Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya användningsområden för kyllagrad spannmål

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940298
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 april 2013
Huvudsökande: Gunnar Lundin
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: gunnar.lundin@jti.se
Telefon: 010-516 69 56
Beviljade medel: 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Den ur många aspekter fördelaktiga kyllagringsmetoden skulle kunna få utökad tillämpning (exempelvis spannmål till etanol) om den kylda, fuktiga spannmålen kunde transporteras till en processanläggning och därefter lagras på nytt utan ytterligare nedkylning. Undersökningen syftade därför till att bestämma i vilken mån kyld spannmåls egenskaper påverkas av sådana logistikkedjor.
Under lagringssäsongen 2010/2011 följdes ett parti höstvete från det att spannmålen kylts vid Lantmännen i Lidköping, under lastbilstransporten till Falkenberg samt under den fortsatta lagringen på denna ort. Under hela hanteringskedjan registrerades spannmålens temperatur, fuktighetsförhållanden och hygieniska status.
Undersökningen visade att det under rådande förutsättningar fungerade väl att fjärrtransportera kyld spannmål och att därefter mellanlagra densamma i väntan på processning och samtidigt uppnå livsmedelskvalitet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
En möjlig väg att reducera energibehovet i spannmålsproduktionen är att ersätta en del av torkningen med artificiell kylning. Om spannmålen exempelvis långtidslagras under kyla vid 16,5 % vattenhalt i stället för att varmluftstorkas till 14 % kan cirka 40 kWh per ton sparas.
Den ur många aspekter fördelaktiga kyllagringsmetoden skulle kunna få utökad tillämpning (exempelvis spannmål till etanol) om den kylda, fuktiga spannmålen kunde transporteras till en processanläggning och därefter lagras på nytt utan ytterligare nedkylning. Undersökningen syftade därför till att bestämma i vilken mån kyld spannmåls egenskaper påverkas av sådana logistikkedjor.
Resultat
Under lagringssäsongen 2010/2011 följdes ett parti av höstvete från det att spannmålen kylts vid Lantmännens anläggning i Lidköping, under lastbilstransporten till Falkenberg samt under den fortsatta lagringen på denna ort. Under hela hanteringskedjan registrerades förändringar i den kylda spannmålens temperatur, fuktighetsförhållanden och hygieniska kvalitet.
Under den 23 mil långa transporten av kyld spannmål var såväl temperatur som relativ luftfuktighet mycket stabil i spannmålspartiet. Exempelvis ökade spannmålens temperatur med endast 0,05 grader.
Den knappt sex månader långa lagringen i Falkenberg bjöd inte heller på negativa överraskningar i form av stigande spannmålstemperaturer. Tvärtom minskade i takt med kyligare väderlek temperaturen i lagringsbehållaren med cirka nio grader. Den gynnsamma utvecklingen innebar att någon ytterligare nedkylning ej blev nödvändig.
Analyserna av mögelsvampar av och Fusariumtoxiner visade att spannmålen efter avslutad lagring höll livsmedelskvalitet.
Metod
Spannmålskylning med artificiellt kyld luft introducerades kommersiellt i Europa i början av 1960-talet. Först under 1980-talet fick metoden en större omfattning i Sverige. Under senare år har, i takt med stigande energipriser, intresset för metoden ökat.
Vid artificiell kyllagring sänks spannmålens temperatur till ”kylskåpstemperatur” eller något däröver (8 – 13 °C). Metoden bygger på att ut¬vecklingen av mikro-organis¬mer och insekter sker lång¬sammare eller för¬hindras vid lägre temperaturer samt att spann¬målskär¬nans egen andning samtidigt minskar.
För att åstadkomma temperatursänkning av spannmålen används aggregat uppbyggda enligt samma principer som konventionella kylskåp/värmepumpar. Dessa alstrar luft av låg temperatur som blåses in i spannmålslagret. På grund av investeringens omfattning är kyllagringen storskalig till sin natur och återfinns därför i första hand på spannmålsmottagningar och foderfabriker. Svenska Lantmännen har under ett antal år använt metoden för konservering av mellan
20 000 och 25 000 ton fodervete per säsong. Förutom energimässiga och driftsekonomiska fördelar ger kylningen även ett foder med jämnare vattenhalt, bättre smaklighet och mindre damningsbenägenhet
Kylningen innebär i sig inga inskränkningar i spannmålens fortsatta användbarhet. En begränsning med metoden är dock att den kylda spannmålen utgör en ”färskvara” i så motto att den efter hand värms upp genom överföring av värme från omgivningen. Av särskilt intresse är hur snabbt denna temperaturstegring sker i samband med förflyttningar. Om temperaturen ökar väsentligt vid transporter kan ju spannmålen därefter endast lagras under korta perioder, alternativt måste även slutanvändarens lagrings¬utrymmen förses med kylmöjligheter. I båda fallen medför detta ökade kostnader.
Praktiska erfarenheter av den nedkylda spannmålens temperaturstabilitet vid förflyttning är begränsade. Beträffande Lantmännen hanteras idag kyllagrad foderspannmål endast i interna transporter där spannmålslager och foderfabrik ligger i nära anslutning till varandra. Det var därför angeläget att undersöka om det var möjligt att, i såväl tid som rum, avsevärt skilja kylning och processning från varandra. Detta utan att äventyra slutproduktens kvalitet.
Slutsatser
Sammantaget visade undersökningen att det under rådande förutsättningar fungerade väl att fjärrtransportera kyld spannmål och att därefter mellanlagra densamma i väntan på processning utan att äventyra kvaliteten. Kyld spannmål kan sålunda användas för processning även på orter där inte kylmaskiner finns till hands. Exempel på sådana tillämpningar är foder och olika former av alkohol, såsom teknisk sprit och fordonsbränsle. Detta inkluderar användningsområden där livsmedelskvalitet erfordras.
Ma bör dock hålla i minnet att undersökningen genomfördes under gynnsamma förhållanden som:
• Homogen och erfarenhetsmässigt korrekt vattenhalt.
• Måttlig temperaturbelastning under fjärrtransporten.
• Tjockväggig lagringsbehållare (betong) utan direkt exponering mot omgivningen.
Inför utökad användning av kyld spannmål skulle det därför vara intressant med undersökningar där gränserna tänjdes för någon eller några av ovanstående parametrar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Växtodling
Mjölk

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 november 2018

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Växtodling
Trädgård

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress