Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ogräsbekämpning i ensilagemajs

Status: Pågående
Projektnummer: H0860006
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 april 2012
Huvudsökande: Arne Ljungars
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: arne.ljungars@hush.se
Telefon: 044-229902
Beviljade medel: 540 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Nya ogräspreparat i ensilagemajs i kombination med radhackning med fingerhjulsaggregat.

Under åren 2009 till 2011 genomfördes fyra försök årligen i Skåne, Halland och på Gotland med ogräsbekämpning i ensilagemajs. Försöken ingick i ett projekt som finansierades av SLF och Jordbruksverket. I fösöksplanen ingick hel och halv dos av Callisto, MajsTer samt en kombination av dessa. Vidare ingick mekanisk bekämpning vid två tillfällen samt mekanisk i kombination med kemisk dels vid första behandlingstillfället och dels vid det andra. Mycket höga skördeökningar erhölls. Inledande kemisk bekämpning följt av en mekanisk hade högst skörd och bästa ogräseffekt avläst i juli. Första ogräsbekämpningen i majs skall ske på små ogräs med preparatval och dos anpassad efter ogräsfloran. Andra behandlingen kan göras kemiskt eller mekaniskt där mekaniskt är att föredra om man vill så in en fånggröda. Mekanisk bekämpning är beroende av torr väderlek.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nya ogräspreparat i ensilagemajs i kombination med radhackning med fingerhjulsaggregat.

Under åren 2009 till 2011 genomfördes fyra försök årligen i Skåne, Halland och på Gotland med ogräsbekämpning i ensilagemajs. Försöken ingick i ett projekt som finansierades av SLF och Jordbruksverket. Två nya ogräsbekämpningsmedel i majs ingick i försöksplanen i hel o halv dos. Vidare provades mekanisk ogräsbekämpning, radhackning med fingerhjulsaggregat, dels utan kemisk bekämpning samt i kombination med en kemisk bekämpning.

Bakgrund och syfte
Majsarealen har ökat mycket starkt de senaste fem åren och det har funnits ett behov av ogräspreparat med bättre effekt. Därför startades en försökserie 2009 med två nya intressanta ogräspreparat, Callisto och MaisTer. Bägge preparaten har mycket god effekt på nattskatta som upplevs som ett problemogräs. I försöksplanen ingick också radhackning med ett fingerhjulsaggregat som också bearbetar i raden. Målsättningen med den mekaniska bekämpningen är att se om man kan ersätta en kemisk bekämpning med en mekanisk.

Försöksplan
Försöken startades 2009 och pågick fram till 2011. Årligen genomfördes fyra försök placerade på Gotland, i Halland och i Skåne (tabell 1).

Tabell 1. Försökplan med de olika försöksleden.
A. Obehandlat.
B. 0,75 l Callisto 1) och 0,75 l Callisto 2)
C. 0,375 l Callisto 1) och 0,375 l Callisto 2)
D. 75 g MaisTer +1,0 l MaisOil 1) och 75 g MaisTer + 1,0 l MaisOil 2)
E. 37,5 g MaisTer +0,5 l MaisOil 1) och 37,5 g MaisTer + 0,5 l MaisOil 2)
F. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) och 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2)
G. 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 1) och 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 2)
H. Mekanisk bekämpning 1) och 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2)
I. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) och Mekanisk bekämpning 2)
J. Mekanisk bekämpning 1) och Mekanisk bekämpning 2)
Behandlingstidpunkter: 1) Vid ogräsens hjärtbladsstadium – 2 örtbladsstadium
2) 10-12 dygn senare

Höga skördeökningar.
Mycket höga skördeökningar på ca 10 ton ts/hektar blev det av samtliga behandlingar jämfört med obehandlat. Ogräsen konkurrerar kraftigt med majsen. Skörden blev störst i led I en kombinerad med kemisk och mekanisk bekämpning, tätt följd av led F med enbart kemisk bekämpning (se tabell 1).

Många ogräsarter är lätta att bekämpa.
Ogrästycket var förhållandevis högt i många försök. Endast mindre mängder vitgröe fanns i några försök. Övriga gräsogräs förekom inte alls. Örtogräsfloran dominerades av målla men även baldersbrå, snärjmåra, veronika, viol och åkerbinda fanns i betydande mängder.

Högst ogräseffekt avläst i juli hade led I och F dvs. samma led som hade högst skörd (tabell1). Många ogräsarter var förhållandevis lätta att bekämpa. Halv dos eller en kombination av kemiska och mekaniska åtgärder hade tillräcklig effekt på baldersbrå, dån, förgätmigej, lomme, målla, nattglim, penningört, plister, viol och våtarv. Några ogräsarter såsom trampört och åkerbinda var särskilt svåra att bekämpa. För dessa ogräs är det viktigt med en effektiv bekämpning på små ogräs.

Betydelse för praktiken
Första ogräsbekämpningen i majs skall ske med kemiska preparat på små ogräs. Dos och preparat anpassas till aktuell ogräsflora. Nästa behandling sätts sedan in när nya ogräs kommer och kan antingen ske kemiskt eller med radhackning. Radhackning har den fördelen att det är betydligt lättare att göra en insådd av fånggröda i majs. Radhackningen luckrar också jorden. Nackdelen med radhackning är dock att man är beroende av torr väderlek så att ogräsen torkar ut. Det är förmodligen inga stora skillnader i kostnader mellan kemisk bekämpning och radhackning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev