Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar - del 2

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950101
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 18 mars 2015
Huvudsökande: Birgitta Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.johansson@slu.se
Telefon: 0511-67293
Beviljade medel: 1 490 000 SEK

Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. Syftet med projektet var att undersöka om ärt, lupin, klöverensilage tillsammans med mer eller mindre kallpressad rapskaka kunde täcka kalvens proteinbehov, samt att beräkna lönsamhet. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfoder kan ersätta sojamjöl som proteinfoder. Första året åt kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin mer och hade högre tillväxt än de kalvar som utfodrades med sojamjöl. Andra året gav utfodring med klöverensilage och låg rapskakegiva en låg tillväxt, medan klöverensilage och en högre rapskakegiva endast gav något lägre tillväxt än sojamjöl. Utfodring med ärt var klart mest lönsamt år 1 men sojamjöl var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka eller ensilage minskar kan dock lönsamheten ändras till klöverensilage och rapskakas fördel.

Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl
Syftet med projektet var dels att undersöka om ärter eller sötlupin (och lite kallpressad rapskaka till 175 kg) fungerar lika bra som sojamjöl vid en hög daglig tillväxt (ca 1400 g) hos unga mjölkrastjurar, dels om ett klöverrikt ensilage tillsammans med kallpressad rapskaka kan ersätta andra proteinfoder utan att få störningar i tillväxt eller hälsa. Lönsamheten beräknades baserat på dessa proteinfodermedel respektive sojamjöl.

Bäst lönsamhet med ärter
Första året växte kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin snabbare än med sojamjöl. Det beror till stor del på att de åt mer än kalvarna som fick sojamjöl. Varför de åt mer vet vi inte, men det kan vara så att de närproducerade alternativen är mer smakliga trots visst innehåll av så kallade antinutritionella substanser. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Andra året gav utfodring med klöverensilage och lite kallpressad rapskaka (0,2 kg per dag) en låg tillväxt, men när kalvarna fick lite mer rapskaka (0,5 kg per dag) växte de nästan lika snabbt som med sojamjöl. Ärtalternativet år 1 gav den bästa lönsamheten, medan sojamjöl var lönsammast år 2. Men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även foderstaten med klöverensilage och 0,5 kg rapskaka bli mer lönsam än utfodring med sojamjöl. Klöverensilage och rapskaka kan också vara lönsammast på gårdar som har ett lågt ensilagepris på grund av kompensationsbidrag och vallstöd.

Två försök på Götala
Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige som ärt, åkerböna, lupin och raps. Även vallfodret bidrar till proteinförsörjningen, särskilt om det innehåller stor andel baljväxter som klöver. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med tillräckligt högt innehåll av protein som kan passera vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen.

Därför utfördes två försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, under åren 2010-2012. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från 96 till 270 kg vikt). Två olika proteinfoder jämfördes med sojamjöl i varje omgång. De studerade proteinfodren år 1 var ärt och blå lupin (torkade och krossade fröer), men kalvarna som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Proteinfodren som jämfördes med sojamjöl år 2 var klöverrikt ensilage med 0,2 kg kallpressad rapskaka samt klöverrikt ensilage med 0,5 kg rapskaka per dag som medelgiva under hela försöket. Båda åren utfodrades kalvarna i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av ensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt.

Slutsats
Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärt om att vid en hög utfodringsintensitet växte kalvarna bättre på en foderstat med ärt och lupin än med sojamjöl. En anledning var att kalvarna åt mer av de närproducerade foderblandningarna, men det verkar även som att kvaliteten på råproteinet i dessa fodermedel har varit underskattad. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi kan mer mikrobprotein bildas som sedan kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Sojamjölet är heller inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, första året var ärtalternativet klart lönsammast på grund av den högre tillväxten. Att utfodra med sojamjöl var fördelaktigt andra året, men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även en foderstat med klöverensilage och rapskaka bli fördelaktig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev