Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0850392 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2008 |
Datum för slutrapport: | 25 juni 2012 |
Huvudsökande: | Birgitta Johansson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | birgitta.johansson@slu.se |
Telefon: | 0511-67293 |
Sammanfattning av slutrapport
Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. I projektet undersöktes om ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank kunde täcka kalvens proteinbehov samt hur lönsamheten påverkades jämfört med sojamjöl. Två omgångar med 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller tom högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder jämfört med sojamjöl. Inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga, då ärter var lönsammast år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra situationen till sojamjölets fördel. Agrodrank var lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl är intressant bl.a. eftersom användande av närproducerade – svenska - fodermedel ger mindre miljöpåverkan än importerat sojamjöl. Syftet med detta projekt var att undersöka om enbart närproducerade proteinfodermedel (ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank) kunde täcka kalvens proteinbehov, utan att få störningar i tillväxt eller hälsa, samt att beräkna lönsamheten baserad på inhemska proteinfodermedel respektive importerat sojamjöl.
Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller t.o.m. högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder (Agrodrank) jämfört med sojamjöl. Kalvarna som fick drank hade ett högre intag av energi och protein, medan det högre NDF-intaget gav en bättre konsistens på deras träck. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Den ekonomiska utvärderingen antyder att inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ärter var det lönsammaste fodret år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra konkurrenssituationen till det senare fodermedlets fördel. Däremot var Agrodrank lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket. Genom att byta ut sojamjöl mot ärter eller Agrodrank under kalvstadiet kan den totala klimatpåverkan från mjölkrasbaserad nötköttsproduktion minska 1 %.
Den främsta utmaningen med enbart närproducerat foder i foderstaten är försörjningen av protein och efterfrågan på närproducerade proteinfodermedel är stor. Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige, de vanligaste är ärter, åkerböna och raps. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med en tillräcklig stor andel av proteinet som passerar vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen. Därför utfördes ett försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, mellan 2008 och 2010. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från ca 90 till 250 kg vikt). Kalvarna var fördelade på tre proteinfoder per omgång, varav importerat sojamjöl användes som kontroll båda omgångarna. De studerade proteinfodren var ärt och åkerböna år 1, samt svenskodlad sojaböna (alla tre fodren i krossad form) och Agrodrank (torkad pelletterad vetedrank) år 2. Kalvarna utfodrades i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av gräs/klöverensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. De som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Foderstaterna var balanserade för lika innehåll av råprotein och omsättbar energi. Träckprover togs för att undersöka om kalvarnas vom fungerade olika bra med de olika fodermedlen. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt. Klimatpåverkan uttryckt i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per 160 kg kalvtillväxt beräknades utifrån försöksresultaten och uppgifter om utsläpp av kg CO2e per kg av de använda fodermedlen.
Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärtom att kalvarna växte lika bra på en foderstat med ärt, åkerböna och svensk sojaböna, eller t.o.m. bättre med Agrodrank, än med sojamjöl. Näringsinnehållet i drank varierar dock beroende på vilken gröda och parti som används vid tillverkningen och på grund av tillverkningsprocessen innehåller drank en relativt hög nivå av osmältbart kväve. Därmed borde tillgängligheten av viktiga aminosyror minska, vilket inte verkade vara fallet i denna jämförelse. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi (som i fullfoder) är det möjligt att mikroberna kan tillverka mer mikrobprotein som kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Den ekonomiska beräkningen visar även att sojamjölet inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, dock kan sojamjöl vara fördelaktigt om priserna på närproducerat proteinfoder ökar och sojamjölspriset minskar. Agrodrank var dock mest lönsam i alla rimliga prissituationer. Ärter och Agrodrank ger dessutom en något minskad klimatpåverkan jämfört med sojamjöl.
Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …
Läs merProjektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …
Läs merProjektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …
Läs merProjektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …
Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …
Läs merProjektnummer: R-21-41-605 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
This project aims to create a popular scientific review of the use of leys for livestock. Target groups are the agricultural
sector and industry. The project has five work packages (WP); administration, crop production, harvest and
conservation, feed value for different animals, and economy. The …
Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …
Läs merProjektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …
Läs merProjektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …
Läs merProjektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …
Läs mer