Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Närproducerade proteinfodermedel till kalvar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0850392
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 25 juni 2012
Huvudsökande: Birgitta Johansson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: birgitta.johansson@slu.se
Telefon: 0511-67293
Beviljade medel: 1 440 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Närproducerade proteinfoder är intressanta som alternativ till importerat sojamjöl. I projektet undersöktes om ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank kunde täcka kalvens proteinbehov samt hur lönsamheten påverkades jämfört med sojamjöl. Två omgångar med 80 mjölkraskalvar studerades från ca två till åtta månaders ålder. Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller tom högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder jämfört med sojamjöl. Inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga, då ärter var lönsammast år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra situationen till sojamjölets fördel. Agrodrank var lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Närproducerade proteinfoder som alternativ till importerat sojamjöl är intressant bl.a. eftersom användande av närproducerade – svenska - fodermedel ger mindre miljöpåverkan än importerat sojamjöl. Syftet med detta projekt var att undersöka om enbart närproducerade proteinfodermedel (ärt, åkerböna, svensk soja samt Agrodrank) kunde täcka kalvens proteinbehov, utan att få störningar i tillväxt eller hälsa, samt att beräkna lönsamheten baserad på inhemska proteinfodermedel respektive importerat sojamjöl.

Resultaten visar att inhemska proteinfodermedel kan ersätta sojamjöl som proteinfodermedel. Första året åt och växte kalvarna lika bra i alla grupper, medan andra året gav en lika bra eller t.o.m. högre tillväxt hos kalvarna som fått närproducerat foder (Agrodrank) jämfört med sojamjöl. Kalvarna som fick drank hade ett högre intag av energi och protein, medan det högre NDF-intaget gav en bättre konsistens på deras träck. Däremot fanns ingen skillnad i hur effektivt kalvarna utnyttjade fodret i de olika foderstaterna. Den ekonomiska utvärderingen antyder att inhemska proteinfodermedel är ekonomiskt konkurrenskraftiga. Ärter var det lönsammaste fodret år 1 och Agrodrank var lönsammast år 2 vid grundkalkylens priser. Relativt små prisökningar på ärter relativt priset på sojamjöl kan dock förändra konkurrenssituationen till det senare fodermedlets fördel. Däremot var Agrodrank lönsammare än sojamjöl i alla rimliga prissituationer vid den foderförbrukning och tillväxt som uppnåddes i försöket. Genom att byta ut sojamjöl mot ärter eller Agrodrank under kalvstadiet kan den totala klimatpåverkan från mjölkrasbaserad nötköttsproduktion minska 1 %.

Den främsta utmaningen med enbart närproducerat foder i foderstaten är försörjningen av protein och efterfrågan på närproducerade proteinfodermedel är stor. Det finns ett begränsat antal proteinfodermedel som odlas i Sverige, de vanligaste är ärter, åkerböna och raps. För att kalvar ska växa och utvecklas normalt krävs foder som innehåller protein av god kvalitet, d.v.s. med en tillräcklig stor andel av proteinet som passerar vommen och tas upp i tarmen. Svenska proteinfoder innehåller vanligtvis en stor andel protein som bryts ner redan i vommen. Därför utfördes ett försök på Götala nöt- och lammköttscentrum, SLU Skara, mellan 2008 och 2010. Två omgångar med ca 80 mjölkraskalvar (SLB och SRB) studerades från ca två till åtta månaders ålder (från ca 90 till 250 kg vikt). Kalvarna var fördelade på tre proteinfoder per omgång, varav importerat sojamjöl användes som kontroll båda omgångarna. De studerade proteinfodren var ärt och åkerböna år 1, samt svenskodlad sojaböna (alla tre fodren i krossad form) och Agrodrank (torkad pelletterad vetedrank) år 2. Kalvarna utfodrades i fri tillgång med en fullfodermix som bestod av gräs/klöverensilage, korn, mineralfoder och proteinfodermedel. De som åt närproducerat foder fick även kallpressad rapskaka tills de vägde 175 kg. Foderstaterna var balanserade för lika innehåll av råprotein och omsättbar energi. Träckprover togs för att undersöka om kalvarnas vom fungerade olika bra med de olika fodermedlen. Lönsamheten i de olika foderstaterna jämfördes baserat på kalvarnas tillväxt och foderförbrukning enligt försöket samt foderpriser och värde av kalvtillväxt. Klimatpåverkan uttryckt i kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per 160 kg kalvtillväxt beräknades utifrån försöksresultaten och uppgifter om utsläpp av kg CO2e per kg av de använda fodermedlen.

Med tanke på att de inhemska proteinfodermedlen har ansetts ha ett sämre proteinvärde än sojamjölet visar denna studie tvärtom att kalvarna växte lika bra på en foderstat med ärt, åkerböna och svensk sojaböna, eller t.o.m. bättre med Agrodrank, än med sojamjöl. Näringsinnehållet i drank varierar dock beroende på vilken gröda och parti som används vid tillverkningen och på grund av tillverkningsprocessen innehåller drank en relativt hög nivå av osmältbart kväve. Därmed borde tillgängligheten av viktiga aminosyror minska, vilket inte verkade vara fallet i denna jämförelse. Om man utfodrar protein som lätt bryts ner av mikroorganismerna i vommen tillsammans med lättillgänglig energi (som i fullfoder) är det möjligt att mikroberna kan tillverka mer mikrobprotein som kan tas upp i kalvarnas tunntarm. Den ekonomiska beräkningen visar även att sojamjölet inte alltid är att föredra ur lönsamhetsperspektiv, dock kan sojamjöl vara fördelaktigt om priserna på närproducerat proteinfoder ökar och sojamjölspriset minskar. Agrodrank var dock mest lönsam i alla rimliga prissituationer. Ärter och Agrodrank ger dessutom en något minskad klimatpåverkan jämfört med sojamjöl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Kött
Matfågel

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 juni 2022

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Madeleine Magnusson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 mars 2022

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev