Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar - del 2

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950101
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 18 mars 2015
Huvudsökande: Birgitta Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.johansson@slu.se
Telefon: 0511-67293
Beviljade medel: 1 490 000 SEK

Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. Syftet med projektet var att undersöka om ärt, lupin, klöverensilage tillsammans med mer eller mindre kallpressad rapskaka kunde täcka kalvens proteinbehov, samt att beräkna lönsamhet. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfoder kan ersätta sojamjöl som proteinfoder. Första året åt kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin mer och hade högre tillväxt än de kalvar som utfodrades med sojamjöl. Andra året gav utfodring med klöverensilage och låg rapskakegiva en låg tillväxt, medan klöverensilage och en högre rapskakegiva endast gav något lägre tillväxt än sojamjöl. Utfodring med ärt var klart mest lönsamt år 1 men sojamjöl var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka eller ensilage minskar kan dock lönsamheten ändras till klöverensilage och rapskakas fördel.

Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl
Syftet med projektet var dels att undersöka om ärter eller sötlupin (och lite kallpressad rapskaka till 175 kg) fungerar lika bra som sojamjöl vid en hög daglig tillväxt (ca 1400 g) hos unga mjölkrastjurar, dels om ett klöverrikt ensilage tillsammans med kallpressad rapskaka kan ersätta andra proteinfoder utan att få störningar i tillväxt eller hälsa. Lönsamheten beräknades baserat på dessa proteinfodermedel respektive sojamjöl.

Bäst lönsamhet med ärter
Första året växte kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin snabbare än med sojamjöl. Det beror till stor del på att de åt mer än kalvarna som fick sojamjöl. Varför de åt mer vet vi inte, men det kan vara så att de närproducerade alternativen är mer smakliga trots visst innehåll av så kallade antinutritionella substanser. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Andra året gav utfodring med klöverensilage och lite kallpressad rapskaka (0,2 kg per dag) en låg tillväxt, men när kalvarna fick lite mer rapskaka (0,5 kg per dag) växte de nästan lika snabbt som med sojamjöl. Ärtalternativet år 1 gav den bästa lönsamheten, medan sojamjöl var lönsammast år 2. Men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även foderstaten med klöverensilage och 0,5 kg rapskaka bli mer lönsam än utfodring med sojamjöl. Klöverensilage och rapskaka kan också vara lönsammast på gårdar som har ett lågt ensilagepris på grund av kompensationsbidrag och vallstöd.

Två försök på Götala
Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige som ärt, åkerböna, lupin och raps. Även vallfodret bidrar till proteinförsörjningen, särskilt om det innehåller stor andel baljväxter som klöver. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med tillräckligt högt innehåll av protein som kan passera vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen.

Därför utfördes två försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, under åren 2010-2012. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från 96 till 270 kg vikt). Två olika proteinfoder jämfördes med sojamjöl i varje omgång. De studerade proteinfodren år 1 var ärt och blå lupin (torkade och krossade fröer), men kalvarna som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Proteinfodren som jämfördes med sojamjöl år 2 var klöverrikt ensilage med 0,2 kg kallpressad rapskaka samt klöverrikt ensilage med 0,5 kg rapskaka per dag som medelgiva under hela försöket. Båda åren utfodrades kalvarna i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av ensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt.

Slutsats
Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärt om att vid en hög utfodringsintensitet växte kalvarna bättre på en foderstat med ärt och lupin än med sojamjöl. En anledning var att kalvarna åt mer av de närproducerade foderblandningarna, men det verkar även som att kvaliteten på råproteinet i dessa fodermedel har varit underskattad. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi kan mer mikrobprotein bildas som sedan kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Sojamjölet är heller inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, första året var ärtalternativet klart lönsammast på grund av den högre tillväxten. Att utfodra med sojamjöl var fördelaktigt andra året, men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även en foderstat med klöverensilage och rapskaka bli fördelaktig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress