Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-587
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 25 november 2021
Huvudsökande: Britt Berglund
Organisation: Britt Berglund
E-postadress: Britt.Berglund@slu.se
Telefon: 018-671973
Medsökande: Renée Båge
Medsökande: Erling Strandberg
Beviljade medel: 5 334 573 SEK

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate how we best can use automated recordings to improve the genetic evaluation for fertility, such as return to normal cyclicity after calving, association to oestrus intensity and ability to remain pregnant. Records are from activity tags, milk progesterone, milk composition, and the pregnancy protein PAG. Our hypothesis is that traits we can define from these new data have sufficient good quality to be used in the routine genetic evaluation which may increase herd profitability to a low marginal cost. We will collaboratively use the recordings from all three countries within NAV (activity data also from Norway). Strategies to design an optimal breeding program for fertility will be developed.

Projektet utgör den svenska delen av det nordiska 4-åriga projektet Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, som var det prioriterade projektet från Nordic Dairy Cattle R&D 2015. Forskningsmedel söks inom varje land. Vår del fokuserar främst på att undersöka hur vi bäst kan använda uppgifter från automatiska registreringar för att förbättra avelsvärderingen för fruktsamhet, såsom kons förmåga att komma tillbaka i normala brunstcykler efter kalvning, koppling till brunststyrka och förmåga att förbli dräktig. Registreringar är aktivitetsnivå, progesteron, mjölksammansättning och dräktighetsproteinet PAG. Vår hypotes är att egenskaper som vi kan definiera från dessa data är tillräckligt bra för att använda i rutinavelsvärderingen vilket kan öka lönsamheten för besättningarna till en låg marginalkostnad. Vi kommer att samutnyttja registreringar som redan görs, från alla tre länder i NAV (aktivitet även från Norge). Strategier för ett optimalt avelsprogram kommer att tas fram.

Vi skattade genetiska parametrar för endokrina och klassiska fruktsamhetsegenskaper, identifierade associerade genomiska regioner och uppskattade omfattningen av reproduktionsförluster och deras genetiska parametrar hos mjölkkor. Automatiska mjölkprogesteronprover från 14 Herd Navigator-besättningar med Svensk Röd Boskap (SRB) och Holstein användes. Endokrina egenskaper hade högre arvbarhet än klassiska egenskaper. Arvbarheten för t.ex. påbörjan av luteal aktivitet var 25%. Dagar från kalvning till första insemination, som används i den nordiska avelsvärderingen, har en arvbarhet på 5%. Vi identifierade tjugo loci för kvantitativa egenskaper, varav 18 nya. Nio kandidatgener föreslogs studeras vidare. Omfattande reproduktionsförluster upptäcktes särskilt under tidig dräktighet. Den totala förlusten för SRB var 54% och för Holstein 61%. Ärftligheten var 2-6% och jämförbar med klassiska fruktsamhetsegenskaper. Resultaten är användbara för en uppdaterad avelsvärdering av fruktsamhet.

Idag används information från semineringsdata i aveln för fruktsamhet. Dessa data är i stor utsträckning bestämda av skötselfaktorer och därför inte lika säkra som mer fysiologiska mått på kon själv. Tidigare studier har visat att hormonvärden, så kallade endokrina mått på fruktsamheten, har högre arvbarhet än klassiska fruktsamhetsmått.
Dräktighetsförluster är en viktig anledning till infertilitet hos mjölkkor. Trots att cirka 90 procent av insemineringarna resulterar i befruktning har tidigare studier visat att i genomsnitt bara var tredje insemination resulterar i en livsduglig kalv, vilket pekar på omfattande embryo- och fosterförluster under dräktigheten.
Manuell provtagning och analys har begränsat möjligheterna att använda dessa mått i stor skala. Men registreringar från automatiska system ökar inom mjölkproduktionen. Våra tidigare studier inom området har baserat sig på Holstein eftersom den är den klart viktigaste rasen i de länder vi samarbetet med. I denna svenska studie som är inom ett nordiskt fruktsamhetsprojekt har vi fokuserat på den röda rasen men samtidigt studerat Holstein.
Vi använde automatiskt insamlat och analyserat mjölkprogesteron från 14 Herd NavigatorTM besättningar i Sverige. Vi kombinerade dessa data med basuppgifter från Växa Sveriges kodatabas och samlade uppgifter om kornas härstamning och genotyper. Materialstorleken varierade beroende på studie men maximalt användes 330,071 progesteronobservationer från 5,238 laktationer hos 1,457 SRB-kor och 1847 Holstein.

Nya fruktsamhetsegenskaper baserade på automatiskt registrerade progesteronhalter i mjölk visade sig ha låg till medelhög arvbarhet och generellt högre arvbarhet än klassiska fruktsamhetsegenskaper. Genom att exempelvis mäta tiden från kalvning till första förhöjning av mjölkprogesteron (C-LA) kan vi få ett mått på när djuret är redo att semineras oberoende av djurägarens beslut. Vi fann att arvbarheten för detta mått var ca 25% hos både SRB och holstein. Arvbarheten för KFI, som används i den nordiska avelsvärderingen, är ca 5%. Alltså borde vi kunna välja ut avelsdjur på ett säkrare sätt med det nya måttet. Problemet är att detta bara mäts i ett fåtal besättningar, men om dessa djur också har DNA-information finns det möjlighet att skatta s k genomiska avelsvärden, även för djur som inte har hormonmätvärden.
SRB hade högre arvbarheter för de klassiska fruktsamhetsegenskaperna jämfört med holstein.
Men för en för rad endokrina mått blev arvbarhetsskattningarna för SRB noll i vår första studie vilket tyder på att vårt SRB-material inte var tillräckligt stort. Det är därför viktigt att också data från automatiska registreringssystem görs tillgängligt för registrerings- och avelsorganisationer och blir inkluderade i kokontrollen. Registreringarna skulle kunna samlas in av husdjursföreningarna på samma sätt som de registreringar som idag används för avelsvärdering.

Vi identifierade en rad genomiska regioner som var associerade med de endokrina och klassiska fruktsamhetsmåtten som ger nya insikter om den genetiska arkitekturen för de studerade fruktsamhetsegenskaperna hos SRB och Holstein. En utmaning för framtida forskning är att fastställa varför olika regioner är relevanta för olika egenskaper och olika raser, och de praktiska konsekvenserna av detta för genomisk selektion.

SRB hade lägre dräktighetsförluster under sent embryonalt stadium, fosterstadium och totalt sett en en bättre fertilitet i jämförelse med holstein. De totala dräktighetsförlusterna i form av embryo- och fosterdöd efter inseminering var cirka 54 procent för SRB och cirka 61 procent för Holstein. Arvbarheterna för dräktighetsförlusterna var låga och jämförbara med de klassiska fruktsamhetsegenskaperna. De skattades till 3 procent för tidig embryonal förlust, 6 procent för sen embryonal förlust och 2 procent för total dräktighetsförlust. Studien ger underlag för hur man bättre ska kunna ta hänsyn till dräktighetsförluster inom avelsarbetet och på så sätt minska deras förekomst.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 januari 2022

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 januari 2022

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 januari 2022

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev