Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras

Status: Avslutat
Projektnummer: S-17-24-786
Kategori: Agria
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 28 februari 2019
Huvudsökande: Kerstin Hansson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: kerstin.hansson@slu.se
Telefon: 018-672894
Medsökande: Renee Båge
Medsökande: Ylva Persson
Beviljade medel: 700 000 SEK

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to develop and evaluate a diagnostic method, based on ultrasonography, for joint disease in breeding bulls. In a stepwise manner, we will develop the method on slaughterhouse material, test it under controlled conditions on live animals and finally under field conditions on bulls in a commercial beef herd.
The goal is to include the method as a tool for evaluation of orthopaedic soundness in order to add this examination to the bull breeding soundness evaluation. The overall aim is to detect beef bulls with joint pathology that should be excluded from the breeding programs. This would not only prevent joint pain and suffering for the animals but also guarantee a sustainable beef production.

Normal ledfunktion är viktigt för djurvälfärden eftersom det är en förutsättning för ett rörligt smärtfritt liv. Ledinflammation, en vanlig följd av osteochondros vilken ofta är lokaliserad till knäleden hos köttrastjurar kan ha en påtaglig inverkan på tjurens fertilitet.
Denna pilotstudie syftar till att utveckla och utvärdera en diagnostisk ultraljudsmetod för ledsjukdom hos avelstjurar. I en stegvis design kommer vi att utveckla metoden först på slakthusmaterial, testa den på levande djur i en kontrollerad situation för att slutligen testa metoden i fält på tjurar i en kommersiell besättning.
Målet är att inkludera metoden som ett redskap för utvärdering av ortopedisk hälsa och addera examinationen till den existerande hälsoundersökningen av avelstjurar. Det övergripande målet är att upptäcka tjurar med ledsjukdom för att kunna exkludera dessa från avelsprogrammen. Det skulle inte bara förebygga ledsmärta för det individuella djuret utan också garantera en hållbar köttproduktion.

Syftet har varit att utvärdera om det går att använda en enkel ultraljudsutrustning ute i fält för att undersöka den del av knäleden hos nötkreatur som drabbas av osteokondros, en delvis ärftlig broskförändring som kan ge upphov till smärta med nedsatt rörelse- och betäckningsförmåga.
Avancerad ultraljudsutrustning och patologanatomiska studier utgjorde facit för vidare jämförelse med enklare utrustning med vilken en metod för undersökning på levande djur har utarbetats. Slaktben användes för validering av strukturer i knäleden. Metoden provades sedan på kor för att därefter provas på köttrastjurar i två olika besättningar. Slutsatsen är att metoden kan användas i fält och kan identifiera den struktur som är av intresse för utvärdering av osteokondros. Metoden har potential att utvecklas till ett screeningprogram inom tjurbesiktningen för att utesluta tjurar med stora förändringar ur aveln och med tiden få en mer hållbar produktion med färre djur med smärtsamma ledförändringar.

Snart kan ultraljud av knäleder komplettera tjurbesiktningen

Antalet dikobesättningar har nästan tredubblats i Sverige sedan 1976. I en dikobesättning spelar tjuren en större roll för fertiliteten i besättningen än en enskild ko. Om tjuren inte presterar som han ska kan de ekonomiska konsekvenserna vara stora för besättningen då färre eller inga kalvar föds nästa säsong. Det finns studier som har visat att ledförändringar orsakade av en utvecklingssjukdom i ledbrosket som heter osteokondros är vanlig hos unga köttrastjurar. Det finns även visat att ledförändringar är en väsentlig orsak till nedsatt fertilitet hos dessa tjurar.
För det enskilda djuret kan tillståndet vara smärtsamt om det utvecklats så långt att det uppstått sprickor i ledbrosket som i sin tur kan leda till att delar av brosket lossnar.

Att diagnosticera osteokondros hos levande nötkreatur kan vara svårt då förändringarna ofta är dubbelsidiga och då ser man ingen tydlig hälta. Ledfyllnad ses inte heller alltid; djuret upplevs istället ofta röra sig stelt eller ligger eller står i längre perioder än normalt. Det vanligaste stället för osteokondros hos nöt är knäleden och framför allt på den nedersta delen av lårbenets utsida (laterala trokleaåsen) vilket gör att diagnostiken försvåras ytterligare då röntgen av knäleden hos nöt inte fungerar så bra eftersom det är svårt att ta röntgenbilder på de tjocka delarna av benen.

Syftet med studien var att utvärdera om man kan undersöka den del av knäleden där osteokondros oftast finns med ultraljud istället. Om detta visade sig vara möjligt så var nästa steg att ta fram ett ultraljudsprotokoll för utvärdering av knäleden hos levande nötkreatur med fokus på köttrastjurar. Fyra olika ultraljudsapparater användes där en avancerad utrustning som inte kan användas ute i fält utgjorde en form av facit för de övriga tre enklare utrusningarna. Syftet med det upplägget var att se om den allra enklaste fältutrustningen skulle kunna användas för att undersöka de områden på lårbenet där man oftast ser osteokondros. Först undersöktes knälederna på slaktben och sedan på levande vuxna kor. Korna gavs lugnande medel så att de kunde stå stilla under den tid det tog att prova metoden.
Fokus vid alla undersökningar var att utvärdera broskets utseende och tjocklek på den del av lårbenet som ingår i knäleden eftersom osteokondros ger förändringar och förtjockningar i brosket. Det sista steget i studien var att prova om det utarbetade undersökningsprotokollet gick att använda på köttrastjurar som inte fått lugnande medel ute i fält i en kommersiell besättning. Undersökningar gjordes på två olika gårdar av totalt 13 tjurar där 11 tjurar var i åldrarna 22 till 36 månader; resterande två var över fem år gamla. En av de äldre tjurarna uppvisade ultraljudsförändringar som det hade varit av intresse att undersöka efter slakt. Det har dock inte varit den här studiens fokus att jämföra eventuella fynd vid ultraljud med vad som sedan hittas vid slakt. För att få den typen av kunskap behövs en större studie.

Protokollet i den här studien har visat sig fungera väl för att utvärdera den del av knäleden där man oftast hittar osteokondros och kan i framtiden förhoppningsvis användas för vidare studier på levande nötkreatur av olika raser. Förhoppningen är att den ska kunna användas i fält för att diagnosticera ledförändringar orsakade av osteokondros hos nötkreatur med kliniska symptom eller innan betäckningssäsong för att utesluta tjurar med stora förändringar i knälederna. Ultraljud av knäleden skulle även kunna ingå i screeningprogram för att utesluta tjurar med stora förändringar ur aveln för att med tiden få en mer hållbar produktion och färre djur med smärtsamma ledförändringar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hotspot-områden och tidpunkter med hög markpackningsrisk i Sverige
Lorena Chagas Torres, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-23-740 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Crop production

The risk of soil compaction is high in Sweden, as soils are often wet during field operations and because heavy machinery is used. The predicted increase in precipitation and increase of extreme weather events with heavy rainfall will potentially increase this risk, indicating a need for a reliable …

Läs mer

Travsporten ur ett vetenskapligt perspektiv: körbarhet som ett koncept för att förstå kopplingar mellan beteende, val av utrustning, optimal prestation och god hästvälfärd
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences (SLU)

Projektnummer: R-22-47-677 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Effective communication between driver and horse via rein signals is essential for safety and horse welfare. Good driveability should at best reflect the absence of unnecessary harsh equipment. Yet, many trotters suffer from mouth lesions but associations with equipment, rein tension and motion …

Läs mer

Träning och tävling av travhästar vid kyla och dess påverkan i luftvägar
Miia Riihimäki, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-700 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Human athletes that perform strenuous exercise in cold climates have a high prevalence of chronic airway inflammation and airway hyper-reactivity. Cold weather exercise can also cause inflammation in equine airways. The Swedish Animal Welfare Act and the equine sport industry have regulations for …

Läs mer

Bättre hov, bättre häst?
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: R-22-47-675 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Racing unshod improves the speed, but not all horses have sufficient hoof quality to run barefoot repeatedly without risking health problems. If measures of the ability to race barefoot based on routinely recorded data can be used as a genetic selection tool, it will improve animal health and …

Läs mer

Ergonomi och arbetsställningar hos anställda på ridskolor - en ny mätmetod med smarta arbetskläder
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-22-47-721 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The work in horse stables is commonly characterised by heavy and monotonous work, a low degree of
mechanisation and often outdated and worn facilities, and studies have shown a high prevalence of musculoskeletal
complaints for employees at riding schools. The objective of this study is to evaluate …

Läs mer

Grovfôr som et lokalprodusert protein- og energirikt fôr til hester
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-22-47-714 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The amount and nutritive content of forages has major impact on equine behaviour, health, and disease. In the Nordic countries, forages for horses consist almost exclusively of grasses, and to a limited extent of legumes. Legumes contain more crude protein than grasses, hence locally produced …

Läs mer

Är migrerande spolmasklarver en del av etiologin bakom luftvägssymptom och nedsatt prestation hos unga travhästar? Utveckling och tillämpning av ett serodiagnostiskt test för spolmaskdiagnostik.
Frida Kristina Martin, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-22-47-712 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

The equine roundworm, Parascaris, is the major pathogenic parasite of foals, but has also been suggested to be involved in mild equine asthma (EA) in young Standardbreds. We intend to develop a serodiagnostic test with a saliva based sampling method for detection of early Parascaris infection. …

Läs mer

Validering av nya biomarkörer för hästens astma i flytande vätskebiopsier
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-22-47-717 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Equine asthma is a disease with a significant negative impact on horse welfare and performance. Novel biomarkers for the disease have the potential to support diagnosis and prediction of treatment response. In a previous study we discovered genes that were significantly upregulated in lung …

Läs mer

Biomarkörer för detection av våmacidos hos mjölkkor (SARA) och utveckling av nya diagnosmetoder
Horacio Leandro Gonda, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-735 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2022

Milk

The Swedish dairy industry has made significant improvements in welfare, feeding, disease control and management. However, diagnosis and prevention of a very common metabolic disorder, subacute ruminal acidosis (SARA), remains a challenge. Even in well-managed dairy herds 11 to 26% of SARA cases …

Läs mer

Vallsat: Satellitbaserade digitala verktyg för vallhantering
Junxiang Peng, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: O-22-20-758 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2023

Crop production
Meat
Milk

Forage crops occupy a dominant part of the agricultural landscape in Sweden and form the basis of ruminant diets. Farmers aim to maximize harvest yield while maintaining a high level of forage quality. The proposed project is a partnership between SLU and Dataväxt, and aims to develop a decision …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev