Nationell databas för effektivare smågrisproduktion -stöd för rådgivning, forskning och undervisning

Sammanfattning av slutrapport
Idag är bristen på bra produktionsuppföljning och rådgivning ett stort problem i svensk grisproduktion. På svinsidan har det saknats nationell databas för bruksbesättningar, medan det inom mjölk-sektorn sedan länge funnits en databas, där information om nästan alla kor i Sverige inkluderas.
I detta projekt har vi skapat en databas, som baseras på de registreringar som görs i PigWin i svenska smågrisproducerande besättningar. Vi har fått tillgång till (lånat) denna information ett antal smågrisproducerande besättningar.
Databasen gör det möjligt att snabbt kunna svara på frågeställningar om hur det står till inom svensk smågrisproduktion. Hur varierar produktionen över året, kan man spåra tidiga indikationer på ett kommande hälsoproblem, hur klarar amsuggor av sin nästa reproduktionscykel?
Som tack för att besättningarna lånat ut sina data, har de fått en analys av sin produktion, och även fått sina produktionsresultat satta i jämförelse med andra besättningars.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Svensk smågrisproduktion sker i allt färre (<1000), men större besättningar. Allt högre krav ställs på rådgivningen. Rådgivning baseras på information från svenska och utländska försök, egna erfarenheter och produktionsinformation från besättningarnas PigWin program. Men hur gör vi om vi vill noggrannare analysera trender och skeenden i ett antal besättningar? För att finna starka respektive svaga sidor i svensk grisproduktion behöver vi veta hur det går. Där behövs en databas, med information på kullnivå från många kullar i många besättningar.

Fram tills nu har det saknats en central databas med siffror på enskilda djur och händelser i bruksbesättningar. Med medel från SLF, Stiftelsen lantbruksforskning, har Svenska Suggdatabasen utvecklats på SLU i Uppsala. Databasen som idag innehåller information från 30 besättningar är nu färdig att tas i bruk för rådgivning, undervisning och forskning.

Denna databas har vi skapat genom att ’låna’ information från ett antal smågrisproducenter .
Databasen finns nu på SLU, men vår förhoppning är att Svenska Pig framöver kommer att ta ansvar för den. Databasen gör det möjligt att snabbt kunna svara på frågeställningar om hur det står till inom svensk smågrisproduktion. Hur varierar produktionen över året, kan man spåra tidiga indikationer på ett kommande hälsoproblem, hur klarar amsuggor av sin nästa reproduktionscykel?

Besättningar som lånat ut sina data (via säkerhetskopior från PigWin sugg) har som tack för hjälpen fått en sammanställning/analys av sina produktionsresultat. Dessa sammanställningar kompletterar de analyser som kan göras i PigWin hemma i besättningen. Därtill, för ett antal viktiga produktionsmått redovisas hur den egna besättningen rangerar sig i förhållande till andra besättningar som ingår i databasen.

Informationen i databasen lagras i Microsoft Access och där kan enklare statistiska förfrågningar och sammanställningar kan göras. För mer djupgående analyser kan data överföras till statistikprogram för vidare analys. Databasen skall vara tillgänglig för både studier och undervisning, men även för rådgivning. För att inte röja besättningarnas identitet är besättningarna omdöpta.
I dagsläget är det inte helt klart i vilken form databasen kommer att drivas efter årsskiftet 2012/2013 men vår förhoppning är att databasen skall vara tillgänglig (lösenordsskyddad) på Internet. Informationen skall efter medgivande från koordinator vara tillgänglig för att skapa sammanställningar, ge underlag för undervisning samt underlätta tillämpad forskning på svensk grisproduktion.

För framtida möjliga forskningsprojekt, med nyttjande av databasen, finns stora möjligheter till analyser av besättningsfaktorer. Under sommaren 2012 genomförde Svenska Pig telefonintervjuer med över 50 besättningar, som svarade på frågor om bland annat inhysning, utfodring, management. Med hjälp av produktionsdata som finns i Svenska Suggdatabasen kan omfattande analyser på besättningsnivå om inverkan av olika faktorer på produktionsresultat genomföras. Detta kan ge viktig information om vilka faktorer som leder till hög produktion under svenska produktionsförhållanden.