Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer


Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling av energigräs på marginalmarker. De energigräs som
studerades var rörflen som fastbränsle och vallgräs för produktion av biogas. De marktyper som ingick i studien var fält
med låg bördighet, små och oregelbundna fält, vändtegar och kantzoner, vilka jämfördes med ”normala” fält.
Beräkningarna gjordes för odling i Svalövs, Ronneby, Vingåker och Skellefteå kommuner. En slutsats var att det inte var
lönsamt att odla energigräs i form av rörflen eller biogasvall på de studerade markerna. Träda hade i samtliga fall en
bättre lönsamhet. Produktion av rörflen som fastbränsle hade högre lönsamhet än produktion av biogasvall. När hänsyn
togs till miljönyttan i form av minskat växtnäringsläckage, förbättrades lönsamheten betydligt. Större maskiner gav lägre
kostnader än små maskiner för alla undersökta grödor, kommuner och fälttyper. Dieselbehovet i relation till energiutbytet
per ha var 1-4 % för rörflen och 4-10 % för vall.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Odling av energigräs på marginell jordbruksmark – kostnader och miljöpåverkan

Bakgrund och syfte

När man åker i det svenska landskapet ser man ibland att det inte längre odlas något på åkrarna. Detta gäller särskilt för
små och snirkliga åkrar, och för åkrar där man får en liten skörd när man till exempel odlar säd. Det finns också fält där
man visserligen odlar säd, men där man på delar av fälten får en så liten skörd att det kanske skulle vara bättre att istället
odla gräs. Alla dessa åkrar, som är dyra att sköta eller där man får en liten skörd, brukar kallas för marginell
jordbruksmark eller marginalmarker.

Istället för att använda fossila bränslen, skulle man till exempel kunna elda gräset i pannor eller göra biogas av det. Gräs
som man kan använda på detta sätt brukar kallas för energigräs. En stor fördel med att odla energigräs istället för säd på
marginalmarker är att man inte behöver köra lika ofta på fälten. Åkrar med energigräs behöver man till exempel inte plöja,
harva och så varje år. Detta gör att odlingen blir billigare jämfört med säd.

Om man odlar energigräs på marginalmarker kan man alltså slå två flugor i en smäll: åkrarna kommer till användning och
man får ett bränsle som kan ersätta fossila bränslen. Syftet med detta projekt var att undersöka om det är
företagsekonomiskt lönsamt, det vill säga om man kan tjäna pengar på, att odla energigräs på marginalmarker. Vi har
undersökt två olika sorters gräs, dels rörflen för eldning i pannor och dels vanligt vallgräs för framställning av biogas.

Det är inte lönsamt idag

Våra beräkningar visade att det ur företagsekonomisk synpunkt inte var lönsamt att odla rörflen och biogasvall på de
studerade marginalmarkerna. Det var till exempel mer lönsamt att inte odla något alls, det vill säga att låta åkern ligga i
träda istället. Beräkningarna visade att på marginalmarker var träda även bättre än odling av vårkorn, som är ett vanligt
sädesslag i hela landet.

Metoder i studien

För rörflen och vallgräs har vi studerat fyra olika sorters marginalmarker: 1) små och snirkliga fält, 2) fält med låg
bördighet, 3) de ytor på vanliga fälts kortsidor där maskinerna vänder (vändtegar), och 4) de ytor på vanliga fälts
långsidor som gränsar till vattendrag, skogsmark, m.m. (kantzoner). Lönsamheten för dessa fälttyper har sedan jämförts
med lönsamheten för odling på mer normala fält. Lönsamheten för sädesslagen höstvete och vårkorn, samt träda, ingick
också i studien.

Eftersom odlingsförutsättningarna skiljer sig i vårt land, har vi också jämfört lönsamheten för odling i Svalövs kommun,
Ronneby kommun, Vingåkers kommun och Skellefteå kommun. Vi har även försökt att värdera den miljönytta som odling
av energigräs ger på grund av att det läcker ut mindre kväve och fosfor från åkrarna jämfört med om man odlar säd på
dem. En annan fråga som ingick i studien var om små maskiner blir billigare på marginalmarker än större maskiner. Vi har
också beräknat hur mycket dieselbränsle som behövs i traktorerna för att få fram energigräset till användaren.

Några slutsatser och råd

Som har nämnts ovan, var det inte företagsekonomiskt lönsamt att odla rörflen och biogasvall på de studerade
marginalmarkerna. Om man jämför odling av rörflen med odling av biogasvall, så gav rörflen en bättre lönsamhet. Vid
beräkningarna för rörflen antogs det att balarna samlades ihop och transporterades av så kallade balsamlingsvagnar. När
det gäller biogasvall, så kan lönsamheten förbättras betydligt om gräset inte behöver lagras, det vill säga om man
använder gräset direkt efter skörden för framställning av biogas.

Det har stor betydelse för lönsamheten om bonden får extra betalt för att han förhindrar att det läcker ut kväve och fosfor
från åkrarna när han odlar gräs istället för säd. Då skulle det bli lönsamt att odla rörflen på alla sorters marginalmarker och
i alla de undersökta kommunerna. Även för vall till biogas blir lönsamheten betydligt bättre.

Större maskiner gav en bättre lönsamhet än mindre maskiner för alla de undersökta alternativen. Det kanske är
överraskande att de blir billigare att använda även på små och snirkliga fält. En viktig förklaring är att stora och dyra
maskiner i de flesta fall används många timmar varje år, och då kan de bli billigare att använda även på mindre åkrar.

Den energi som finns i dieselbränslet motsvarade bara 1-4 % av den energi som finns i det rörflen som skördades på
marginalmarkerna. För biogasvallen var motsvarande siffror 4-10 %. Dessa resultat gäller för de skördar och de
förutsättningar som fanns för Svalövs kommun.

Allmänt kan man säga att de lokala förhållandena har stor betydelse för hur stor lönsamheten blir om man är intresserad
av att odla energigräs på marginalmarker. Markens bördighet och arronderingen, det vill säga fältens form, storlek och
transportavstånden mellan dem, är viktiga faktorer. En dålig arrondering minskar lönsamheten för biogasvall mer än
lönsamheten för rörflen som fastbränsle. På små fält med dålig arrondering blir det alltså oftast mer lönsamt att odla
rörflen, medan biogasvall blir mer lönsamt på stora fält eller på fält med hög bördighet.

I beräkningarna har varken gårdsstöd eller olika sorters miljöstöd varit medtagna. Rörflen som fastbränsle och biogasvall
för direkt användning vid biogasproduktion har förutsättningar att bli intressanta på marginalmarker om de lokala
förhållandena är de rätta och om man kan få extra stöd för den miljönytta som de ger.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev