Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Odlargenererade kunskapssystem och lärgemenskaper – ett sätt att identifiera och nå outnyttjade potentialer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1044083
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 6 oktober 2015
Huvudsökande: Robert Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: robert.olsson@nbrf.nu
Telefon: +4640537260
Beviljade medel: 2 500 000 SEK

Främsta syftet var att hitta nya databaserade metoder att öka odlarens medvetenhet kring utfallet i egen odling och motivationen att bli bättre. Vidare att underlätta förmedlingen av kunskap både mellan odlare och från odlare in i forskning o försök.
Odlingsdata samlades in från sockerbetsodlare. Med dessa som grund utvecklade vi ett antal databaserade produkter. Mätning av reflektans provades som ett enkelt sätt att mäta tillväxt och skörd. Tre olika utrustningar jämfördes.
Ingående odlares bedömning av upplägget var överlag positivt men metodik och slutprodukt kräver vidare utveckling för en bredare praktisk användning.
Beräkning av “skördegapet” definierat som skillnaden mellan observerad och potentiell möjlig skörd gav mersmak. Vi fann det vara ett relativt enkelt sätt att använda odlarbaserade data i forskningssammanhang.
Grundkonceptet i projektet har nu inkluderats i det pågående 5T projektet.

Kan vi hitta och nå outnyttjade potentialer?

Kan vi hitta outnyttjade potentialer och nå högre skördar genom att metodiskt mäta vad som händer och sker i praktiken, sammanställa och paketera våra data på ett enkelt sätt och löpande träffas för att utbyta erfarenheter på sal eller i fält? Om det är så, kan vi idag eller åtminstone inom en nära framtid göra det på ett sätt som är ekonomiskt och praktiskt intressant?

Ungefär så är tankarna bakom rubriken och detta projekt som genomfördes i sockerbetor. Principiellt är frågeställningen grödövergripande. Vi testade konceptet tillsammans med tolv sockerbetsodlare i Skåne åren 2011–2014.

Vädret, marken och våra åtgärder i marken avgör skörden.

Vi hade koll på vädret via väderstationer på eller nära gården kompletterade med odlarmätningar av främst nederbörden.

Vi provtog och analyserade marken med avseende på textur, växtnäringsinnehåll och jordboende skadegörare.

Odlarna förmedlade fältens odlingshistoria, använda maskiner, insatta produktionsmedel och åtgärder med mängder och datum.

Slutligen följde vi tillväxten löpande hela säsongen genom vägning och analys av rot och blast vid fem tillfällen från etablering till slutskörd. Vi provade också alternativa metoder för tillväxtmätning, bland annat i form av löpande reflektansmätningar och foto av grödan.

Odlarna träffades i sina smågrupper ute i fält under vår och sommar tillsammans med konsulenter från Nordic Sugar och utvecklare från NBR. Därtill höll vi ett antal möten på sal för hela gruppen.

Övergripande slutsatser

- Vi måste veta var taket ligger för att veta vår förbättringspotential. Vår tillväxtmodell utvecklad i England kunde som medel över platser eller år mäta potentialen, men för att fånga entalsprocent på gårdsnivå behöver precisionen förbättras.

Den provade modellen verkar underskatta sockerskörden på höga skördenivåer. Med en bra tillväxtmodell kan vi identifiera lokaler med en avvikande tillväxtrytm, både uppåt och neråt.

- Vi och odlarna tror på kunskap via datainsamling från odlare. Men projektet pekar på både problem och möjligheter.

Datainsamlingen måste vara enkel och av rimlig omfattning. Allt smidigare system via telefon talar för att detta krav kommer att bli enklare och enklare att uppfylla.

Odlaren förväntar sig hjälp med tolkningen av utdata. Användarvänlig utdata är ett måste. Här nådde vi inte ända fram, vilket inte heller var ambitionen.

Fotodokumentation av grödan gav ofta en aha-upplevelse.

Det krävs många deltagare för att kunna hitta säkra kopplingar till insatta åtgärder. I en grupp med enbart duktiga odlare kommer det sällan ”stekta sparvar” flygande. Att närma sig sin potential är oftast en process i många små steg över flera år.

De fysiska mötena i smågrupper var välbesökta och uppskattade. Förtroende liksom ambitionen att både lyssna och dela sin egen kunskap med andra betraktades som mycket viktigt för ett fruktbart utbyte.

Någon uttryckte sig så här: ”Ibland är det ju inte det viktigaste vad som förhandlas vid mötet utan vid kaffebordet”. Det handlar om att lära och diskutera.

Det tydligaste beviset på att vi i sockernäringen fortsatt tror på odlargenererad kunskap och lärgemenskaper är starten av projekt 5T 2014. Namnet 5T står för Tillsammans till 20 ton 2020. Här följer vi tillväxten hos elva toppodlare i Sverige och Danmark.

Vi mäter tillväxt och slutskörd via handskördade parceller i juni, september och november. Vi jämför slutskörden från handskörd med odlarupptagen direktleverans och ställer dessa båda mot den potentiella skörden. Inspiration och motivation hämtas från fysiska möten, personliga konsulenter och gemensamma studieresor. Varje år provar vi nya odlargenomförda åtgärder. På en gård årligen satsar vi på omfattande test och demoverksamhet med visning för alla odlare. Projektet har en egen hemsida www.projekt5T.nu. Fram till 2020 hoppas vi ”stänga gapet”, närma oss 20 ton socker och den potentiella skörden på varje gård.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress