Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mulljordarna och växthuseffekten – hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733481
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 januari 2012
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från torvjordarna med hjälp av dränerings- och odlingsintensiteten. Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord styrs i första hand av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid för grödan optimal dränering, eftersom det även gynnar mikrobiell nedbrytning. Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser och mellan år på samma plats än mellan olika grödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mulljordarna och växthuseffekten –
hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Syftet med studien
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från organogena jordar med hjälp av dräneringintensitet och gröda.

Resultat
Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord i första hand styrs av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid optimal dränering när grödan växer bra, då trivs även mikroorganismerna som bryter ned torven. Så fort man får in lite luft i jorden (5-15 cm dränering) så börjar en ganska snabb nedbrytning av torven vilket leder till koldioxidavgång (CO2). Sedan planar kurvan ut och vid ytterligare dränering ökar inte koldioxidavgången och kan vid mycket torra förhållanden avta. När man höjer vattenytan igen så minskar gasavgången successivt och vid vattenmättnad är flödena noll eller mycket små. Lustgasemissionerna (N2O) kan vara stora om kvävetillgången är stor och ingen gröda konkurrerar om kvävet. I dränerade jordar är metangasavgången (CH4) princip noll.

Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser, och mellan år på samma plats, än mellan olika grödor. Endast i ett par grödjämförelser visade mätningarna på säkra skillnader i gasavgång mellan olika grödor. På en plats var koldioxidavgången högre från morötterna än från vårrapsen, på en högre från vårvetet än från palsternackorna och på en plats högre från vårkornet än från potatisen. Variationen mellan år på samma plats och med samma grödor kan vara mycket stor. På en halverades koldioxidavgången från 2010 till 2011. Även skillnaden mellan platser samma år med samma gröda kan vara mycket stor.

Vad gäller lustgasavgången är det svårt att se några trender och variationen är mycket stor både mellan platser och mellan år. Flödena av metan var mycket små och negativa. Varken lustgas- eller metanavgången visade något samband med grödan som odlades. Osäkerheten i både lustgas- och metanmätningarna är mycket stora.

Metod
Dräneringsintensitetens inverkan på växthusgasavgången studerades på två torvjordar under kontrollerade förhållanden på lab. Jordarna vattenmättades underifrån. Därefter sänktes vattenytan i 5 cm steg ner till 50 cm för att följa gasavgången (koldioxid, lustgas och metan), varefter vi höjde grundvattennivån igen. Grödornas betydelse för växthusgasavgången studerades i fält på 13 olika platser med varierande typer av organogen jord och många olika grödjämförelser. Gasavgången mättes från ytor som ligger bredvid varandra på samma fält men med olika grödor.

Behov av vidare studier
Mätningarna av gasavgången i fält har endast gjorts en gång per månad under odlingssäsongen. Kontinuerliga mätningar året om vore mycket värdefullt, speciellt vad gäller lustgasavgången där stora flöden kan ske vintertid. Effekten av olika bearbetningsintensitet bör studeras mer i detalj.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress