Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Nya metoder för utvärdering och optimering av fertilitet hos avelshingstar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047052
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 20 juni 2013
Huvudsökande: Jane Morrell
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: jane.morrell@slu.se
Telefon: 018-671152
Beviljade medel: 1 600 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hypotesen att en förbättring av kvaliteten hos spermiedoser för artificiell insemination (AI) med Single Layer Centrifugation (SLC) genom Androcoll-E leder till en ökad dräktighetskvot testades hos ston inseminerade 24 timmar efter att spermieprovet insamlats. SLC-proverna resulterade i en signifikant högre dräktighetsprocent (73%) jämfört med oselekterade kontrollprover (46%). Dessutom behöll de SLC-selekterade proverna befruktningsförmågan i 96 timmar (dräktighetsprocent 75%) medan oselekterade prover vanligtvis har en hållbarhet på 24-36 timmar. SLC har tidigare visats förbättra fruktsamheten hos problemejakulat, nu kan också kvaliteten hos normala ejakulat förbättras med denna teknik. Utbytet av spermier som erhölls efter SLC visade en hög korrelation med dräktighetskvoten hos det oselekterade ejakulatet. Eftersom det är möjligt att utföra SLC vid stuteriet, så kan SLC användas som en indikator på hingstens potentiella fertilitet istället för att genomföra ett tidsödande AI-försök.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I december 2010 beviljade SSH finansiering under två år för ett projekt från forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Flyinge AB. Syften för projektet var att pröva om den förbättrade spermiekvaliteten som erhålls genom Single Layer Centrifugation (SLC) genom en artspecifik kolloid avspeglas i öka andel dräktiga ston efter artificiell inseminering (AI), och att bestämma om utbytet efter SLC eller en metod för bindning till zona pellucida kan användas som en indikator för potentiell fertilitet efter AI.

Hästuppfödningsbranschen i Sverige är intresserad av att förbättra kvaliteten hos spermiedoser för AI, både för att öka andel dräktiga ston efter AI vid stuterier inom landet, och för att förbättra ryktet och konkurrenskraften hos den svenska näringen i ett globalt perspektiv. SLC-metoden har visat sig förbättra spermiekvaliteten i laboratoriet, både omedelbart efter preparation, och när proverna lagrats i upp till 96 timmar. I detta projekt var fertiliteten hos SLC-selekterade spermier med ”normal” fertilitet (dvs hingstarna hade inga kända fertilitetsproblem), som användes för insemination efter 24 timmars kylförvaring, bättre än hos oselekterade kontrollprover (73% för SLC, 46% för kontroller; P<0.001). Det har tidigare visats att SLC förbättrade fertiliteten i hingstar med fertilitetsproblem. Nu har vi, för första gången, visat att SLC kan förbättra fertiliteten också i hingstar som inte har sådana problem. Dessutom var befruktningsförmågan hos dessa SLC-selekterade prover god ännu efter 96 timmars kylförvaring (75%). Normalt lagras hingstsperma endast 24-36 timmar, därför är det ett viktigt genombrott när det gäller kylförvaring att kunna erhålla höga dräktighetsprocent efter 96 timmars lagring av proverna. Sådana långa förvaringstider kan underlätta när det gäller möjligheten att skicka spermaprover till andra länder, eller under helger, när postgången inte är tillgänglig. SLC-metoden har visat sig vara praktisk och effektiv att använda för personal vid stuterier, och den producerar tillräckligt med spermier för konventionell AI.

En ny tillämpning för SLC utvecklades, med användning av lagrad hingstsperma. SLC som utfördes 24 timmar efter insamling av spermieprovet var effektiv när det gäller att selektera fram spermier av god kvalitet, och när det gäller att förlänga tiden som provet var användbart, och därmed förlängdes hållbarheten så att prover som inte kan användas när de anländer till stuteriet kan användas vid ett senare tillfälle. Detta gör det även möjligt för stuteriet att sända prover till ett laboratorium för utvärdering av spermiekvalitet, och potentiellt för at förutsäga fertilitet (se nedan).

Vissa forskare har uttryckt farhågor gällande att all seminal plasma (SP) tas bor från proven vid SLC. Deras argument är ett SP behövs för att säkerställa livmoderns förmåga till rensning efter AI. Ett experiment utfördes för att undersöka effekten av att sätta tillbaka SP till SLC-selekterade prover. I låga koncentrationer (5-10%) gav tillsats av SP en tillfällig ökning av spermiernas motilitet. Dock visade det sig att om proverna med tillsatt SP lagrades i 24 timmar, så förlorades denna förbättring av motilitet, och skadorna på spermiernas kromatin ökade. Därför skall SP inte tillsättas till SLC-selekterade prover innan lagring, men det kan tillsättas omedelbart före insemination, om man vill erhålla dess positiva effekt på motilitet och livmoderns rensning.

En preliminär studie utfördes med prostasomer som isolerats från hingstsperma av kollegor från Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Tillsats av prostasomer till SLC-selekterade spermieprover gav en liknande ökning av spermiemotiliteten som hade observerats efter tillsats av 5-10% SP, vilket antyder att det är prostasomer som är källan till de positiva effekterna på spermiemotiliteten. Fortsatta försök är nödvändiga för att utreda dessa resultats betydelse och biologiska relevans.

Att identifiera en indikator för en hingsts potentiella fertilitet är också av stort intresse för hästuppfödningsnäringen. I nuläget är användning av sperma för AI det enda sättet att bestämma en hingsts fertilitet, vilket är tidsödande och kostsamt. Ett AI-försök måste utföras med tillräckligt många ston för att kunna utesluta faktorer som stonas förmåga att bli dräktiga, variationer i AI-teknik och tidpunkt för AI relativt ägglossning, som annars kan påverka resultaten. Det finns också en miljömässig nackdel med att transportera runt spermiedoser över landet, bara för att upptäcka att spermiedoser inte leder till dräktigheter efter AI. Därför skulle en pålitlig indikator på potentiell fertilitet kunna bidra till att minska miljöpåverka från hästuppfödningsnäringen. Det fanns ett signifikant samband mellan utbytet av spermier efter SLC och dräktighetskvoten för det oselekterade ejakulatet, vilket indikerar att SLC kan användas som ett diagnostiskt redskap för att förutsäga fertiliteten hos en viss hingst eller ett visst ejakulat utan att genomföra ett AI-försök. Resultaten visade sig vara lika bra på att förutsäga fertilitet som spermieviabilitet och kromatinintegritet, uppmätt med flödescytometri. SLC-metoden är snabb (den tar ca 30 minuter, vilket inkluderar 20 minuters centrifugering) och kan användas vid stuteriet, medan andra potentiella diagnostiska metoder kräver antingen dyr utrustning (som t.ex. en flödescytometer), eller att ett prov sänds till ett laboratorium för morfologisk utvärdering, vilket är tidsödande och dyrt. En zona-bindningsmetod, där förmågan hos hingstspermier att binda till zona pellucida hos äggceller från en annan art, har nackdelen att den kräver speciell utrustning och upplärning av personal, samt tillgång till slakterimaterial som källa för bovina eller ovina äggceller. Dessutom är protokollet för kapacitering av hingstspermier inte optimerat, därför är zona-bindningsmetoden inte av praktisk användbarhet för att förutsäga fertilitet vid de flesta stuterier för närvarande.

I ett samarbete med forskare vid Gluck Equine Research Center, Lexington, Kentucky, visade det sig att SLC-metoden kunde separera spermier från ekvint artritvirus (EVA) och bakterier i sädesvätskan. Dock kvarstod låga nivåer av bakterier och virus i proverna, och det är inte känt om dessa nivåer är tillräckligt höga för att orsaka problem i inseminerade ston. Därför behövs fortsatt forskning för att fastställa om SLC kan användas för att förbättra biosäkerheten hos hingstspermieprover, t.ex. för att undvika användning av antibiotika när det gäller bakterier.

Projektet har avsatt ett stort antal referee-granskade artiklar (10 originalartiklar och två review-artiklar) och konferenspresentationer (10). Ett antal besök vid stuterier har gjorts, och information har presenterats för hästuppfödare vid Avelschampionatet i Flyinge 2011. Studiens viktigaste resultat är att SLC enkelt kan användas vid stuterier för att förbättra hingstar fertilitet, även för hingstar utan kända fertilitetsproblem. Dessutom kan SLC användas som en indikator på potentiell fertilitet istället för ett utdraget AI-försök. Möjligheten att ta bort bakterier och virus ur spermieproverna är värt vidare undersökningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Energi & biomassa
Trädgård
Växtodling

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev