Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad hästvälfärd genom utvärdering och återkoppling

Status: Avslutat
Projektnummer: H1247017
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 28 juni 2017
Huvudsökande: Harry Blokhuis
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: harry.blokhuis@slu.se
Telefon: 0702464255
Medsökande: Kathalijne Visser
Medsökande: Sara Nyman
Beviljade medel: 1 849 000 SEK

This project develops a system to deliver feedback from horse welfare assessments to owners. The assessment protocol includes animal- and resource based measures covering aspects of health, housing, behaviour and management regimes. The feedbacksystem will present transparent and accessible information. It will include results of measures, background information and advice on welfare. The feedbacktype will be based on requests from the sector, ensuring a usable end-product. The system will be used on a small scale to present results to horse owners. Half will receive outcomes of the assessments without explanation or advice, the other half will receive results, background information, possible improvement strategies and benchmark information. Feedback types will be assessed and compared. By taking a holistic approach including assessment and knowledge based advice, the feedback cycle allows owners to take informed decisions regarding that will contribute to improve horse welfare.

Projektet utvecklar ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömning till hästägarna. Protokollet för bedömning innefattar djur- och resursbaserade mått och inkluderar hälsa, omgivning, beteende, utfodring och användning. Systemet med återkoppling utformas för att ge hästägare lättillgänglig information baserad på vetenskap. Det inkluderar resultat från mätningarna, bakgrundsinformation och råd om välfärd. Utformning av återkopplande information kommer att baseras på önskemål från branschen, vilket ger en användbar slutprodukt. Hälften av hästägarna får enbart resultat utan förklaring medan den andra halvan får resultat, bakgrundsinformation, förslag på strategier för förbättring och information om riktlinjer. Dessa typer av återkoppling kommer att utvärderas och jämföras. Genom att inkludera bedömning, kunskapsbaserad rådgivning och återkoppling till resultat ger systemet hästägaren möjlighet att fatta välgrundade beslut som kommer att bidra till en bättre hästvälfärd.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och bedöma effekten av olika sorters återkoppling. välfärdsbedömningar utfördes av 365 hästar i 21 stall. I nästa fas delades stallen in i två grupper som fick olika mängd återkoppling, bakgrundsinformation och stöd. Bedömningarna repeterades efter sex månader. Inga signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i någon av de två grupperna. Detta kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna.
Ett frågeformulär till svenska hästhållare som ej deltagit i projektet lades ut på bl.a. Hästverige.se. Frågorna utforskade informationskällor och motiverande faktorer till beslut kring hästvälfärd och bidrog till utvecklandet av en databas/hemsida där hästhållare får kan ta del av sina resultat från mätningarna samt få bakgrundsinformation som hjälper dem att fatta beslut kring förbättring av hästvälfärden.

Projektets mål var att utveckla ett återkopplingssystem för resultat från hästvälfärdsbedömningar och att bedöma effekten av olika sorters återkoppling. Studierna inleddes med en period av fältförsök som pågick januari-mars 2014 där välfärdsbedömningar utfördes på 365 individuella hästar i 21 stall. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett tidigare utvecklat bedömningsprotokoll för hästvälfärd i linje med Welfare Quality® (Viksten et al. 2017). Inkluderat i studien var att genom frågeformulär undersöka hur de som var ansvariga för hästhållningen i stallen skulle föredra att få återkoppling på resultaten ifrån bedömningarna.
I den andra fasen i studien delades de 21 stallen slumpvis in i två grupper om 10 resp. 11 stall, grupperna innehöll ungefär samma antal hästar och en jämn fördelning av verksamhetstyp (ridskola, inackorderingsstall etc.). Stallen fick inte reda på vilken grupp de tillhörde och var anonyma för varandra. Den ena gruppen kallades Låg Feedback (LF) och fick en mindre mängd återkoppling; stallen i LF fick sina resultat från välfärdsmätningarna i form av ett Excel dokument där poängen för varje mätpunkt redovisades ihop med en kort förklaring av vad poängen representerade. Den andra gruppen kallades Hög Feedback (HF) och fick betydligt mer återkoppling och stöd; stallen i HF fick samma Excel dokument men utöver det kopior på varje enskild hästs protokoll, mer bakgrundsinformation om varje mätpunkt och dess relevans ur hästvälfärdssynpunkt (inkl. vetenskapliga referenser), medeltal för alla stall i studien och hur de låg till i jämförelse. De fick även uppföljande samtal, mail och vid önskemål ett möte med Sofie Viksten (som hade utvecklat bedömningsprotokollet och utfört bedömningarna). Sex månader efter den första bedömningen och återkopplingen så bedömdes stallen och hästarna igen. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs i den sammanlagda välfärdspoängen per stall i varken LF- och HF-gruppen. De små förändringarna kan bero på det relativt korta intervallet på sex månader mellan bedömningarna och ett längre intervall kan vara nödvändigt för att ge signifikanta förändringar. Det kan även krävas mer individuellt skräddarsydd feedback för att ge större förändringar i hästvälfärden. Det går heller inte att bortse ifrån att de människor som deltog i studien är en del av ett större socialt och ekonomiskt sammanhang som kan ha påverkat deras möjligheter och vilja att förändra rådande förhållanden.
Den sista fasen inleddes under 2014 och i september samma år lades ett frågeformulär (liknande det som gavs till deltagande stall) ut till svenska hästhållare, som ej deltagit i projektet, på Hästverige, Hippson, Twitter och Facebook. Frågorna omfattade välfärdsmätningar, hästhållarnas utbildning, bakgrund med hästar, hur de skulle vilja få information från mätningar m.m. Resultaten visade att det finns ett behov och efterfrågan för vetenskapligt grundad rådgivning och information utifrån systematiska välfärdsbedömningar. Resultaten från frågeformulären samt analyser av resultat från LF och HF låg till grund för utformning av en hemsida/databas där hästhållare kan ta del av sina resultat från mätningar samt få bakgrundsinformation och länkar till relaterad forskning som hjälper dem att fatta informerade beslut kring ändringar i hästvälfärd.
De studierna visar att det fanns välfärdsproblem i de flesta stall, men att dessa varierar mellan stall och förekommer trots välutbildad och erfaren personal. Många som svarade på frågeformuläret uppgav att de gärna ville jämföra sig med andra stall. Denna typ av jämförelse gentemot andra stall och även emot forskningsresultat (ideala värden på ex. hull och andra mått) skulle även kunna möjliggöra ett certifieringssystem utifrån bedömningsresultaten. Certifiering i hästvälfärd skulle ha potential att användas i exempelvis marknadsföring av verksamheter och även gentemot ex. försäkringsbolag för att få ned kostnaden för premier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2019

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer

Evolutionär management i stora mjölkbesättningar – en väg till bättre juverhälsa
Ulf Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1330107 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 februari 2019

The aim of this project is to optimize management decisions in large dairy herds by integrating systematic on-farm experimentation into advanced dairy herd management systems, i.e. an evolutionary management system. Systematic experimentation is a way to detect and estimate the effects of changing …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev