Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar - del 2

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950101
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 18 mars 2015
Huvudsökande: Birgitta Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.johansson@slu.se
Telefon: 0511-67293
Beviljade medel: 1 490 000 SEK

Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. Syftet med projektet var att undersöka om ärt, lupin, klöverensilage tillsammans med mer eller mindre kallpressad rapskaka kunde täcka kalvens proteinbehov, samt att beräkna lönsamhet. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfoder kan ersätta sojamjöl som proteinfoder. Första året åt kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin mer och hade högre tillväxt än de kalvar som utfodrades med sojamjöl. Andra året gav utfodring med klöverensilage och låg rapskakegiva en låg tillväxt, medan klöverensilage och en högre rapskakegiva endast gav något lägre tillväxt än sojamjöl. Utfodring med ärt var klart mest lönsamt år 1 men sojamjöl var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka eller ensilage minskar kan dock lönsamheten ändras till klöverensilage och rapskakas fördel.

Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl
Syftet med projektet var dels att undersöka om ärter eller sötlupin (och lite kallpressad rapskaka till 175 kg) fungerar lika bra som sojamjöl vid en hög daglig tillväxt (ca 1400 g) hos unga mjölkrastjurar, dels om ett klöverrikt ensilage tillsammans med kallpressad rapskaka kan ersätta andra proteinfoder utan att få störningar i tillväxt eller hälsa. Lönsamheten beräknades baserat på dessa proteinfodermedel respektive sojamjöl.

Bäst lönsamhet med ärter
Första året växte kalvarna som utfodrades med ärt eller lupin snabbare än med sojamjöl. Det beror till stor del på att de åt mer än kalvarna som fick sojamjöl. Varför de åt mer vet vi inte, men det kan vara så att de närproducerade alternativen är mer smakliga trots visst innehåll av så kallade antinutritionella substanser. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Andra året gav utfodring med klöverensilage och lite kallpressad rapskaka (0,2 kg per dag) en låg tillväxt, men när kalvarna fick lite mer rapskaka (0,5 kg per dag) växte de nästan lika snabbt som med sojamjöl. Ärtalternativet år 1 gav den bästa lönsamheten, medan sojamjöl var lönsammast år 2. Men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även foderstaten med klöverensilage och 0,5 kg rapskaka bli mer lönsam än utfodring med sojamjöl. Klöverensilage och rapskaka kan också vara lönsammast på gårdar som har ett lågt ensilagepris på grund av kompensationsbidrag och vallstöd.

Två försök på Götala
Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige som ärt, åkerböna, lupin och raps. Även vallfodret bidrar till proteinförsörjningen, särskilt om det innehåller stor andel baljväxter som klöver. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med tillräckligt högt innehåll av protein som kan passera vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen.

Därför utfördes två försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, under åren 2010-2012. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från 96 till 270 kg vikt). Två olika proteinfoder jämfördes med sojamjöl i varje omgång. De studerade proteinfodren år 1 var ärt och blå lupin (torkade och krossade fröer), men kalvarna som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Proteinfodren som jämfördes med sojamjöl år 2 var klöverrikt ensilage med 0,2 kg kallpressad rapskaka samt klöverrikt ensilage med 0,5 kg rapskaka per dag som medelgiva under hela försöket. Båda åren utfodrades kalvarna i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av ensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt.

Slutsats
Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärt om att vid en hög utfodringsintensitet växte kalvarna bättre på en foderstat med ärt och lupin än med sojamjöl. En anledning var att kalvarna åt mer av de närproducerade foderblandningarna, men det verkar även som att kvaliteten på råproteinet i dessa fodermedel har varit underskattad. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi kan mer mikrobprotein bildas som sedan kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Sojamjölet är heller inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, första året var ärtalternativet klart lönsammast på grund av den högre tillväxten. Att utfodra med sojamjöl var fördelaktigt andra året, men om priset på sojamjöl ökar och/eller priset på rapskaka minskar kan även en foderstat med klöverensilage och rapskaka bli fördelaktig.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Madeleine Magnusson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2022

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev