Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya användningsområden för kyllagrad spannmål

Status: Avslutat
Projektnummer: H0940298
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 april 2013
Huvudsökande: Gunnar Lundin
Organisation: Institutet för Jordbruks- och miljöteknik - JTI
E-postadress: gunnar.lundin@jti.se
Telefon: 010-516 69 56
Beviljade medel: 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Den ur många aspekter fördelaktiga kyllagringsmetoden skulle kunna få utökad tillämpning (exempelvis spannmål till etanol) om den kylda, fuktiga spannmålen kunde transporteras till en processanläggning och därefter lagras på nytt utan ytterligare nedkylning. Undersökningen syftade därför till att bestämma i vilken mån kyld spannmåls egenskaper påverkas av sådana logistikkedjor.
Under lagringssäsongen 2010/2011 följdes ett parti höstvete från det att spannmålen kylts vid Lantmännen i Lidköping, under lastbilstransporten till Falkenberg samt under den fortsatta lagringen på denna ort. Under hela hanteringskedjan registrerades spannmålens temperatur, fuktighetsförhållanden och hygieniska status.
Undersökningen visade att det under rådande förutsättningar fungerade väl att fjärrtransportera kyld spannmål och att därefter mellanlagra densamma i väntan på processning och samtidigt uppnå livsmedelskvalitet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
En möjlig väg att reducera energibehovet i spannmålsproduktionen är att ersätta en del av torkningen med artificiell kylning. Om spannmålen exempelvis långtidslagras under kyla vid 16,5 % vattenhalt i stället för att varmluftstorkas till 14 % kan cirka 40 kWh per ton sparas.
Den ur många aspekter fördelaktiga kyllagringsmetoden skulle kunna få utökad tillämpning (exempelvis spannmål till etanol) om den kylda, fuktiga spannmålen kunde transporteras till en processanläggning och därefter lagras på nytt utan ytterligare nedkylning. Undersökningen syftade därför till att bestämma i vilken mån kyld spannmåls egenskaper påverkas av sådana logistikkedjor.
Resultat
Under lagringssäsongen 2010/2011 följdes ett parti av höstvete från det att spannmålen kylts vid Lantmännens anläggning i Lidköping, under lastbilstransporten till Falkenberg samt under den fortsatta lagringen på denna ort. Under hela hanteringskedjan registrerades förändringar i den kylda spannmålens temperatur, fuktighetsförhållanden och hygieniska kvalitet.
Under den 23 mil långa transporten av kyld spannmål var såväl temperatur som relativ luftfuktighet mycket stabil i spannmålspartiet. Exempelvis ökade spannmålens temperatur med endast 0,05 grader.
Den knappt sex månader långa lagringen i Falkenberg bjöd inte heller på negativa överraskningar i form av stigande spannmålstemperaturer. Tvärtom minskade i takt med kyligare väderlek temperaturen i lagringsbehållaren med cirka nio grader. Den gynnsamma utvecklingen innebar att någon ytterligare nedkylning ej blev nödvändig.
Analyserna av mögelsvampar av och Fusariumtoxiner visade att spannmålen efter avslutad lagring höll livsmedelskvalitet.
Metod
Spannmålskylning med artificiellt kyld luft introducerades kommersiellt i Europa i början av 1960-talet. Först under 1980-talet fick metoden en större omfattning i Sverige. Under senare år har, i takt med stigande energipriser, intresset för metoden ökat.
Vid artificiell kyllagring sänks spannmålens temperatur till ”kylskåpstemperatur” eller något däröver (8 – 13 °C). Metoden bygger på att ut¬vecklingen av mikro-organis¬mer och insekter sker lång¬sammare eller för¬hindras vid lägre temperaturer samt att spann¬målskär¬nans egen andning samtidigt minskar.
För att åstadkomma temperatursänkning av spannmålen används aggregat uppbyggda enligt samma principer som konventionella kylskåp/värmepumpar. Dessa alstrar luft av låg temperatur som blåses in i spannmålslagret. På grund av investeringens omfattning är kyllagringen storskalig till sin natur och återfinns därför i första hand på spannmålsmottagningar och foderfabriker. Svenska Lantmännen har under ett antal år använt metoden för konservering av mellan
20 000 och 25 000 ton fodervete per säsong. Förutom energimässiga och driftsekonomiska fördelar ger kylningen även ett foder med jämnare vattenhalt, bättre smaklighet och mindre damningsbenägenhet
Kylningen innebär i sig inga inskränkningar i spannmålens fortsatta användbarhet. En begränsning med metoden är dock att den kylda spannmålen utgör en ”färskvara” i så motto att den efter hand värms upp genom överföring av värme från omgivningen. Av särskilt intresse är hur snabbt denna temperaturstegring sker i samband med förflyttningar. Om temperaturen ökar väsentligt vid transporter kan ju spannmålen därefter endast lagras under korta perioder, alternativt måste även slutanvändarens lagrings¬utrymmen förses med kylmöjligheter. I båda fallen medför detta ökade kostnader.
Praktiska erfarenheter av den nedkylda spannmålens temperaturstabilitet vid förflyttning är begränsade. Beträffande Lantmännen hanteras idag kyllagrad foderspannmål endast i interna transporter där spannmålslager och foderfabrik ligger i nära anslutning till varandra. Det var därför angeläget att undersöka om det var möjligt att, i såväl tid som rum, avsevärt skilja kylning och processning från varandra. Detta utan att äventyra slutproduktens kvalitet.
Slutsatser
Sammantaget visade undersökningen att det under rådande förutsättningar fungerade väl att fjärrtransportera kyld spannmål och att därefter mellanlagra densamma i väntan på processning utan att äventyra kvaliteten. Kyld spannmål kan sålunda användas för processning även på orter där inte kylmaskiner finns till hands. Exempel på sådana tillämpningar är foder och olika former av alkohol, såsom teknisk sprit och fordonsbränsle. Detta inkluderar användningsområden där livsmedelskvalitet erfordras.
Ma bör dock hålla i minnet att undersökningen genomfördes under gynnsamma förhållanden som:
• Homogen och erfarenhetsmässigt korrekt vattenhalt.
• Måttlig temperaturbelastning under fjärrtransporten.
• Tjockväggig lagringsbehållare (betong) utan direkt exponering mot omgivningen.
Inför utökad användning av kyld spannmål skulle det därför vara intressant med undersökningar där gränserna tänjdes för någon eller några av ovanstående parametrar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kortare mjölkningsintervall - effekter på mjölkens kvalitet, mjölkningsförloppet och kornas välfärd
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830037 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Biologiska medel mot blad- och axsjukdomar i stråsäd
Tahsein Amein, SLU, men ej anställd just nu

Projektnummer: 0233004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vidareutveckling av vår- och höstplöjningsteknik på olika jordarter
Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 9833053 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning, hackning och andel fellagda ägg hos värphöns
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: H1037047 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2010

Sammanfattning saknas

Läs mer

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev