Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer


Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling av energigräs på marginalmarker. De energigräs som
studerades var rörflen som fastbränsle och vallgräs för produktion av biogas. De marktyper som ingick i studien var fält
med låg bördighet, små och oregelbundna fält, vändtegar och kantzoner, vilka jämfördes med ”normala” fält.
Beräkningarna gjordes för odling i Svalövs, Ronneby, Vingåker och Skellefteå kommuner. En slutsats var att det inte var
lönsamt att odla energigräs i form av rörflen eller biogasvall på de studerade markerna. Träda hade i samtliga fall en
bättre lönsamhet. Produktion av rörflen som fastbränsle hade högre lönsamhet än produktion av biogasvall. När hänsyn
togs till miljönyttan i form av minskat växtnäringsläckage, förbättrades lönsamheten betydligt. Större maskiner gav lägre
kostnader än små maskiner för alla undersökta grödor, kommuner och fälttyper. Dieselbehovet i relation till energiutbytet
per ha var 1-4 % för rörflen och 4-10 % för vall.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Odling av energigräs på marginell jordbruksmark – kostnader och miljöpåverkan

Bakgrund och syfte

När man åker i det svenska landskapet ser man ibland att det inte längre odlas något på åkrarna. Detta gäller särskilt för
små och snirkliga åkrar, och för åkrar där man får en liten skörd när man till exempel odlar säd. Det finns också fält där
man visserligen odlar säd, men där man på delar av fälten får en så liten skörd att det kanske skulle vara bättre att istället
odla gräs. Alla dessa åkrar, som är dyra att sköta eller där man får en liten skörd, brukar kallas för marginell
jordbruksmark eller marginalmarker.

Istället för att använda fossila bränslen, skulle man till exempel kunna elda gräset i pannor eller göra biogas av det. Gräs
som man kan använda på detta sätt brukar kallas för energigräs. En stor fördel med att odla energigräs istället för säd på
marginalmarker är att man inte behöver köra lika ofta på fälten. Åkrar med energigräs behöver man till exempel inte plöja,
harva och så varje år. Detta gör att odlingen blir billigare jämfört med säd.

Om man odlar energigräs på marginalmarker kan man alltså slå två flugor i en smäll: åkrarna kommer till användning och
man får ett bränsle som kan ersätta fossila bränslen. Syftet med detta projekt var att undersöka om det är
företagsekonomiskt lönsamt, det vill säga om man kan tjäna pengar på, att odla energigräs på marginalmarker. Vi har
undersökt två olika sorters gräs, dels rörflen för eldning i pannor och dels vanligt vallgräs för framställning av biogas.

Det är inte lönsamt idag

Våra beräkningar visade att det ur företagsekonomisk synpunkt inte var lönsamt att odla rörflen och biogasvall på de
studerade marginalmarkerna. Det var till exempel mer lönsamt att inte odla något alls, det vill säga att låta åkern ligga i
träda istället. Beräkningarna visade att på marginalmarker var träda även bättre än odling av vårkorn, som är ett vanligt
sädesslag i hela landet.

Metoder i studien

För rörflen och vallgräs har vi studerat fyra olika sorters marginalmarker: 1) små och snirkliga fält, 2) fält med låg
bördighet, 3) de ytor på vanliga fälts kortsidor där maskinerna vänder (vändtegar), och 4) de ytor på vanliga fälts
långsidor som gränsar till vattendrag, skogsmark, m.m. (kantzoner). Lönsamheten för dessa fälttyper har sedan jämförts
med lönsamheten för odling på mer normala fält. Lönsamheten för sädesslagen höstvete och vårkorn, samt träda, ingick
också i studien.

Eftersom odlingsförutsättningarna skiljer sig i vårt land, har vi också jämfört lönsamheten för odling i Svalövs kommun,
Ronneby kommun, Vingåkers kommun och Skellefteå kommun. Vi har även försökt att värdera den miljönytta som odling
av energigräs ger på grund av att det läcker ut mindre kväve och fosfor från åkrarna jämfört med om man odlar säd på
dem. En annan fråga som ingick i studien var om små maskiner blir billigare på marginalmarker än större maskiner. Vi har
också beräknat hur mycket dieselbränsle som behövs i traktorerna för att få fram energigräset till användaren.

Några slutsatser och råd

Som har nämnts ovan, var det inte företagsekonomiskt lönsamt att odla rörflen och biogasvall på de studerade
marginalmarkerna. Om man jämför odling av rörflen med odling av biogasvall, så gav rörflen en bättre lönsamhet. Vid
beräkningarna för rörflen antogs det att balarna samlades ihop och transporterades av så kallade balsamlingsvagnar. När
det gäller biogasvall, så kan lönsamheten förbättras betydligt om gräset inte behöver lagras, det vill säga om man
använder gräset direkt efter skörden för framställning av biogas.

Det har stor betydelse för lönsamheten om bonden får extra betalt för att han förhindrar att det läcker ut kväve och fosfor
från åkrarna när han odlar gräs istället för säd. Då skulle det bli lönsamt att odla rörflen på alla sorters marginalmarker och
i alla de undersökta kommunerna. Även för vall till biogas blir lönsamheten betydligt bättre.

Större maskiner gav en bättre lönsamhet än mindre maskiner för alla de undersökta alternativen. Det kanske är
överraskande att de blir billigare att använda även på små och snirkliga fält. En viktig förklaring är att stora och dyra
maskiner i de flesta fall används många timmar varje år, och då kan de bli billigare att använda även på mindre åkrar.

Den energi som finns i dieselbränslet motsvarade bara 1-4 % av den energi som finns i det rörflen som skördades på
marginalmarkerna. För biogasvallen var motsvarande siffror 4-10 %. Dessa resultat gäller för de skördar och de
förutsättningar som fanns för Svalövs kommun.

Allmänt kan man säga att de lokala förhållandena har stor betydelse för hur stor lönsamheten blir om man är intresserad
av att odla energigräs på marginalmarker. Markens bördighet och arronderingen, det vill säga fältens form, storlek och
transportavstånden mellan dem, är viktiga faktorer. En dålig arrondering minskar lönsamheten för biogasvall mer än
lönsamheten för rörflen som fastbränsle. På små fält med dålig arrondering blir det alltså oftast mer lönsamt att odla
rörflen, medan biogasvall blir mer lönsamt på stora fält eller på fält med hög bördighet.

I beräkningarna har varken gårdsstöd eller olika sorters miljöstöd varit medtagna. Rörflen som fastbränsle och biogasvall
för direkt användning vid biogasproduktion har förutsättningar att bli intressanta på marginalmarker om de lokala
förhållandena är de rätta och om man kan få extra stöd för den miljönytta som de ger.

 

Antal träffar i projektbanken: 1615

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress