Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna

Status: Avslutat
Projektnummer: V1330025
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 27 april 2019
Huvudsökande: Anna Näsholm
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anna.nasholm@hgen.slu.se
Telefon: 018-671972
Medsökande: Karl-Ivar Kumm
Medsökande: Britt Berglund
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic calculations for breeding strategies with varying proportions of sexed semen and with or without genotyping heifers in 1) herds with both purebred and crossbred dairy cows and 2) herds with only purebred dairy cows. The effects of crossbreeding and use of beef semen will be considered in the calculations. To learn about the milk producer´s view on these breeding tools and possible practical obstacles and economical considerations that may affect the implication of these tools, we will perform depth interviews and a questionnaire survey. The results from the study can be used as a basis for advisory service for a more profitable milk production.

Syftet med den planerade studien är att undersöka möjligheten att förbättra lönsamheten i svenska mjölkkobesättningar genom att använda nya avelsverktyg som könssorterad sperma och genotypning av kvigor och kombinera detta med planerad korsningsavel och användning av köttrassemin. För detta ändamål ska vi beräkna genetiskt framsteg och göra ekonomiska beräkningar för olika avelsstrategier med olika andel könssorterad sperma och med eller utan genotypning av kor i 1) besättningar med både kor av ren ras och korsningskor och 2) besättningar med enbart renrasiga kor. I beräkningarna tas hänsyn till effekter av korsningsavel och användning av köttrassemin. För att ta reda på mjölkproducenternas inställning och vilka praktiska hinder och ekonomiska överväganden som kan finnas till att använda verktygen ska vi genomföra djupintervjuer och en enkätundersökning. Resultaten kommer att ge underlag till rådgivning för en lönsammare mjölkproduktion.

I projektet är fyra avelsverktyg i fokus: könssorterad sperma, köttrassemin, genotypning av kvigor samt korsningsavel. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel. Korsningsavel gav ett bättre ekonomiskt resultat än renrasavel med störst effekt när en SRB-besättning korsade in holstein: 3-5 % ökat täckningsbidrag (TB) mot 1-1,7 % för en holsteinbesättning. Vinsten med korsning var något högre för ekologisk produktion och för rotationskorsning. Könsseparerad sperma (KSS) för kvigor ökade TB med 0,5-1 %. När både KSS och genomisk avelsvärdering användes var ökningen ca 1,8 % för renrasavel och upp till 2 % för korsningsavel.

Lönsamheten i mjölkproduktionen är pressad. Den produktiva livslängden hos korna är kort, i medeltal bara ca 2,5 laktation. Detta leder till höga kostnader för uppfödning av kvigkalvar som ska ersätta de utgångna korna. Det innebär också att en hög andel av mjölkkorna i besättningen behövs för att ta fram rekryteringsdjur och följden blir en låg urvalsintensitet i aveln på besättningsnivå.

Den snabba utvecklingen av metodik för könssortering av sperma och genotypning samt genomisk avelsvärdering av unga djur ger nya möjligheter för ett förbättrat avelsarbete. Ökad säkerhet i avelsvärderingen, ökad urvalsintensitet bland kvigkalvar och snabbare avelsframsteg för hållbarhets- och produktionsegenskaper gör det möjligt att göra ett bättre urval bland kvigkalvarna i besättningen. Dessa nya metodiker samverkar. I nuläget behöver nästan alla kvigkalvar födas upp till att bli mjölkkor eftersom den s k rekryteringsgraden per år är nästan 40%. Om vi har 100 kor så föds det ca 50 kvigkalvar och av dessa behöver 40 överleva och bli dräktiga, vilket gör att de kan kalva för första gången ca 2,5 år senare. Med könssorterad sperma (som ger ca 90% kvigkalvar) skulle vi istället kunna seminera ca 60 av korna med sperma från tjurar av denna ras, resten skulle t ex kunna semineras med köttrassperma vilket gör att kalvarna växer bättre och får bättre slaktkroppar. Ett annat alternativ är de övriga 40 korna i besättningen inte är renrasiga utan korsningskor, t ex mellan SRB och holstein. Dessa kor har ofta bättre egenskaper än medeltalet av de raser man korsat med; denna effekt är ofta som mest gynnsam för fruktsamhet och livskraftsegenskaper. Deras kalvar kan dessutom vara efter köttrastjurar eftersom man ändå inte tänker rekrytera mjölkkor efter dessa. De sämsta av de renrasiga korna semineras med sperma från den andra rasen för att ersätta de korsningskor som måste slås ut. Tidig s k genomisk avelsvärdering (vilken baseras enbart på ett DNA-prov som man kan ta strax efter födseln) kan också bidra till en snabbare genetisk förbättring av besättningen. I en renrasig besättning kan man t ex tänka sig att bara de bästa kvigkalvarna (baserat på ett genomiskt avelsvärde) semineras med renrasig (könssorterad) sperma medan resten kanske inte behöver födas upp till att kalva in alls, utan slaktas tidi-gare.

I detta projekt har vi studerat dessa fyra avelsverktyg: könssorterad sperma, köttrassemin, korsningsavel och genomisk avelsvärdering och hur de kan användas tillsammans. Syftet med den inledande intervjustudien var att studera vilka åsikter, förhållningsätt, praktiska och ekonomiska hinder som mjölkproducenterna upplever. De 14 bönder som intervjuades hade alla använt något av avelverktygen. Man var positivt inställd till könssorterad sperma och köttrassemin, och nästan alla hade använt dessa, men de hade mer skilda uppfattningar om genomisk avelsvärdering och korsningsavel.

Den ekonomiska vinsten av att gå över till korsning var störst för en SRB-besättning och störst effekt erhölls vid rotationskorsning (där man varannan gång seminerar med SRB och varannan gång med holstein). Nettot (intäkter minus kostnader) ökade med ca 3 % för terminalkorsning och 5-6 % för rotationskorsning. Effekten av att gå över till korsningssystem var generellt sett större för ekologisk än för konventionell produktion. Könssorterad sperma (KSS) hade störst effekt om man bara tillämpade det på kvigor. Att använda KSS även på kor minskade effekten något men det var ändå positivt jämfört med ingen användning alls. Effekten av att använda KSS var ännu gynnsammare för korsningsalternativen, 1,4 % jämfört med som mest 0,5 % ökat netto för renrasavel.

Genomisk avelsvärdering av kvigor var ekonomiskt gynnsamt, i synnerhet i renrasalternativen där ökningen av nettot var mellan 1,1 och 1,4 %. För korsningsalternativen låg effekten på omkring 1 %. Totalt resulterade KSS tillsammans med genotypning i en ökning av nettot med som mest 1,8 % för renrasavel och 2,0 % för korsningalternativen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev