Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ogräsbekämpning i ensilagemajs

Status: Pågående
Projektnummer: H0860006
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 april 2012
Huvudsökande: Arne Ljungars
Organisation: Hushållningssällskapet, Kristianstad
E-postadress: arne.ljungars@hush.se
Telefon: 044-229902
Beviljade medel: 540 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Nya ogräspreparat i ensilagemajs i kombination med radhackning med fingerhjulsaggregat.

Under åren 2009 till 2011 genomfördes fyra försök årligen i Skåne, Halland och på Gotland med ogräsbekämpning i ensilagemajs. Försöken ingick i ett projekt som finansierades av SLF och Jordbruksverket. I fösöksplanen ingick hel och halv dos av Callisto, MajsTer samt en kombination av dessa. Vidare ingick mekanisk bekämpning vid två tillfällen samt mekanisk i kombination med kemisk dels vid första behandlingstillfället och dels vid det andra. Mycket höga skördeökningar erhölls. Inledande kemisk bekämpning följt av en mekanisk hade högst skörd och bästa ogräseffekt avläst i juli. Första ogräsbekämpningen i majs skall ske på små ogräs med preparatval och dos anpassad efter ogräsfloran. Andra behandlingen kan göras kemiskt eller mekaniskt där mekaniskt är att föredra om man vill så in en fånggröda. Mekanisk bekämpning är beroende av torr väderlek.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Nya ogräspreparat i ensilagemajs i kombination med radhackning med fingerhjulsaggregat.

Under åren 2009 till 2011 genomfördes fyra försök årligen i Skåne, Halland och på Gotland med ogräsbekämpning i ensilagemajs. Försöken ingick i ett projekt som finansierades av SLF och Jordbruksverket. Två nya ogräsbekämpningsmedel i majs ingick i försöksplanen i hel o halv dos. Vidare provades mekanisk ogräsbekämpning, radhackning med fingerhjulsaggregat, dels utan kemisk bekämpning samt i kombination med en kemisk bekämpning.

Bakgrund och syfte
Majsarealen har ökat mycket starkt de senaste fem åren och det har funnits ett behov av ogräspreparat med bättre effekt. Därför startades en försökserie 2009 med två nya intressanta ogräspreparat, Callisto och MaisTer. Bägge preparaten har mycket god effekt på nattskatta som upplevs som ett problemogräs. I försöksplanen ingick också radhackning med ett fingerhjulsaggregat som också bearbetar i raden. Målsättningen med den mekaniska bekämpningen är att se om man kan ersätta en kemisk bekämpning med en mekanisk.

Försöksplan
Försöken startades 2009 och pågick fram till 2011. Årligen genomfördes fyra försök placerade på Gotland, i Halland och i Skåne (tabell 1).

Tabell 1. Försökplan med de olika försöksleden.
A. Obehandlat.
B. 0,75 l Callisto 1) och 0,75 l Callisto 2)
C. 0,375 l Callisto 1) och 0,375 l Callisto 2)
D. 75 g MaisTer +1,0 l MaisOil 1) och 75 g MaisTer + 1,0 l MaisOil 2)
E. 37,5 g MaisTer +0,5 l MaisOil 1) och 37,5 g MaisTer + 0,5 l MaisOil 2)
F. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) och 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2)
G. 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 1) och 25 g MaisTer + 0,25 l Callisto + 0,33 l MaisOil 2)
H. Mekanisk bekämpning 1) och 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 2)
I. 50 g MaisTer + 0,5 l Callisto + 0,67 l MaisOil 1) och Mekanisk bekämpning 2)
J. Mekanisk bekämpning 1) och Mekanisk bekämpning 2)
Behandlingstidpunkter: 1) Vid ogräsens hjärtbladsstadium – 2 örtbladsstadium
2) 10-12 dygn senare

Höga skördeökningar.
Mycket höga skördeökningar på ca 10 ton ts/hektar blev det av samtliga behandlingar jämfört med obehandlat. Ogräsen konkurrerar kraftigt med majsen. Skörden blev störst i led I en kombinerad med kemisk och mekanisk bekämpning, tätt följd av led F med enbart kemisk bekämpning (se tabell 1).

Många ogräsarter är lätta att bekämpa.
Ogrästycket var förhållandevis högt i många försök. Endast mindre mängder vitgröe fanns i några försök. Övriga gräsogräs förekom inte alls. Örtogräsfloran dominerades av målla men även baldersbrå, snärjmåra, veronika, viol och åkerbinda fanns i betydande mängder.

Högst ogräseffekt avläst i juli hade led I och F dvs. samma led som hade högst skörd (tabell1). Många ogräsarter var förhållandevis lätta att bekämpa. Halv dos eller en kombination av kemiska och mekaniska åtgärder hade tillräcklig effekt på baldersbrå, dån, förgätmigej, lomme, målla, nattglim, penningört, plister, viol och våtarv. Några ogräsarter såsom trampört och åkerbinda var särskilt svåra att bekämpa. För dessa ogräs är det viktigt med en effektiv bekämpning på små ogräs.

Betydelse för praktiken
Första ogräsbekämpningen i majs skall ske med kemiska preparat på små ogräs. Dos och preparat anpassas till aktuell ogräsflora. Nästa behandling sätts sedan in när nya ogräs kommer och kan antingen ske kemiskt eller med radhackning. Radhackning har den fördelen att det är betydligt lättare att göra en insådd av fånggröda i majs. Radhackningen luckrar också jorden. Nackdelen med radhackning är dock att man är beroende av torr väderlek så att ogräsen torkar ut. Det är förmodligen inga stora skillnader i kostnader mellan kemisk bekämpning och radhackning.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer

Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier
Per Wallgren

Projektnummer: O-20-20-445 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Zinkoxid (ZnO) in feed prevents post weaning diarrhoea (PWD) and mortality in weaned piglets but, for environmental reasons, ZnO will be banned in the EU in 2022 despite that there remain herds that are dependent on the use of ZnO (or antibiotics) at weaning.

By metagenomic analysis (sequencing …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev