Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar - del 2

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950101
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 18 mars 2015
Huvudsökande: Birgitta Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.johansson@slu.se
Telefon: 0511-67293
Beviljade medel: 1 490 000 SEK

Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. Syftet med projektet var att undersöka om ärt, lupin, klöverensilage tillsammans med mer eller mindre kallpressad rapskaka kunde täcka kalvens proteinbehov, samt att beräkna lönsamhet. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfoder kan ersätta sojamjöl som proteinfoder. Första året åt kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin mer och hade högre tillväxt än de kalvar som utfodrades med sojamjöl. Andra året gav utfodring med klöverensilage och låg rapskakegiva en låg tillväxt, medan klöverensilage och en högre rapskakegiva endast gav något lägre tillväxt än sojamjöl. Utfodring med ärt var klart mest lönsamt år 1 men sojamjöl var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka eller ensilage minskar kan dock lönsamheten ändras till klöverensilage och rapskakas fördel.

Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl
Syftet med projektet var dels att undersöka om ärter eller sötlupin (och lite kallpressad rapskaka till 175 kg) fungerar lika bra som sojamjöl vid en hög daglig tillväxt (ca 1400 g) hos unga mjölkrastjurar, dels om ett klöverrikt ensilage tillsammans med kallpressad rapskaka kan ersätta andra proteinfoder utan att få störningar i tillväxt eller hälsa. Lönsamheten beräknades baserat på dessa proteinfodermedel respektive sojamjöl.

Bäst lönsamhet med ärter
Första året växte kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin snabbare än med sojamjöl. Det beror till stor del på att de åt mer än kalvarna som fick sojamjöl. Varför de åt mer vet vi inte, men det kan vara så att de närproducerade alternativen är mer smakliga trots visst innehåll av så kallade antinutritionella substanser. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Andra året gav utfodring med klöverensilage och lite kallpressad rapskaka (0,2 kg per dag) en låg tillväxt, men när kalvarna fick lite mer rapskaka (0,5 kg per dag) växte de nästan lika snabbt som med sojamjöl. Ärtalternativet år 1 gav den bästa lönsamheten, medan sojamjöl var lönsammast år 2. Men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även foderstaten med klöverensilage och 0,5 kg rapskaka bli mer lönsam än utfodring med sojamjöl. Klöverensilage och rapskaka kan också vara lönsammast på gårdar som har ett lågt ensilagepris på grund av kompensationsbidrag och vallstöd.

Två försök på Götala
Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige som ärt, åkerböna, lupin och raps. Även vallfodret bidrar till proteinförsörjningen, särskilt om det innehåller stor andel baljväxter som klöver. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med tillräckligt högt innehåll av protein som kan passera vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen.

Därför utfördes två försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, under åren 2010-2012. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från 96 till 270 kg vikt). Två olika proteinfoder jämfördes med sojamjöl i varje omgång. De studerade proteinfodren år 1 var ärt och blå lupin (torkade och krossade fröer), men kalvarna som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Proteinfodren som jämfördes med sojamjöl år 2 var klöverrikt ensilage med 0,2 kg kallpressad rapskaka samt klöverrikt ensilage med 0,5 kg rapskaka per dag som medelgiva under hela försöket. Båda åren utfodrades kalvarna i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av ensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt.

Slutsats
Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärt om att vid en hög utfodringsintensitet växte kalvarna bättre på en foderstat med ärt och lupin än med sojamjöl. En anledning var att kalvarna åt mer av de närproducerade foderblandningarna, men det verkar även som att kvaliteten på råproteinet i dessa fodermedel har varit underskattad. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi kan mer mikrobprotein bildas som sedan kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Sojamjölet är heller inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, första året var ärtalternativet klart lönsammast på grund av den högre tillväxten. Att utfodra med sojamjöl var fördelaktigt andra året, men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även en foderstat med klöverensilage och rapskaka bli fördelaktig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Säkrad produktion och säkra grödor: en fältförsök-baserad analys av renat avloppsvatten för bevattning
Nino Amvrosiadi, RISE

Projektnummer: JTI-22-83-728 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Even if Sweden is historically regarded as a water-affluent country, lately sustainable water use and water circularity have become topics of high concern. Irrigation is dependent on high quality water resources, and the need for accessible water resources becomes stronger under exceptionally dry …

Läs mer

Kan förbättrad dränering av jordbruksmark gynna en långsiktig markbördighet, avkastningen och miljön?
Ingrid Wesström, SLU

Projektnummer: JTI-22-83-724 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

An improved strategy for agricultural drainage is important for both economic and environmental reasons. There are indications on environmental benefits of a good drainage but lack of studies that directly shows this. The aim of the project is to develop a basis for design recommendations for new …

Läs mer

Biokolfilter på gården för reducering av organiska miljöföroreningar i återanvänt vatten för jordbruksbevattning
Oksana Golovko, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: JTI-22-83-729 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Horticulture
Potato

The use of safely reclaimed water for agriculture irrigation is a promising solution to address water shortages, especially on Gotland. One primary concern is the introduction of organic micropollutants (OMPs), such as pharmaceuticals and other chemicals, into the agricultural ecosystem and food …

Läs mer

Identifiering av nyckelparametrar för effektiv och stabil rötning av gödsel
Anna Schnürer, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: JTI-22-83-731 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass

Swedish biogas production is crucial to reach environmental and climate targets and manure represents a great potential, corresponding to ca 2,7 Twh. However, the production from manure-based facilities currently only reaches around ca 64 GWh. Due to the character of manure it is difficult to reach …

Läs mer

Ökade biogas produktion med tillämpning av teknik för kväveutvinning på biogasanläggningar
Erik Sindhöj, RISE - Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-22-83-730 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass

We will evaluate the adaption of a concept for nitrogen extraction from waste streams, developed by EasyMining, applied to biogas digestate to produce an ammonium sulfate fertilizer and dilution water. The concept can contribute to increased production of biogas via extended digestion of …

Läs mer

Kan förbränning av fjäderfägödsel förbättra hållbarheten?
Erik Sindhöj, RISE - Research Institutes of Sweden, AB

Projektnummer: JTI-22-83-727 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Energy and biomass
Poultry

Poultry manure is commonly used as fertilizer for crop production, however, high nutrient contents and unbalanced nutrient ratios limit application rates and require larger land areas for spreading, driving up manure handling costs. Techniques for incineration and pyrolysis of biomass are …

Läs mer

Stråsädescystnematoder- underskattat hot i svensk spannmålsproduktion
Zahra Omer Elgali, Hushållningssällskapet/ HS Konsult AB

Projektnummer: O-22-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cereal cyst nematodes (CNN) are considered as major pests in cereals causing considerable yield losses, especially in monoculture systems. The status of CCNs in Sweden is not fully elucidated, but recent surveys conducted in Västra Götaland county showed wide occurrence, specially of Heterodera …

Läs mer

Fördjupad kunskap om brunröta
Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne

Projektnummer: O-22-20-745 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production
Potato

The use of fungicides in potatoes is in many cases unnecessarily large in relation to the risk of infestation of late
blight and tuber blight. With increased and better knowledge of potato late blight and tuber blight, the average control
intensity can probably be reduced by 25–50%. With the …

Läs mer

Baljväxter och sjukdomar i fokus i växtföljden
Lars Persson, Agri Science Sweden AB

Projektnummer: O-22-20-747 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

Cultivation of legumes will increase due to several factors. Among these are extraction of plant-based proteins for human consumption, a demand for increased self-sufficiency of vegetable proteins within the country, reduced costs for fertilisers by N-fixation in the legumes, and use of legumes as …

Läs mer

Ekonomistyrning mot klimatmålen på gårdsnivå: aktionsforskning och rådgivarnas roll
Uliana Gottlieb, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-46-760 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

Swedish farmers face increasing societal expectations to contribute to climate change mitigation and need to find economically viable ways to reduce the greenhouse gas (GHG) emissions. Knowledge on the planning- and other control tools for ensuring farm profitability under transition to lower …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev