än från potatisen. Variationen mellan år på samma plats och med samma grödor kan vara mycket stor. På en halverades koldioxidavgången från 2010 till 2011. Även skillnaden mellan platser samma år med samma gröda kan vara mycket stor.

Vad gäller lustgasavgången är det svårt att se några trender och variationen är mycket stor både mellan platser och mellan år. Flödena av metan var mycket små och negativa. Varken lustgas- eller metanavgången visade något samband med grödan som odlades. Osäkerheten i både lustgas- och metanmätningarna är mycket stora.

Metod
Dräneringsintensitetens inverkan på växthusgasavgången studerades på två torvjordar under kontrollerade förhållanden på lab. Jordarna vattenmättades underifrån. Därefter sänktes vattenytan i 5 cm steg ner till 50 cm för att följa gasavgången (koldioxid, lustgas och metan), varefter vi höjde grundvattennivån igen. Grödornas betydelse för växthusgasavgången studerades i fält på 13 olika platser med varierande typer av organogen jord och många olika grödjämförelser. Gasavgången mättes från ytor som ligger bredvid varandra på samma fält men med olika grödor.

Behov av vidare studier
Mätningarna av gasavgången i fält har endast gjorts en gång per månad under odlingssäsongen. Kontinuerliga mätningar året om vore mycket värdefullt, speciellt vad gäller lustgasavgången där stora flöden kan ske vintertid. Effekten av olika bearbetningsintensitet bör studeras mer i detalj.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev