Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850392
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 25 juni 2012
Huvudsökande: Birgitta Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.johansson@slu.se
Telefon: 0511-67293
Beviljade medel: 1 440 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. I projektet undersöktes om ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank kunde täcka kalvens proteinbehov samt hur lönsamheten påverkades jämfört med sojamjöl. Två omgångar med 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller tom högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder jämfört med sojamjöl. Inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga, då ärter var lönsammast år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra situationen till sojamjölets fördel. Agrodrank var lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl är intressant bl.a. eftersom användande av närproducerade – svenska - fodermedel ger mindre miljöpåverkan än importerat sojamjöl. Syftet med detta projekt var att undersöka om enbart närproducerade proteinfodermedel (ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank) kunde täcka kalvens proteinbehov, utan att få störningar i tillväxt eller hälsa, samt att beräkna lönsamheten baserad på inhemska proteinfodermedel respektive importerat sojamjöl.

Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller t.o.m. högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder (Agrodrank) jämfört med sojamjöl. Kalvarna som fick drank hade ett högre intag av energi och protein, medan det högre NDF-intaget gav en bättre konsistens på deras träck. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Den ekonomiska utvärderingen antyder att inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ärter var det lönsammaste fodret år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra konkurrenssituationen till det senare fodermedlets fördel. Däremot var Agrodrank lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket. Genom att byta ut sojamjöl mot ärter eller Agrodrank under kalvstadiet kan den totala klimatpåverkan från mjölkrasbaserad nötköttsproduktion minska 1 %.

Den främsta utmaningen med enbart närproducerat foder i foderstaten är försörjningen av protein och efterfrågan på närproducerade proteinfodermedel är stor. Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige, de vanligaste är ärter, åkerböna och raps. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med en tillräcklig stor andel av proteinet som passerar vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen. Därför utfördes ett försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, mellan 2008 och 2010. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från ca 90 till 250 kg vikt). Kalvarna var fördelade på tre proteinfoder per omgång, varav importerat sojamjöl användes som kontroll båda omgångarna. De studerade proteinfodren var ärt och åkerböna år 1, samt svenskodlad sojaböna (alla tre fodren i krossad form) och Agrodrank (torkad pelletterad vetedrank) år 2. Kalvarna utfodrades i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av gräs/klöverensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. De som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Foderstaterna var balanserade för lika innehåll av råprotein och omsättbar energi. Träckprover togs för att undersöka om kalvarnas vom fungerade olika bra med de olika fodermedlen. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt. Klimatpåverkan uttryckt i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per 160 kg kalvtillväxt beräknades utifrån försöksresultaten och uppgifter om utsläpp av kg CO2e per kg av de använda fodermedlen.

Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärtom att kalvarna växte lika bra på en foderstat med ärt, åkerböna och svensk sojaböna, eller t.o.m. bättre med Agrodrank, än med sojamjöl. Näringsinnehållet i drank varierar dock beroende på vilken gröda och parti som används vid tillverkningen och på grund av tillverkningsprocessen innehåller drank en relativt hög nivå av osmältbart kväve. Därmed borde tillgängligheten av viktiga aminosyror minska, vilket inte verkade vara fallet i denna jämförelse. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi (som i fullfoder) är det möjligt att mikroberna kan tillverka mer mikrobprotein som kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Den ekonomiska beräkningen visar även att sojamjölet inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, dock kan sojamjöl vara fördelaktigt om priserna på närproducerat proteinfoder ökar och sojamjölspriset minskar. Agrodrank var dock mest lönsam i alla rimliga prissituationer. Ärter och Agrodrank ger dessutom en något minskad klimatpåverkan jämfört med sojamjöl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev