Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. Med dessa som grund utvecklade vi ett antal databaserade produkter. Mätning av reflektans provades som ett enkelt sätt att mäta tillväxt och skörd. Tre olika utrustningar jämfördes.
Ingående odlares bedömning av upplägget var överlag positivt men metodik och slutprodukt kräver vidare utveckling för en bredare praktisk användning.
Beräkning av “skördegapet” definierat som skillnaden mellan observerad och potentiell möjlig skörd gav mersmak. Vi fann det vara ett relativt enkelt sätt att använda odlarbaserade data i forskningssammanhang.
Grundkonceptet i projektet har nu inkluderats i det pågående 5T projektet.

Kan vi hitta och nå outnyttjade potentialer?

Kan vi hitta outnyttjade potentialer och nå högre skördar genom att metodiskt mäta vad som händer och sker i praktiken, sammanställa och paketera våra data på ett enkelt sätt och löpande träffas för att utbyta erfarenheter på sal eller i fält? Om det är så, kan vi idag eller åtminstone inom en nära framtid göra det på ett sätt som är ekonomiskt och praktiskt intressant?

Ungefär så är tankarna bakom rubriken och detta projekt som genomfördes i sockerbetor. Principiellt är frågeställningen grödövergripande. Vi testade konceptet tillsammans med tolv sockerbetsodlare i Skåne åren 2011–2014.

Vädret, marken och våra åtgärder i marken avgör skörden.

Vi hade koll på vädret via väderstationer på eller nära gården kompletterade med odlarmätningar av främst nederbörden.

Vi provtog och analyserade marken med avseende på textur, växtnäringsinnehåll och jordboende skadegörare.

Odlarna förmedlade fältens odlingshistoria, använda maskiner, insatta produktionsmedel och åtgärder med mängder och datum.

Slutligen följde vi tillväxten löpande hela säsongen genom vägning och analys av rot och blast vid fem tillfällen från etablering till slutskörd. Vi provade också alternativa metoder för tillväxtmätning, bland annat i form av löpande reflektansmätningar och foto av grödan.

Odlarna träffades i sina smågrupper ute i fält under vår och sommar tillsammans med konsulenter från Nordic Sugar och utvecklare från NBR. Därtill höll vi ett antal möten på sal för hela gruppen.

Övergripande slutsatser

- Vi måste veta var taket ligger för att veta vår förbättringspotential. Vår tillväxtmodell utvecklad i England kunde som medel över platser eller år mäta potentialen, men för att fånga entalsprocent på gårdsnivå behöver precisionen förbättras.

Den provade modellen verkar underskatta sockerskörden på höga skördenivåer. Med en bra tillväxtmodell kan vi identifiera lokaler med en avvikande tillväxtrytm, både uppåt och neråt.

- Vi och odlarna tror på kunskap via datainsamling från odlare. Men projektet pekar på både problem och möjligheter.

Datainsamlingen måste vara enkel och av rimlig omfattning. Allt smidigare system via telefon talar för att detta krav kommer att bli enklare och enklare att uppfylla.

Odlaren förväntar sig hjälp med tolkningen av utdata. Användarvänlig utdata är ett måste. Här nådde vi inte ända fram, vilket inte heller var ambitionen.

Fotodokumentation av grödan gav ofta en aha-upplevelse.

Det krävs många deltagare för att kunna hitta säkra kopplingar till insatta åtgärder. I en grupp med enbart duktiga odlare kommer det sällan ”stekta sparvar” flygande. Att närma sig sin potential är oftast en process i många små steg över flera år.

De fysiska mötena i smågrupper var välbesökta och uppskattade. Förtroende liksom ambitionen att både lyssna och dela sin egen kunskap med andra betraktades som mycket viktigt för ett fruktbart utbyte.

Någon uttryckte sig så här: ”Ibland är det ju inte det viktigaste vad som förhandlas vid mötet utan vid kaffebordet”. Det handlar om att lära och diskutera.

Det tydligaste beviset på att vi i sockernäringen fortsatt tror på odlargenererad kunskap och lärgemenskaper är starten av projekt 5T 2014. Namnet 5T står för Tillsammans till 20 ton 2020. Här följer vi tillväxten hos elva toppodlare i Sverige och Danmark.

Vi mäter tillväxt och slutskörd via handskördade parceller i juni, september och november. Vi jämför slutskörden från handskörd med odlarupptagen direktleverans och ställer dessa båda mot den potentiella skörden. Inspiration och motivation hämtas från fysiska möten, personliga konsulenter och gemensamma studieresor. Varje år provar vi nya odlargenomförda åtgärder. På en gård årligen satsar vi på omfattande test och demoverksamhet med visning för alla odlare. Projektet har en egen hemsida www.projekt5T.nu. Fram till 2020 hoppas vi ”stänga gapet”, närma oss 20 ton socker och den potentiella skörden på varje gård.