Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ogräsbekämpning i ensilagemajs

Status: Pågående
Projektnummer: H0860006
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 april 2012
Huvudsökande: Arne Ljungars
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: arne.ljungars@hush.se
Telefon: 044-229902
Beviljade medel: 540 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Nya ogräspreparat i ensilagemajs i kombination med radhackning med fingerhjulsaggregat.

Under åren 2009 till 2011 genomfördes fyra försök årligen i Skåne, Halland och på Gotland med ogräsbekämpning i ensilagemajs. Försöken ingick i ett projekt som finansierades av SLF och Jordbruksverket. I fösöksplanen ingick hel och halv dos av Callisto, MajsTer samt en kombination av dessa. Vidare ingick mekanisk bekämpning vid två tillfällen samt mekanisk i kombination med kemisk dels vid första behandlingstillfället och dels vid det andra. Mycket höga skördeökningar erhölls. Inledande kemisk bekämpning följt av en mekanisk hade högst skörd och bästa ogräseffekt avläst i juli. Första ogräsbekämpningen i majs skall ske på små ogräs med preparatval och dos anpassad efter ogräsfloran. Andra behandlingen kan göras kemiskt eller mekaniskt där mekaniskt är att föredra om man vill så in en fånggröda. Mekanisk bekämpning är beroende av torr väderlek.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nya ogräspreparat i ensilagemajs i kombination med radhackning med fingerhjulsaggregat.

Under åren 2009 till 2011 genomfördes fyra försök årligen i Skåne, Halland och på Gotland med ogräsbekämpning i ensilagemajs. Försöken ingick i ett projekt som finansierades av SLF och Jordbruksverket. Två nya ogräsbekämpningsmedel i majs ingick i försöksplanen i hel o halv dos. Vidare provades mekanisk ogräsbekämpning, radhackning med fingerhjulsaggregat, dels utan kemisk bekämpning samt i kombination med en kemisk bekämpning.

Bakgrund och syfte
Majsarealen har ökat mycket starkt de senaste fem åren och det har funnits ett behov av ogräspreparat med bättre effekt. Därför startades en försökserie 2009 med två nya intressanta ogräspreparat, Callisto och MaisTer. Bägge preparaten har mycket god effekt på nattskatta som upplevs som ett problemogräs. I försöksplanen ingick också radhackning med ett fingerhjulsaggregat som också bearbetar i raden. Målsättningen med den mekaniska bekämpningen är att se om man kan ersätta en kemisk bekämpning med en mekanisk.

Försöksplan
Försöken startades 2009 och pågick fram till 2011. Årligen genomfördes fyra försök placerade på Gotland, i Halland och i Skåne (tabell 1).

Tabell 1. Försökplan med de olika försöksleden.
A. Obehandlat.
B. 0,75 l Callisto 1) och 0,75 l Callisto 2)
C. 0,375 l Callisto 1) och 0,375 l Callisto 2)
D. 75 g MaisTer +1,0 l MaisOil 1) och 75 g MaisTer + 1,0 l MaisOil 2)
E. 37,5 g MaisTer +0,5 l MaisOil 1) och 37,5 g MaisTer + 0,5 l MaisOil 2)
F. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) och 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2)
G. 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 1) och 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 2)
H. Mekanisk bekämpning 1) och 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2)
I. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) och Mekanisk bekämpning 2)
J. Mekanisk bekämpning 1) och Mekanisk bekämpning 2)
Behandlingstidpunkter: 1) Vid ogräsens hjärtbladsstadium – 2 örtbladsstadium
2) 10-12 dygn senare

Höga skördeökningar.
Mycket höga skördeökningar på ca 10 ton ts/hektar blev det av samtliga behandlingar jämfört med obehandlat. Ogräsen konkurrerar kraftigt med majsen. Skörden blev störst i led I en kombinerad med kemisk och mekanisk bekämpning, tätt följd av led F med enbart kemisk bekämpning (se tabell 1).

Många ogräsarter är lätta att bekämpa.
Ogrästycket var förhållandevis högt i många försök. Endast mindre mängder vitgröe fanns i några försök. Övriga gräsogräs förekom inte alls. Örtogräsfloran dominerades av målla men även baldersbrå, snärjmåra, veronika, viol och åkerbinda fanns i betydande mängder.

Högst ogräseffekt avläst i juli hade led I och F dvs. samma led som hade högst skörd (tabell1). Många ogräsarter var förhållandevis lätta att bekämpa. Halv dos eller en kombination av kemiska och mekaniska åtgärder hade tillräcklig effekt på baldersbrå, dån, förgätmigej, lomme, målla, nattglim, penningört, plister, viol och våtarv. Några ogräsarter såsom trampört och åkerbinda var särskilt svåra att bekämpa. För dessa ogräs är det viktigt med en effektiv bekämpning på små ogräs.

Betydelse för praktiken
Första ogräsbekämpningen i majs skall ske med kemiska preparat på små ogräs. Dos och preparat anpassas till aktuell ogräsflora. Nästa behandling sätts sedan in när nya ogräs kommer och kan antingen ske kemiskt eller med radhackning. Radhackning har den fördelen att det är betydligt lättare att göra en insådd av fånggröda i majs. Radhackningen luckrar också jorden. Nackdelen med radhackning är dock att man är beroende av torr väderlek så att ogräsen torkar ut. Det är förmodligen inga stora skillnader i kostnader mellan kemisk bekämpning och radhackning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk
Växtodling

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 november 2018

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Trädgård
Växtodling

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress