Nyttan av behandling med kinoloner vid juverinflammation utlöst av coliforma bakterier

Sammanfattning av slutrapport
Akut klinisk mastit orsakad av bakterien Escherichia (E.) coli behandlas ofta i Sverige med enrofloxacin, ett bredspektrumantibiotikum av kinolontyp. Det är dock oklart om enrofloxacin har någon effekt vid behandling av kolimastit. Syftet med denna studie var att med hjälp av en dubbelblind klinisk prövning i fält utvärdera behandlingseffekten av enrofloxacin, på kort och på lång sikt, vid akut klinisk mastit orsakad av E. coli. Totalt 56 mjölkkor med kolimastit ingick i studien. Korna hade behandlats med enrofloxacin eller placebo och följdes upp på kort och på lång sikt med avseende på överlevnad, kliniska symtom, celltal och mjölkavkastning. Det var ingen signifikant skillnad i överlevnad, kliniska symtom eller mjölkavkastning mellan kor som behandlats med enrofloxacin eller kor som fått placebo. De kor som behandlades med enrofloxacin hade ett lägre celltal på lång sikt. Enrofloxacin har därmed begränsad effekt vid behandling av akut klinisk mastit orsakad av E. coli.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nyttan av behandling med antibiotika vid allvarlig kolimastit hos mjölkko

Bakgrund
Mastit (juverinflammation) är en av de vanligaste och mest förlustbringande sjukdomarna hos mjölkkon. Escherichia coli (koli) är en vanlig bakterie som finns överallt i kons miljö eftersom den finns i kons träck. Den är en relativt vanlig orsak till mastit i Sverige och ger främst problem med allvarliga mastiter.

Traditionellt behandlas allvarlig kolimastit i Sverige med enrofloxacin, ett bredspektrumantibiotikum av kinolontyp. Kinoloner är antibiotika som Världshälsoorganisationen (WHO) listat som mycket viktiga för människa. Det finns sålunda all anledning att begränsa användning av kinoloner hos djur till de tillfällen där det är absolut nödvändigt och där de förväntas göra stor nytta. Om kinoloner är livräddande vid kolimastit så skulle det vara ett sådant tillfälle. Den stora frågan är dock om kinoloner har någon verklig behandlingseffekt vid behandling av kolimastit. Därom tvista de lärde och det finns motstridiga resultat från olika studier.

Syftet med denna studie var att med hjälp av en dubbelblind fältstudie utvärdera behandlingseffekten, på kort och på lång sikt, av kinolonen enrofloxacin vid allvarlig kolimastit hos svenska mjölkkor.

Material och metoder
I studien ingick 117 mjölkkor i ordinarie kopraktik. Korna hade allvarlig mastit misstänkt orsakad av kolibakterier. Veterinär undersökte kon och registrerade symtom och uppskattad mjölkproduktion. Dag 0 tog veterinären ett mjölkprov från den sjuka kon för bestämning av celltal (vita blodkroppar) i mjölk samt bakterieförekomst i juvret.

Varje sjuk ko fick en flaska med testsubstans för tre dagars behandling. Varken djurägaren eller veterinären kunde se innehållet i de identiska bruna glasflaskorna. Hälften av flaskorna i studien innehöll antibiotika i form av enrofloxacin. Hälften av flaskorna innehöll placebo i form av koksalt. Alla kor i studien behandlades också med en smärtstillande och febernedsättande medicin. Djurägaren kunde när som helst välja att sätta in annan behandling om kon blev alltför dålig. Kon utgick då ur försöket.

Korna följdes upp på kort sikt (upp till 28 dagar) och på lång sikt (upp till 180 dagar) bland annat med avseende på överlevnad och mjölkavkastning.

Försöket har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd och den kliniska prövningen har godkänts av Läkemedelsverket.

Resultat
Totalt hade 56 kor kolibakterier i mjölken. Nio av dessa kor dog inom de första dagarna.

Andelen kor som dog inom de första dagarna skilde sig inte mellan behandlingsgrupperna. Det var ingen signifikant skillnad i överlevnad på kort och på lång sikt mellan gruppen som behandlades med enrofloxacin och gruppen som behandlades med koksalt.

Det var ingen signifikant skillnad av symtom eller celltal på kort sikt mellan de kor som behandlades med enrofloxacin respektive koksalt även om det fanns en tendens till lite snabbare återhämtning hos kor som fick enrofloxacin. Gruppen som behandlades med enrofloxacin hade dock ett signifikant lägre celltal på lång sikt.

Det var ingen skillnad i mjölkavkastning mellan kor som fått enrofloxacin och kor som fått koksalt, varken på kort eller på lång sikt.

Slutsats
Behandling med enrofloxacin tycks inte rädda livet på kor med allvarlig kolimastit. Resultaten visar visserligen på några positiva effekter av antibiotikabehandling, såsom lägre celltal och en tendens till snabbare återhämtning. Enligt oss är detta dock inte tillräckliga skäl för att behandla allvarlig kolimastit med enrofloxacin.

Nyttan med att avstå från en antibiotikabehandling som inte har någon större effekt är följande:

Minskad risk för antibiotikaresistenta bakterier hos både djur och människor.
Mindre mängd antibiotika i miljön.
Minskade kostnader för lantbrukaren, både i form av medicinkostnader och av kassering av karensmjölk.
Minskade arbetsbelastning för lantbrukaren på grund av minskat antal behandlingsdagar samt kortare tid för avskiljning av mjölk.
Minskat obehag för kon som slipper extra injektioner i muskeln.