Naturunderstödd rehabilitering på landsbygdsföretag. Framtagande av kravspecifikation för kvalitetssäkring av grön rehabilitering.

Intresset för naturunderstödd rehabilitering fortsätter att öka inte minst i Sverige. För att verksamheten ska kunna utvecklas till en framtida näring måste certifieringsfrågan lösas. Syftet med denna studie var att söka ta fram en kravspecifikation för kvalitetssäkring av grön rehabilitering. Detta har gjorts genom en fallstudie i Skåne, där en första kravspecifikation testats i en upphandling av landsbygdsföretag. Erfarenheterna från denna fallstudie resulterade i en modifierad kravspecifikation, som användes i en ny upphandling i Region Skånes regi. Resultatet visade att det som främst återstår att utveckla är tydliga utvärderingsverktyg avseende landsbygdsföretagarens utomhusmiljö samt ett kvalitetssäkringssystem med återkoppling som kan drivas av en oberoende aktör.

Intresset för naturunderstödd rehabilitering fortsätter att öka över hela världen, inte minst i Sverige. Under senare år har nya verksamheter startat på flera platser, från Norrbotten till Skåne. Anledningen är att sjukdomspanoramat har ändrat sig de senaste årtiondena. Den stressrelaterade mentala ohälsan svarar nu för den största delen av långtidssjukskrivningar, för både män och kvinnor. Den traditionella behandlingen med läkemedel, såsom SSRI-preparat fungerar inte tillfredsställande, inte heller psykoterapi. Därför har intresse väckts från flera landsting att upphandla landsbygdsföretagare som kan tillhandahålla naturunderstödd rehabilitering. Region Skåne, som intresserade sig för att starta upphandling av sådana tjänster, efterlyste tydliga kvalitetskrav eller en certifieringsmodell, där de vände sig till SLU för hjälp och råd. För att naturunderstödd rehabilitering ska kunna utvecklas till en framtida näring, menade de som ansvarar för upphandling i Region Skåne, måste certifieringsfrågan lösas.
Syftet med denna studie är att söka ta fram en kravspecifikation för kvalitetssäkring av grön rehabilitering. Detta har gjorts genom en fallstudie i Region Skåne, där en första kravspecifikation 1.0 testats i en upphandling av landsbygdsföretag. Erfarenheterna från denna fallstudie resulterade i en kravspecifikation 2.0, som användes i en ny upphandling i Region Skånes regi.
Fallstudien med kravspecifikation 1.0 visade att det är bra att utgå från redan upparbetade kvalitetssystem, såsom Säkert Bondförnuft. Säkerhetsfrågorna kunde därför hanteras på ett bra och tydligt sätt. Vi hamnade redan i den första versionen relativt rätt när det gäller patientperspektivet. Det som brast rörde ansvarsfördelningen mellan myndigheter, vilket justerades i den senare versionen genom att vi tydligare fokuserade på fasta möten under rehabiliteringsperioden: startmöte, mittmöte och avslutningsmöte. En rehabiliteringskoordinator på Vårdcentralen fick en viktig roll, att se till att handläggare på Försäkringskassan kom till möten för att arbeta vidare med uppföljning av den enskilde deltagaren. För företagen var det viktigt att säkra flöden av patienter, betalning och samverkan mellan myndigheter. Detta rättades till i den senare versionen, genom ett säkrare IT-system, som visade sig vara mer lätt att administrera. När det gäller kontakter mellan landsbygdsföretagare och myndigheter hade även här rehabiliteringskoordinatorn en viktig funktion.
Slutligen, upphandlarens perspektiv. Det visade sig att det som återstår att utveckla är tydliga riktlinjer och krav avseende landsbygdsföretagarens utomhusmiljö. Fortsatt FoU inom området behöver sikta på att utveckla ett kvalitetssäkringssystem med registrering av olika slag för att säkerställa en fungerande intervention.
Ingen av de studerade internationella kvalitetssystemen inkluderar utemiljöns kvaliteter och dess utformning i relation till de tjänster som erbjuds. Både representanter från England och Norge uttryckte tydligt ett behov av att utveckla deras system och inkludera dessa aspekter. Samarbete önskas kring tillvägagångssätt, eftersom forskningen kring utemiljöns innehåll och utformning har bedrivits av SLU under flera år och resulterat i rekommendationer för evidensbaserad design för olika målgrupper. Vidare har dessa resultat ingått som kravspecifikationer 2.0 i den genomförda offentliga upphandlingen i Region Skånes regi. Det system som har införts i Norge har en god förankring inom politiken och samhällets olika strukturer. Det drivs av en stabil och väletablerad aktör som arbetar med kvalitetssäkring av landsbygdsföretag vilket gör att det är ”relativt” enkelt att lägga till ytterligare funktioner i redan befintliga system, dvs registrering och återkoppling fungerar bra. För att implementera ett likartat system i Sverige är det av vikt att identifiera aktörer som skulle kunna genomföra samma typ av kvalitetssäkring