Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such analyses are lacking. Scientific methods needs to be developed, compared and evaluated to support policy decisions and recommendations. To be used, this knowledge needs to be transformed to simplified tools that facilitate use in broader contexts. This project aims at identifying nutrition and health metrics that can be used within the Life Cycle assessment (LCA) frame. These metrics will then be validated against health outcomes using epidemiological methods, where data from an established diet intervention database will be used. The outcome will be a set of recommendations for users in the food sector. Based on the results, proposed tools will be developed by the participating companies.

Livsmedel är centralt i ett hållbart samhälle. Genom kosten påverkas både näringsintaget, hälsan och vilka livsmedel som produceras. Beslut om hållbara livsmedelsval kräver metoder för kombinerad analys av alla tre aspekter. Idag saknas evidensbaserade metoder för sådana analyser. Att ta fram robusta underlag om hållbar produktion och konsumtion av livsmedel kräver dels utveckling av tvärvetenskapliga metoder, dels att föreslagna metoder jämförs och utvärderas. För att vetenskapliga metoder ska bli användbara krävs verktyg som kan användas av olika aktörer. Projektet syftar till att identifiera och utveckla indikatorer som mäter livsmedels näringskvalitet och hälsopåverkan, och som är relevanta inom LCA, för en integrerad analys. Dessa kommer att utvärderas med validering mot hälsoutfall med hjälp av epidemiologiska metoder, där kostdata från en etablerad kostintervention utnyttjas. Förslag på hur resultaten kan användas och implementeras kommer att utvecklas av deltagande företag.

Projektet syftade till att vidareutveckla området närings- och hälsoindikatorer för användning vid hållbarhetsbedömningar av livsmedel och koster, utifrån ett sedan tidigare identifierat behov av indikatorer för näringskvalitet av livsmedel som kan användas vid LCA av livsmedel. Projektet omfattade såväl vetenskaplig validering av ett näringstäthetsindex på kostnivå som diskussioner avseende användbarheten av de föreslagna metoderna, sett ur ett produktutvecklings- och kommunikationsperspektiv. Näringstäthetsindexet NRF9,3 (Nutrient rich food) var utgångspunkten. Många varianter av detta analyserades och varianten NRF11.3 – som är skräddarsydd för den svenska kostkontexten, identifierades som den variant som har högst överensstämmelse med kostråden på en livsmedelsnivå. Denna variant av indexet visade sig också vara den variant som bäst korrelerade till dödlighet i befolkningen baserat på epidemiologiska data

Diskussionen om vad som är hållbar mat är intensiv i samhället. En viktig aspekt är att olika livsmedel har olika näringsinnehåll och därmed olika roller i en hållbar kost. Särskilt tydligt är detta i debatten om animaliska produkter, som är näringstäta men oftast har ett högre miljöavtryck. Dessutom finns hälsoeffekter som en komplicerande faktor. Dessa är delvis kopplade till näringsinnehåll men inte enbart. Här syns effekter på produktnivå, alltså att hälsopåverkan av exempelvis konsumtion frukt och grönt kan påvisas även om näringsinnehållet i olika koster är detsamma.

Målen med projektet var att undersöka möjligheterna att använda förenklade index på näringsinnehåll i produkter som ett sätt att utveckla hållbarhetsanalyser av mat, främst livscykelanalyser. Dessa index skulle också utvärderas hur väl de fångade upp skillnader i faktiskt hälsoutfall i en befolkningsgrupp. Vi ville också undersöka hur näringsanalyser och miljöanalyser kan kombineras och därmed leda till en större förståelse om konceptet hållbara och hälsosamma livsmedel. Slutligen så skulle användbarheten av metoderna i företags hållbarhetsarbete utvärderas.

Vi har analyserat ett antal olika metoder för att väga samman näringsinnehållet i en produkt till ett näringstäthetsindex. Sådana index har visat sig ge god överensstämmelse med faktiskt hälsoutfall vid olika kostmönster. Alltså indexen fungerar när man räknar på hela koster. Vi applicerade olika index på enskilda produkter och såg hur väl resultaten stämde med kostråd. Beroende på hur indexen utformades (antal näringsämnen, hur överintag hanterades, referensenhet och om olika näringsämnen viktades) så varierade överensstämmelsen. Totalt testades 45 olika varianter av index. Ett index som skräddarsyddes efter svensk konsumtion och där näringsämnena viktades samt beräknades per 100 kcal. visade sig fungera bäst. I Sverige har vi ofta brist på vitamin D och folat, vilka adderades till den ursprungliga metoden med nio positiva näringsämnen och tre negativa.

Ett urval av de olika indexen användes sedan på ett stort antal koster, här användes data från en befintlig epidemiologisk studie, ”Västerbottens interventionsprogram (VIP). I VIP har individuella kostdata från cirka 150 000 individer samlats in med 10 års intervall och denna populations hälsoutfall och dödlighet följt kontinuerligt. Kort sagt kan vi säga att vi beräknade indexvärdet för alla koster och jämförde med den totala dödligheten i gruppen. Även här visade det sig vara god överensstämmelse med det skräddarsydda svenska indexet.

Det index som visade sig fungera bäst användes sedan i nästa steg. Här beräknades näringsindex för kosterna i VIP på samma sätt som ovan. Dessutom kvantifierades klimatavtrycket för kosterna baserat på LCA-data. Sedan grupperades alla koster i fyra grupper: 1) låg näringskvalitet och lågt klimatavtryck, 2) låg näringskvalitet och högt klimatavtryck, 3) hög näringskvalitet och lågt klimatavtryck samt 4) hög näringskvalitet och högt klimatavtryck. Resultaten var inte helt entydiga. För kvinnor hade båda grupperna med hög näringskvalitet lägre dödlighet. För män så skiljde gruppen med låg näringskvalitet och lågt klimatavtryck ut sig med högre dödlighet. Ett annat resultat av detta arbete var att vi kunde ska en ”karta” där vi kunde visa enskilda produkters prestanda i form av klimatavtryck på en axeln och näringsindex på den andra. Detta ger en bra överblick, om än förenklad.

Slutligen så diskuterades användbarheten av resultaten och metoden. De företag som ingick i projektet diskuterade detta inom sina respektive organisationer och deras rekommendationer sammanställdes. Företagen såg potential, framför allt sättet att presentera nutritionsindex på en axel och miljöpåverkan på den andra. Att integreratill ett index bedömdes mindre meningsfullt. Kommunikation till konsumenter bedömdes som riskfyllt, området är både komplext och metoden ger inte hela bilden.