Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad konsumtion hos mjölkkor, genom anpassning av stärkelsekvalitén till gräsensilagets nedbrytning i våmmen

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730303
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 4 juli 2013
Huvudsökande: Mårten Hetta
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: marten.hetta@njv.slu.se
Telefon: 090-786 87 47
Beviljade medel: 2 250 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har i två utfodringsförsök undersökt hur kornas foderkonsumtion och mjölkavkastning påverkas av valet av stärkelsekälla (korn, vete, havre och majs) i kraftfodret. Möjligheten att öka avkastningen genom att komplettera grovfodret med olika stärkelsekällor tycks vara begränsad. Om ensilaget har hög smältbarhet är dessutom utbytet av stora spannmålsgivor litet. Korna mjölkade lika bra oavsett om ensilaget var kombinerat med korn/havre eller majs, krossat eller lutat vete. I projektet utvärderades även en analysteknik som gör det möjligt att beskriva olika stärkelsekällors nedbrytning i våmmen. Tekniken fungerade bra, och bekräftade att skillnaderna mellan olika typer av spannmål är mindre än vad som framkommit i tidigare studier med in sacco tekniken. Det finns fodervärderingssystem som övergått till gas produktionstekniken för att beräkna nedbrytningen av stärkelse, något som bör övervägas även i Norden

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ökad konsumtion hos mjölkkor genom anpassning av stärkelsekvalitén till gräsensilagets nedbrytning i våmmen

Syfte med studien

Syftet med den här studien var att undersöka möjligheten att öka mjölkkornas avkastning genom att komplettera grovfodret med olika stärkelse kvaliteter.

Resultat

Möjligheten att öka avkastningen genom att komplettera grovfodret med olika stärkelsekällor som bryts tycks vara begränsad. Korna mjölkade lika bra oavsett om ensilaget var kombinerat med korn/havre eller majs, krossat eller lutat vete. Vår in vitro screening av nio olika fodermedlen stödjer slutsatserna från tidigare studier som ifrågasätter användandet av in sacco tekniken för att karakterisera nedbrytning av spannmål. En slutsats som även stöds av de två produktionsförsöken i projektet med relativt små skillnader i produktionsresultat mellan de olika spannmålssorterna. Till exempel så var mjölkproduktionen med havre/korn blandningen var likvärdig i relation till utfodring med krossat vete, vilket tyder på att fodermedlen i praktiken har jämförbara egenskaper för mjölkkor, något som inte stöds av nuvarande fodervärderingssystem som rankar vete högre än havre/korn.

Metod

Vi har i en serie utfodringsförsök undersökt hur kornas foderkonsumtion och mjölkavkastning påverkas av valet av stärkelsekälla (korn, vete, havre och majs) i kraftfodret. Det vi framförallt har undersökt är om det är en fördel att använda stärkelse som inte bryts ned så snabbt i våmmen, så att en del av nedbrytningen förskjuts till tunntarmen. Enligt teorin skulle detta bland annat minska belastningen på våmmen, och leda till ett bättre utnyttjade av energin i fodret.

I projektet utvärderades även en teknik som gör det möjligt att beskriva olika stärkelsekällors nedbrytning i våmmen utan att använda djurförsök. Fodret placeras i en "artificiell våm" med våmmvätska, och nedbrytningen bestäms genom mätning av de gaser som produceras av mikroberna. Analystekniken visade sig fungera bra, och bekräftade att skillnaderna mellan olika typer av spannmål är mindre än vad som ofta framkommit i tidigare studier med annan teknik (in sacco). Dessutom visade det sig att gasproduktionstekniken gav resultat som stämde mycket bra överens med smältbarhet som uppmätts i utfodringsförsök.

Slutsatser och råd till näringen och behov av vidare studier

En övergripande slutsats är att det är mängden spannmål som har störst betydelse för foderkonsumtion och mjölkavkastning. Om ensilaget har hög smältbarhet är nyttan med en ökad spannmålsgiva dock begränsad. Huruvida stärkelsen gavs i form av korn/havre, vete eller majs hade mindre betydelse än väntat, vilket antyder att valet av fodermedel kan göras utifrån tillgång och pris. Vidare visar resultaten att näringen bör ifrågasätta nuvarande fodervärderingssystem som rankar de olika fodermedlen relativt olika i relation till de uppnådda produktionsresultaten, som visar på relativt likvärdiga foderegenskaper. Det finns fodervärderingssystem som övergått från in sacco tekniken till gas produktionstekniken för att beräkna nedbrytningen avstärkelse, något som bör övervägas även i Norden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Smittspridning av juverpatogener vid automatisk mjölkning.
Torkel Ekman,

Projektnummer: 0230044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Genetisk variation i kalvningssvårigheter och dödfödslar i SRB-rasen
Lena Steinbock,

Projektnummer: 0130032 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Balanserat styrkort för lantbruksföretag
Gert Göransson,

Projektnummer: 0034001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Potatisbladmögel -A- Planeringsbidrag
Jonathan Yuen,

Projektnummer: 0439001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev