Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247017
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 juni 2017
Huvudsökande: Harry Blokhuis
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: harry.blokhuis@slu.se
Telefon: 0702464255
Medsökande: Kathalijne Visser
Medsökande: Sara Nyman
Beviljade medel: 1 849 000 SEK

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible information. It will include results of measures, background information and advice on welfare. The feedbacktype will be based on requests from the sector, ensuring a usable end-product. The system will be used on a small scale to present results to horse owners. Half will receive outcomes of the assessments without explanation or advice, the other half will receive results, background information, possible improvement strategies and benchmark information. Feedback types will be assessed and compared. By taking a holistic approach including assessment and knowledge based advice, the feedback cycle allows owners to take informed decisions regarding that will contribute to improve horse welfare.

Projektet utvecklar ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömning till hästägarna. Protokollet för bedömning innefattar djur- och resursbaserade mått och inkluderar hälsa, omgivning, beteende, utfodring och användning. Systemet med återkoppling utformas för att ge hästägare lättillgänglig information baserad på vetenskap. Det inkluderar resultat från mätningarna, bakgrundsinformation och råd om välfärd. Utformning av återkopplande information kommer att baseras på önskemål från branschen, vilket ger en användbar slutprodukt. Hälften av hästägarna får enbart resultat utan förklaring medan den andra halvan får resultat, bakgrundsinformation, förslag på strategier för förbättring och information om riktlinjer. Dessa typer av återkoppling kommer att utvärderas och jämföras. Genom att inkludera bedömning, kunskapsbaserad rådgivning och återkoppling till resultat ger systemet hästägaren möjlighet att fatta välgrundade beslut som kommer att bidra till en bättre hästvälfärd.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och bedöma effekten av olika sorters återkoppling. välfärdsbedömningar utfördes av 365 hästar i 21 stall. I nästa fas delades stallen in i två grupper som fick olika mängd återkoppling, bakgrundsinformation och stöd. Bedömningarna repeterades efter sex månader. Inga signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i någon av de två grupperna. Detta kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna.
Ett frågeformulär till svenska hästhållare som ej deltagit i projektet lades ut på bl.a. Hästverige.se. Frågorna utforskade informationskällor och motiverande faktorer till beslut kring hästvälfärd och bidrog till utvecklandet av en databas/hemsida där hästhållare får kan ta del av sina resultat från mätningarna samt få bakgrundsinformation som hjälper dem att fatta beslut kring förbättring av hästvälfärden.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och att bedöma effekten av olika sorters återkoppling. Studierna inleddes med en period av fältförsök som pågick januari-mars 2014 där välfärdsbedömningar utfördes på 365 individuella hästar i 21 stall. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett tidigare utvecklat bedömningsprotokoll för hästvälfärd i linje med Welfare Quality® (Viksten et al. 2017). Inkluderat i studien var att genom frågeformulär undersöka hur de som var ansvariga för hästhållningen i stallen skulle föredra att få återkoppling på resultaten ifrån bedömningarna.
I den andra fasen i studien delades de 21 stallen slumpvis in i två grupper om 10 resp. 11 stall, grupperna innehöll ungefär samma antal hästar och en jämn fördelning av verksamhetstyp (ridskola, inackorderingsstall etc.). Stallen fick inte reda på vilken grupp de tillhörde och var anonyma för varandra. Den ena gruppen kallades Låg Feedback (LF) och fick en mindre mängd återkoppling; stallen i LF fick sina resultat från välfärdsmätningarna i form av ett Excel dokument där poängen för varje mätpunkt redovisades ihop med en kort förklaring av vad poängen representerade. Den andra gruppen kallades Hög Feedback (HF) och fick betydligt mer återkoppling och stöd; stallen i HF fick samma Excel dokument men utöver det kopior på varje enskild hästs protokoll, mer bakgrundsinformation om varje mätpunkt och dess relevans ur hästvälfärdssynpunkt (inkl. vetenskapliga referenser), medeltal för alla stall i studien och hur de låg till i jämförelse. De fick även uppföljande samtal, mail och vid önskemål ett möte med Sofie Viksten (som hade utvecklat bedömningsprotokollet och utfört bedömningarna). Sex månader efter den första bedömningen och återkopplingen så bedömdes stallen och hästarna igen. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i varken LF- och HF-gruppen. De små förändringarna kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna och ett längre intervall kan vara nödvändigt för att ge signifikanta förändringar. Det kan även krävas mer individuellt skräddarsydd feedback för att ge större förändringar i hästvälfärden. Det går heller inte att bortse ifrån att de människor som deltog i studien är en del av ett större socialt och ekonomiskt sammanhang som kan ha påverkat deras möjligheter och vilja att förändra rådande förhållanden.
Den sista fasen inleddes under 2014 och i september samma år lades ett frågeformulär (liknande det som gavs till deltagande stall) ut till svenska hästhållare, som ej deltagit i projektet, på Hästverige, Hippson, Twitter och Facebook. Frågorna omfattade välfärdsmätningar, hästhållarnas utbildning, bakgrund med hästar, hur de skulle vilja få information från mätningar m.m. Resultaten visade att det finns ett behov och efterfrågan för vetenskapligt grundad rådgivning och information utifrån systematiska välfärdsbedömningar. Resultaten från frågeformulären samt analyser av resultat från LF och HF låg till grund för utformning av en hemsida/databas där hästhållare kan ta del av sina resultat från mätningar samt få bakgrundsinformation och länkar till relaterad forskning som hjälper dem att fatta informerade beslut kring ändringar i hästvälfärd.
De studierna visar att det fanns välfärdsproblem i de flesta stall, men att dessa varierar mellan stall och förekommer trots välutbildad och erfaren personal. Många som svarade på frågeformuläret uppgav att de gärna ville jämföra sig med andra stall. Denna typ av jämförelse gentemot andra stall och även emot forskningsresultat (ideala värden på ex. hull och andra mått) skulle även kunna möjliggöra ett certifieringssystem utifrån bedömningsresultaten. Certifiering i hästvälfärd skulle ha potential att användas i exempelvis marknadsföring av verksamheter och även gentemot ex. försäkringsbolag för att få ned kostnaden för premier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev