Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0950101 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 18 mars 2015 |
Huvudsökande: | Birgitta Johansson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | birgitta.johansson@slu.se |
Telefon: | 0511-67293 |
Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. Syftet med projektet var att undersöka om ärt, lupin, klöverensilage tillsammans med mer eller mindre kallpressad rapskaka kunde täcka kalvens proteinbehov, samt att beräkna lönsamhet. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfoder kan ersätta sojamjöl som proteinfoder. Första året åt kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin mer och hade högre tillväxt än de kalvar som utfodrades med sojamjöl. Andra året gav utfodring med klöverensilage och låg rapskakegiva en låg tillväxt, medan klöverensilage och en högre rapskakegiva endast gav något lägre tillväxt än sojamjöl. Utfodring med ärt var klart mest lönsamt år 1 men sojamjöl var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka eller ensilage minskar kan dock lönsamheten ändras till klöverensilage och rapskakas fördel.
Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl
Syftet med projektet var dels att undersöka om ärter eller sötlupin (och lite kallpressad rapskaka till 175 kg) fungerar lika bra som sojamjöl vid en hög daglig tillväxt (ca 1400 g) hos unga mjölkrastjurar, dels om ett klöverrikt ensilage tillsammans med kallpressad rapskaka kan ersätta andra proteinfoder utan att få störningar i tillväxt eller hälsa. Lönsamheten beräknades baserat på dessa proteinfodermedel respektive sojamjöl.
Bäst lönsamhet med ärter
Första året växte kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin snabbare än med sojamjöl. Det beror till stor del på att de åt mer än kalvarna som fick sojamjöl. Varför de åt mer vet vi inte, men det kan vara så att de närproducerade alternativen är mer smakliga trots visst innehåll av så kallade antinutritionella substanser. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Andra året gav utfodring med klöverensilage och lite kallpressad rapskaka (0,2 kg per dag) en låg tillväxt, men när kalvarna fick lite mer rapskaka (0,5 kg per dag) växte de nästan lika snabbt som med sojamjöl. Ärtalternativet år 1 gav den bästa lönsamheten, medan sojamjöl var lönsammast år 2. Men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även foderstaten med klöverensilage och 0,5 kg rapskaka bli mer lönsam än utfodring med sojamjöl. Klöverensilage och rapskaka kan också vara lönsammast på gårdar som har ett lågt ensilagepris på grund av kompensationsbidrag och vallstöd.
Två försök på Götala
Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige som ärt, åkerböna, lupin och raps. Även vallfodret bidrar till proteinförsörjningen, särskilt om det innehåller stor andel baljväxter som klöver. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med tillräckligt högt innehåll av protein som kan passera vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen.
Därför utfördes två försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, under åren 2010-2012. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från 96 till 270 kg vikt). Två olika proteinfoder jämfördes med sojamjöl i varje omgång. De studerade proteinfodren år 1 var ärt och blå lupin (torkade och krossade fröer), men kalvarna som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Proteinfodren som jämfördes med sojamjöl år 2 var klöverrikt ensilage med 0,2 kg kallpressad rapskaka samt klöverrikt ensilage med 0,5 kg rapskaka per dag som medelgiva under hela försöket. Båda åren utfodrades kalvarna i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av ensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt.
Slutsats
Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärt om att vid en hög utfodringsintensitet växte kalvarna bättre på en foderstat med ärt och lupin än med sojamjöl. En anledning var att kalvarna åt mer av de närproducerade foderblandningarna, men det verkar även som att kvaliteten på råproteinet i dessa fodermedel har varit underskattad. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi kan mer mikrobprotein bildas som sedan kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Sojamjölet är heller inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, första året var ärtalternativet klart lönsammast på grund av den högre tillväxten. Att utfodra med sojamjöl var fördelaktigt andra året, men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även en foderstat med klöverensilage och rapskaka bli fördelaktig.
Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …
Läs merProjektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …
Läs merProjektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …
Läs merProjektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …
Läs merProjektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …
Läs merProjektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …
Läs merProjektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …
Läs merProjektnummer: O-20-20-444 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown high occurrence of non-coagulating milk from Swedish Red Dairy cattle and identified milk proteins as potential markers for this undesirable trait. In this project we will increase the understanding of the …
Läs merProjektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …
Läs merProjektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …
Läs mer