Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-576
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 20 december 2019
Huvudsökande: Thomas Börjesson
Organisation: Thomas Börjesson
E-postadress: thomas.borjesson@agrovast.se
Telefon: 0705598559
Medsökande: Lars Wadsö
Medsökande: Karin Sperlingsson
Beviljade medel: 1 334 532 SEK

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well established and uses the reflexion from 20 discrete wavelenghts, VideometerLab, while the other system is less sophisticated and is essentially an ordinary RGB-camera mounted on a stand and a software for taking pictures and registrating germination of seeds. All methods have been tried for these purposes and the aim of the project is to compare them and to adjust them for the respective task. There is a large potential both in making the current routine more efficient and cheap, but also in obtaining more information from the analyses.

Projektet avser att studera olika metoder för objektiv bedömning av groning. Projektet omfattar både stråsädsutsäde och maltkorn. De metoder som vi avser att jämföra är isoterm kalorimetri och två olika bildanalyssystem. Det ena systemet är väl etablerat och bygger på reflektion från ett 20-tal olika våglängder, VideometerLab, medan det andra systemet är enklare och bygger på att använder en monterad RGB-kamera med tillhörande programvara. Samtliga metoder är beprövade i detta sammanhang och målsättningen är att jämföra dessa och anpassa dem för respektive uppgift. Det finns en stor potential dels när det gäller att effektivisera och förbilliga de rutiner som används idag, men även att få ut mer information från analyserna.

I projektet har vi jämfört tre olika snabb-metoder för att detektera groning av spannmålskärnor: 1) Videometer Lab utrustning, 2) GERMINATOR - detektion av groende kärnor med hjälp av stativmonterad digital kamera. 3) Isoterm kalorimetri. Detektion av värme som genereras av groende kärnor. Totalt har ett 90-tal prover analyserats med snabb-metoderna och med referensmetoder för utsäde (Groning enligt ISTA) och maltkorn (Groningsenergi enligt EBC). Resultaten från samtliga metoder korrelerade väl mot referensmetoderna vad gäller kornproverna. För vete- och havre prover gav metoderna inte fullt så bra/osäkra resultat. Samtliga metoder uppvisar både för och nackdelar: Videometer är en etablerad metod med möjlighet att göra andra analyser av spanmmålskärnor parallellt. GERMINATOR ger liknande resultat, är enklare och billigare men något mindre användarvänlig. Isoterm kalorimetri kan ge snabbare resultat men är relativt dyr och det är svårare att tolka resultaten.

I projektet har vi studerat möjligheterna att med hjälp av 3 olika snabb-metoder bedöma groningsegenskaper hos spannmålskärnor. Vi ville ta reda på om det var möjligt att göra en grovsortering av spannmålspartier när det gäller groningsegenskaper, som är en väldigt viktig egenskap både för utsäde och för maltkorn, med hjälp av någon eller flera av metoderna och vilken/vilka metoder man då skulle rekommendera. De tre metoderna som jämförts är: 1) Videometer Lab. utrustning, en bildanalysutrustning där man istället för en kamera använder en uppsättning LED-dioder som skickar ut ljus med vissa distinkta våglängder och där man då också registrerar provets reflektans vid dessa våglängder, från blått till infrarött ljus. Man kan på så sätt ta reda på vilka våglängder som är mest effektiva för att särskilja groende kärnor från icke-groende kärnor 2) GERMINATOR - en enklare bildanalysmetod som består av en digital kamera monterad på ett stativ och tillhörande programvara med vilken man kan särskilja groende spannmålskärnor från ej groende kärnor. 3) Isoterm kalorimetri. Med denna metod detekteras olika provers värmeutveckling under groningsförloppet och ett prov som gror bra genererar mer värme än ett prov som gror sämre. Vi analyserade totalt cirka 90 prover (57 kornprover, 18 vete och 15 havreprover), både med snabb-metoder och med referensmetoder för utsäde (Groning enligt ISTA) och maltkorn (Groningsenergi enligt EBC). Proverna bestod av 20-100 kärnor som lades på filterpapper och sedan togs bilder med bildanalysmetoderna med intervaller på ca. 12 timmar och försöken pågick i ca. 100 timmar. När det gäller isoterm kalorimetri lades proverna in i provkoppar och värmeutvecklingen kunde sedan följas kontinuerligt. Resultaten visade på ganska goda möjligheter att med samtliga metoder särskilja kornprover med bra respektive sämre groningsegenskaper. Det var generellt sätt möjligt att särskilja prover med tillräckligt hög grobarhet, > 90% för utsäde och > 95% för maltkorn, från prover med sämre grobarhet, < 80 % för utsäde och < 90% för maltkorn med stor säkerhet och alla metoder skulle kunna vara användbara för att göra grovsortering. Resultaten var inte lika bra vad gäller de andra spannmålsslagen. När det gäller havre-proverna stördes bildanalysen i Videometer och GERMINATOR av att skal föll av under groningsförloppet och när det gäller veteproverna är orsaken troligen främst att antalet prover var för lågt.
Metoderna skiljer sig dok åt på flera sätt: Videometer Lab. gav bra resultat och är en etablerad och tämligen avancerad metod med bra användargränssnitt med möjlighet att samtidigt mäta även andra egenskaper hos spannmålskärnorna, t.ex. storlek och form. Vi kunde konstatera att våglängder inom det blåa området var mest effektiva för att särskilja groende från icke groende kärnor. Man behöver utprova provhanteringen så att den bättre passar groende frön. Det finns ett transportband som man kan köpa till instrumentet med vilket man kan analysera kärnor "on-line", men denna metod har bara testats i begränsad omfattning. Man erhöll bra resultat för kornprover redan efter 48 timmar.
GERMINATOR gav lika bra resultat som Videometer och är en enklare och billigare metod och programvaran ger flera olika index såsom t.ex. form på tillväxtkurvan. Man erhöll bra resultat för kornprover redan efter 48 timmar även med denna metod. Dock behöver man utveckla provhanteringen och användarvänligheten behöver förbättras, det är idag en hel del manuella steg i processen som behöver automatiseras.
Isoterm kalorimetri kunde inte fullt ut jämföras med övriga metoder, men det finns indikationer på att mätningarna också korrelerar väl mot referensmetoden och att man kan få fram mätresultat tidigare än med övriga metoderna. Dock är det svårare att jämföra resultaten med referensmätningar och metoden är relativt dyr.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev