Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ny metod för diagnostisering av smittsamt klöveksem

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130031
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 24 mars 2014
Huvudsökande: Jenny Frössling
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jenny.frossling@slu.se
Telefon: 018-674359
Beviljade medel: 1 450 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Smittsamt klöveksem är en smärtsam sjukdom som ökar bland svenska nötkreatur. Diagnosen ställs idag kliniskt och kräver särskild kompetens samt fixering av kon. Sjukdomen är kopplad till infektion med Treponema bakterier och i studien har protein från en svensk stam av Treponema använts för att sätta upp antikroppstester för analys av blod eller mjölk. För att undersöka testsystemets potential samlades prover in från kor i 25 svenska mjölkbesättningar med och utan smittsamt klöveksem. Totalt analyserades prover från 390 kor. Resultaten visade att kor med smittsamt klöveksem har förhöjda nivåer av specifika antikroppar jämfört med friska kor men att samtliga fall av smittsamt klöveksem inte upptäcks med testerna. Summering av resultaten per besättning visade att fria besättningar hade en mycket låg andel kor som testade positivt i en eller flera tester. Analys av tankmjölk från besättningarna gav resultat som visade en god överensstämmelse med resultaten från enskilda kor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ny metod för diagnostisering av smittsamt klöveksem

Syfte med studien
Syftet med studien var att undersöka om proteiner från vissa bakterier (Treponema phagedenis) kan användas i laboratorietester för mäta om det finns spår av ett riktat immunförsvar mot smittsamt klöveksem i blodet eller mjölken från kor som är drabbade av sjukdomen. Syftet var också att pröva om ett sådant test kan användas för att avgöra om en ko är fri från sjukdomen eller drabbad, eller om en besättning är fri från sjukdomen eller drabbad.

Resultat
Fem olika proteiner användes för att sätta upp fem olika versioner av testen, och tre av dessa visade sig delvis kunna användas för att bestämma om ett prov kom från en sjuk ko eller en frisk ko. Både blodprov och mjölkprov visade sig användbara. Det var inte möjligt att hitta alla sjuka kor med hjälp av testerna men med rätt inställningar var det möjligt att säkerställa att antalet friska kor som felaktigt klassades som sjuka minimerades. Bäst resultat erhölls när resultaten från de tre olika testversionerna kombinerades och resultaten från korna summerades för varje besättning. Då blev det tydligt att även om testen gör utslag för enstaka friska kor i de besättningar där smittsamt klöveksem aldrig påvisats, så är en dominerande andel kor i dessa besättningar helt fria från spår av ett riktat immunförsvar mot sjukdomen. Bland besättningar med kända problem med smittsamt klöveksem så hittades spår av en immunreaktion hos en större andel av korna. Det fanns dock några besättningar med synbart sjuka kor där mönstret mer påminde om de friska besättningarnas. När tankmjölken från besättningarna testades så klassade alla 10 friska besättningar som friska enligt samtliga testversioner. Bland tankmjölksproven från de drabbade besättningarna, å andra sidan, påvisades spår av riktade immunreaktioner hos majoriteten av proverna. Tre drabbade besättningar klassades dock felaktigt som friska. Dessa besättningar var sådana som även hade en hög andel prover från individuella kor där ingen immunreaktion kunde påvisas med testerna.

Metod
Blodprov och mjölkprov samlades från totalt 390 mjölkkor i 25 svenska mjölkbesättningar i olika delar av landet. Kategorierna av kor som provtogs var:
1. Kor med pågående smittsamt klöveksem
2. Till synes friska kor från besättningar med pågående problem med smittsamt klöveksem
3. Till synes friska kor från besättningar där smittsamt klöveksem aldrig påvisats
Protein från den typ av bakterier som har visats vara kopplade till sjukdomen renades fram och användes för att preparera särskilda testplattor som sedan användes för att avläsa om det fanns spår av en riktad immunreaktion mot dessa proteiner i de insamlade proverna.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Resultaten från studien tyder på att testerna skulle kunna användas för att undersöka utbredningen av smittsamt klöveksem i Sverige. Eftersom den traditionella metoden för att diagnostisera sjukdomen är arbetskrävande och osäker, då den baseras på bedömning av upplyft och tvättad klöv, så saknas större enhetliga studier av sjukdomens förekomst. Rapporter från klövvårdare och klövexperter antyder att förekomsten ökar. De tester som tagits fram i den här studien skulle kunna användas för att undersöka spridningsgraden inom smittade besättningar och mellan besättningar. Med förbättrad kunskap om sjukdomens utbredning och utveckling över tid finns det möjlighet att ta fram och pröva olika kontrollstrategier för att mer effektivt förebygga att kor drabbas av smittsamt klöveksem och att sjukdomen sprids till tidigare fria besättningar.

Till viss del kan nuvarande testversioner redan idag användas i kombination för att specifikt uttala sig om grupper av djur eller enstaka besättningar. Vid inköp av djur kan det t.ex. vara av intresse att få testresultat från den säljande besättningen. Om spår av riktade immunreaktioner kan påvisas i tankmjölken eller hos en stor andel av korna så är besättningen sannolikt drabbad av smittsamt klöveksem. Om ingen reaktion kan påvisas är det dock ingen garanti för att besättningen är helt fri från sjukdomen. Genom ytterligare förfining av testerna så är vår förhoppning att de ska kunna användas för att mer tillförlitligt friförklara besättningar eller grupper av djur inom besättningar.

En stark immunreaktion mot de testade proteinerna tyder på att de även skulle kunna användas i ett vaccin mot sjukdomen. Forskning pågår för att hitta ytterligare protein som kan användas både i vidareutveckling av testsystemet och i vaccin. Innan ett vaccin mot sjukdomen kanske kan bli verklighet kvarstår dock många frågetecken att reda ut, exempelvis hur den riktade immunreaktionen hos drabbade djur förändras över tid och om djur med en stark immunreaktion också har en lägre risk att åter drabbas av smittsamt klöveksem.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev