Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Mulljordarna och växthuseffekten – hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733481
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 31 januari 2012
Huvudsökande: Kerstin Berglund
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kerstin.berglund@slu.se
Telefon: 018 - 67 11 85
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från torvjordarna med hjälp av dränerings- och odlingsintensiteten. Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord styrs i första hand av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid för grödan optimal dränering, eftersom det även gynnar mikrobiell nedbrytning. Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser och mellan år på samma plats än mellan olika grödor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mulljordarna och växthuseffekten –
hur kan odlaren minimera växthusgasavgången vid odling

Syftet med studien
Vid dränering och uppodling av en torvmark ökar genomluftningen av jorden, vilket i sin tur medför att det organogena materialet bryts ned snabbare än om marken lämnats orörd. Vid nedbrytningen av det organogena materialet frigörs växthusgaser som t.ex. CO2, N2O och CH4. Odling av organogena jordar bidrar med en stor andel av jordbrukets växthusgasemissioner. Syftet med projektet var att studera hur odlaren kan påverka växthusgasavgången från organogena jordar med hjälp av dräneringintensitet och gröda.

Resultat
Studien visar att koldioxidavgången från odlad organogen jord i första hand styrs av temperatur, vattenhalt och syretillgång. Högst koldioxidavgång får man vid optimal dränering när grödan växer bra, då trivs även mikroorganismerna som bryter ned torven. Så fort man får in lite luft i jorden (5-15 cm dränering) så börjar en ganska snabb nedbrytning av torven vilket leder till koldioxidavgång (CO2). Sedan planar kurvan ut och vid ytterligare dränering ökar inte koldioxidavgången och kan vid mycket torra förhållanden avta. När man höjer vattenytan igen så minskar gasavgången successivt och vid vattenmättnad är flödena noll eller mycket små. Lustgasemissionerna (N2O) kan vara stora om kvävetillgången är stor och ingen gröda konkurrerar om kvävet. I dränerade jordar är metangasavgången (CH4) princip noll.

Skillnaden i växthusgasavgång är större mellan platser, och mellan år på samma plats, än mellan olika grödor. Endast i ett par grödjämförelser visade mätningarna på säkra skillnader i gasavgång mellan olika grödor. På en plats var koldioxidavgången högre från morötterna än från vårrapsen, på en högre från vårvetet än från palsternackorna och på en plats högre från vårkornet än från potatisen. Variationen mellan år på samma plats och med samma grödor kan vara mycket stor. På en halverades koldioxidavgången från 2010 till 2011. Även skillnaden mellan platser samma år med samma gröda kan vara mycket stor.

Vad gäller lustgasavgången är det svårt att se några trender och variationen är mycket stor både mellan platser och mellan år. Flödena av metan var mycket små och negativa. Varken lustgas- eller metanavgången visade något samband med grödan som odlades. Osäkerheten i både lustgas- och metanmätningarna är mycket stora.

Metod
Dräneringsintensitetens inverkan på växthusgasavgången studerades på två torvjordar under kontrollerade förhållanden på lab. Jordarna vattenmättades underifrån. Därefter sänktes vattenytan i 5 cm steg ner till 50 cm för att följa gasavgången (koldioxid, lustgas och metan), varefter vi höjde grundvattennivån igen. Grödornas betydelse för växthusgasavgången studerades i fält på 13 olika platser med varierande typer av organogen jord och många olika grödjämförelser. Gasavgången mättes från ytor som ligger bredvid varandra på samma fält men med olika grödor.

Behov av vidare studier
Mätningarna av gasavgången i fält har endast gjorts en gång per månad under odlingssäsongen. Kontinuerliga mätningar året om vore mycket värdefullt, speciellt vad gäller lustgasavgången där stora flöden kan ske vintertid. Effekten av olika bearbetningsintensitet bör studeras mer i detalj.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress