Närproducerade proteinfodermedel till kalvar

Sammanfattning av slutrapport
Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. I projektet undersöktes om ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank kunde täcka kalvens proteinbehov samt hur lönsamheten påverkades jämfört med sojamjöl. Två omgångar med 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller tom högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder jämfört med sojamjöl. Inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga, då ärter var lönsammast år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra situationen till sojamjölets fördel. Agrodrank var lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl är intressant bl.a. eftersom användande av närproducerade – svenska - fodermedel ger mindre miljöpåverkan än importerat sojamjöl. Syftet med detta projekt var att undersöka om enbart närproducerade proteinfodermedel (ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank) kunde täcka kalvens proteinbehov, utan att få störningar i tillväxt eller hälsa, samt att beräkna lönsamheten baserad på inhemska proteinfodermedel respektive importerat sojamjöl.

Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller t.o.m. högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder (Agrodrank) jämfört med sojamjöl. Kalvarna som fick drank hade ett högre intag av energi och protein, medan det högre NDF-intaget gav en bättre konsistens på deras träck. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Den ekonomiska utvärderingen antyder att inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ärter var det lönsammaste fodret år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra konkurrenssituationen till det senare fodermedlets fördel. Däremot var Agrodrank lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket. Genom att byta ut sojamjöl mot ärter eller Agrodrank under kalvstadiet kan den totala klimatpåverkan från mjölkrasbaserad nötköttsproduktion minska 1 %.

Den främsta utmaningen med enbart närproducerat foder i foderstaten är försörjningen av protein och efterfrågan på närproducerade proteinfodermedel är stor. Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige, de vanligaste är ärter, åkerböna och raps. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med en tillräcklig stor andel av proteinet som passerar vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen. Därför utfördes ett försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, mellan 2008 och 2010. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från ca 90 till 250 kg vikt). Kalvarna var fördelade på tre proteinfoder per omgång, varav importerat sojamjöl användes som kontroll båda omgångarna. De studerade proteinfodren var ärt och åkerböna år 1, samt svenskodlad sojaböna (alla tre fodren i krossad form) och Agrodrank (torkad pelletterad vetedrank) år 2. Kalvarna utfodrades i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av gräs/klöverensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. De som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Foderstaterna var balanserade för lika innehåll av råprotein och omsättbar energi. Träckprover togs för att undersöka om kalvarnas vom fungerade olika bra med de olika fodermedlen. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt. Klimatpåverkan uttryckt i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per 160 kg kalvtillväxt beräknades utifrån försöksresultaten och uppgifter om utsläpp av kg CO2e per kg av de använda fodermedlen.

Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärtom att kalvarna växte lika bra på en foderstat med ärt, åkerböna och svensk sojaböna, eller t.o.m. bättre med Agrodrank, än med sojamjöl. Näringsinnehållet i drank varierar dock beroende på vilken gröda och parti som används vid tillverkningen och på grund av tillverkningsprocessen innehåller drank en relativt hög nivå av osmältbart kväve. Därmed borde tillgängligheten av viktiga aminosyror minska, vilket inte verkade vara fallet i denna jämförelse. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi (som i fullfoder) är det möjligt att mikroberna kan tillverka mer mikrobprotein som kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Den ekonomiska beräkningen visar även att sojamjölet inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, dock kan sojamjöl vara fördelaktigt om priserna på närproducerat proteinfoder ökar och sojamjölspriset minskar. Agrodrank var dock mest lönsam i alla rimliga prissituationer. Ärter och Agrodrank ger dessutom en något minskad klimatpåverkan jämfört med sojamjöl.