Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247017
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 juni 2017
Huvudsökande: Harry Blokhuis
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: harry.blokhuis@slu.se
Telefon: 0702464255
Medsökande: Kathalijne Visser
Medsökande: Sara Nyman
Beviljade medel: 1 849 000 SEK

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible information. It will include results of measures, background information and advice on welfare. The feedbacktype will be based on requests from the sector, ensuring a usable end-product. The system will be used on a small scale to present results to horse owners. Half will receive outcomes of the assessments without explanation or advice, the other half will receive results, background information, possible improvement strategies and benchmark information. Feedback types will be assessed and compared. By taking a holistic approach including assessment and knowledge based advice, the feedback cycle allows owners to take informed decisions regarding that will contribute to improve horse welfare.

Projektet utvecklar ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömning till hästägarna. Protokollet för bedömning innefattar djur- och resursbaserade mått och inkluderar hälsa, omgivning, beteende, utfodring och användning. Systemet med återkoppling utformas för att ge hästägare lättillgänglig information baserad på vetenskap. Det inkluderar resultat från mätningarna, bakgrundsinformation och råd om välfärd. Utformning av återkopplande information kommer att baseras på önskemål från branschen, vilket ger en användbar slutprodukt. Hälften av hästägarna får enbart resultat utan förklaring medan den andra halvan får resultat, bakgrundsinformation, förslag på strategier för förbättring och information om riktlinjer. Dessa typer av återkoppling kommer att utvärderas och jämföras. Genom att inkludera bedömning, kunskapsbaserad rådgivning och återkoppling till resultat ger systemet hästägaren möjlighet att fatta välgrundade beslut som kommer att bidra till en bättre hästvälfärd.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och bedöma effekten av olika sorters återkoppling. välfärdsbedömningar utfördes av 365 hästar i 21 stall. I nästa fas delades stallen in i två grupper som fick olika mängd återkoppling, bakgrundsinformation och stöd. Bedömningarna repeterades efter sex månader. Inga signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i någon av de två grupperna. Detta kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna.
Ett frågeformulär till svenska hästhållare som ej deltagit i projektet lades ut på bl.a. Hästverige.se. Frågorna utforskade informationskällor och motiverande faktorer till beslut kring hästvälfärd och bidrog till utvecklandet av en databas/hemsida där hästhållare får kan ta del av sina resultat från mätningarna samt få bakgrundsinformation som hjälper dem att fatta beslut kring förbättring av hästvälfärden.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och att bedöma effekten av olika sorters återkoppling. Studierna inleddes med en period av fältförsök som pågick januari-mars 2014 där välfärdsbedömningar utfördes på 365 individuella hästar i 21 stall. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett tidigare utvecklat bedömningsprotokoll för hästvälfärd i linje med Welfare Quality® (Viksten et al. 2017). Inkluderat i studien var att genom frågeformulär undersöka hur de som var ansvariga för hästhållningen i stallen skulle föredra att få återkoppling på resultaten ifrån bedömningarna.
I den andra fasen i studien delades de 21 stallen slumpvis in i två grupper om 10 resp. 11 stall, grupperna innehöll ungefär samma antal hästar och en jämn fördelning av verksamhetstyp (ridskola, inackorderingsstall etc.). Stallen fick inte reda på vilken grupp de tillhörde och var anonyma för varandra. Den ena gruppen kallades Låg Feedback (LF) och fick en mindre mängd återkoppling; stallen i LF fick sina resultat från välfärdsmätningarna i form av ett Excel dokument där poängen för varje mätpunkt redovisades ihop med en kort förklaring av vad poängen representerade. Den andra gruppen kallades Hög Feedback (HF) och fick betydligt mer återkoppling och stöd; stallen i HF fick samma Excel dokument men utöver det kopior på varje enskild hästs protokoll, mer bakgrundsinformation om varje mätpunkt och dess relevans ur hästvälfärdssynpunkt (inkl. vetenskapliga referenser), medeltal för alla stall i studien och hur de låg till i jämförelse. De fick även uppföljande samtal, mail och vid önskemål ett möte med Sofie Viksten (som hade utvecklat bedömningsprotokollet och utfört bedömningarna). Sex månader efter den första bedömningen och återkopplingen så bedömdes stallen och hästarna igen. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i varken LF- och HF-gruppen. De små förändringarna kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna och ett längre intervall kan vara nödvändigt för att ge signifikanta förändringar. Det kan även krävas mer individuellt skräddarsydd feedback för att ge större förändringar i hästvälfärden. Det går heller inte att bortse ifrån att de människor som deltog i studien är en del av ett större socialt och ekonomiskt sammanhang som kan ha påverkat deras möjligheter och vilja att förändra rådande förhållanden.
Den sista fasen inleddes under 2014 och i september samma år lades ett frågeformulär (liknande det som gavs till deltagande stall) ut till svenska hästhållare, som ej deltagit i projektet, på Hästverige, Hippson, Twitter och Facebook. Frågorna omfattade välfärdsmätningar, hästhållarnas utbildning, bakgrund med hästar, hur de skulle vilja få information från mätningar m.m. Resultaten visade att det finns ett behov och efterfrågan för vetenskapligt grundad rådgivning och information utifrån systematiska välfärdsbedömningar. Resultaten från frågeformulären samt analyser av resultat från LF och HF låg till grund för utformning av en hemsida/databas där hästhållare kan ta del av sina resultat från mätningar samt få bakgrundsinformation och länkar till relaterad forskning som hjälper dem att fatta informerade beslut kring ändringar i hästvälfärd.
De studierna visar att det fanns välfärdsproblem i de flesta stall, men att dessa varierar mellan stall och förekommer trots välutbildad och erfaren personal. Många som svarade på frågeformuläret uppgav att de gärna ville jämföra sig med andra stall. Denna typ av jämförelse gentemot andra stall och även emot forskningsresultat (ideala värden på ex. hull och andra mått) skulle även kunna möjliggöra ett certifieringssystem utifrån bedömningsresultaten. Certifiering i hästvälfärd skulle ha potential att användas i exempelvis marknadsföring av verksamheter och även gentemot ex. försäkringsbolag för att få ned kostnaden för premier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev